Förstås skulle hon försöka hindra honom. Men han var helt säker på att hon skulle dyka mot sabeln och inte honom. Så han hann inte direkt undvika henne och gav ifrån sig ett frustrerat läte när hon pressade hans händer mot golvet. För jävels försökte han att ta slita sig loss och slog något med sina ben för att försöka få bort henne ifrån honom.…[Read more]

Hon log och följde hans reaktion, hon hade faktiskt ganska kul helt plötsligt, vilket var lite oväntat. Hon hade börjat helt acceptera att hon inte var i fara just nu och även om det stormade in en massa vakter närsomhelst eller en familjemedlem så hade hon en gisslan om hon behövde. Snart nog fastnade hans blick och hon följde den till en sabel…[Read more]

Svordomar, alla som han kunde komma på gick igenom hans huvud medan han fortfarande krampaktigt höll i skärvan. Det var inte många, men några hade han snappat upp från tjänstefolket. Ett, eller två. När de trodde att han inte lyssnade. Åt hennes ord skrattade han till, ett nonchalant skratt. Men samtidigt var det något nervöst i det.

“Klar…[Read more]

“Vänta …” Hon tog ett kliv bakåt och studerade honom lite närmare, ett ögonbryn höjt högt. Hon inspekterade hans hållning, grepp och blick. Hans tonläge kände hon igen från de hundratals gångerna hon själv haft det när hon låtsades vara tuff på gatorna, och de hundra gångerna efter när andra gjort så mot henne.

“Du är inget hot! Du har inte s…[Read more]

Han hade nästan förvånat sig själv när hans hand hade greppat tag i tekoppskärvan och han höll den hårt i sin hand medan han reste sig upp. Förvånad över att kunna stå så pass stabilt som han gjorde. För att försöka förhindra sin hand att darra lika mycket – greppade hans andra hand tag i den som höll i skärvan och han höll den mot henne. Bestämt…[Read more]

Blanka tjöt till när han bet henne, ryckte undan sin hand och tog ett steg bakåt. Hon skakade irriterat på handen och blåste lite, för att sedan stirra på mannen med tydlig irritation. Snart var han dock uppe på fötter och höll i en skärva från sin tekopp, någonting som fick henne att tveka. Hon hade magi, åratal av erfarenhet från slagsmål på ga…[Read more]

Hon blev alltid så uppslukad av sin träning och märkte in att ett par ögon studerade henne på avstånd. Hon borde absolut ha varit mer uppmärksam på fiendens spelplan men idag var inte den dagen tydligen. Solen, fåglarnas kvittrande, vinden, löven, grönskan, ja allt fick henne att slappna av och skapa ett fokus på sig själv än andra. Det var inte…[Read more]

Allt hände så snabbt, och utan förvarning var han på marken och hade tappat både nyckeln och tekoppen. Tekoppens skärvor spridde ut sig runt omkring dem och han såg att en var nära nog för att kunna greppa tag i den… Om han bara lyckades komma loss först. Fast vad han skulle göra efter att han hade fått tag i den… Det var han inte riktigt säk…[Read more]

Att det var så många som talade och fortsatte att tala med honom gjorde alven lite förvirrad. Trots allt var det sällan folk ville tala i så lugn ton med honom. Vanligtvis brukade det vara lite mer ilskna, besvikna eller rent ut sagt förbannade ord. Lite rädd vek han sig ihop när Agaroth klappade honom på axeln – men hans ögon blev något stö…[Read more]

Att hålla andan var kanske inte det mest genomtänkta, hon kände hur det blev svårare och svårare att andas tyst genom näsan och när dörren öppnades och personen klev in vred hon huvudet mot dörren och studerade fötterna. De gav henne inte mycket information såklart, men hon förvånades när hon såg dörren stängas. Om den här personen misstänkt…[Read more]

Duns. Ljudet fick honom att rynka på ögonbrynen, och avvakta något med att vrida om nyckeln. Han hade väl stängt fönstret? Tanken stressade honom något och han kunde inte rå för att känna hur pulsen steg inom honom. Förstås var han tränad i strid, men det var inte direkt mot tjuvar och annat pack utan snarare att vinna i dueller. Ändå så verkade…[Read more]

Blanka valde att utmana sin tur och antog att något viktigt affärsärende hade ryckt bort ägaren av rummet, så hon hade tid att fortsätta söka igenom det. Eftersom den boende hade tränat skrift, borde det finnas bläck i rummet, någonting hon visste vart hon kunde sälja det vidare. Så hon sökte igenom lådorna och passade på att trycka ner lite allt…[Read more]

Hjälp? Tanken var skrattretande. Varför skulle han behöva hjälpa mot en man som var medvetslös. Det var inte som om han ens skulle kunna se på honom med sina stora ögon och böna för sitt liv. Istället tog han tag i den ena armen för att hålla ut den och svingade med svärdet så att den skar igenom armen. På samma sätt gjorde han likadant med den…[Read more]

Det var en stund svår att beskriva, stunden som de delade. Men han gillade hur hon uttalade hans namn. En dragningskraft mellan dem båda som blommat upp på så kort tid. Vad det betydde och innebar vågade han inte ens gissa på, just nu följde han bara sina impulser, sin vilja att vara närmare henne. En kvinna så annorlunda han själv, på andra sida…[Read more]

Åt Isras retsamma ord, kunde Nenya inte rå för att skratta ett klingande skratt för att skaka lite lätt på huvudet åt det hela. För att sedan fortsätta lyssna på vad hon hade att säga. Medan hon lyssnade strök hon sin hand under sin haka, funderande på vad de båda sa. Det var sant. Något som hon själv hade haft i tankarna när de diskuterade med…[Read more]

Även om det inte var upp till Tinadea kände hon sig nöjd över att Nemea inte blev besviken på det som gavs henne. Det var ju helt upp till hovet och dess etikett och rangordningar vem som sov var och när.
‘Och likväl är även jag glad som träffade er, lady Nemea.’ sa hon och gjorde en liten nigning och böjning på huvudet.
‘Det låter som en bra p…[Read more]

Ännu en natt med orolig sömn. Flera gånger hade han vaknat i kallsvett och sitt kopparröda långa hår i ett virrvarr runt honom. Förstås var det något som den unga mannen höll till sig själv, det var inget direkt var något som var gjord till för att skrytas om. Efter att ha vridit sig i sängen en stund bestämde sig Derrian  att hämta något lug…[Read more]

Vid de hårda dunsarna tittade Errard oroligt på dörren och hoppades innerligt att ingen skulle hinna ta sig in innan han och det stackars budet lyckats fly. Om hon inte besatt några oanade förmågor såg läget tyvärr pyrt ut. Errard var rund om fötterna och det lät som att flertalet personer var efter dem. Dessutom visste han gott och väl vem Qu…[Read more]

Väl inne i det glimmande ljuset från härden tog Jarlen loss ringspännet som höll den mörka manteln, och kastade den över ryggen på närmsta stol. Han bar en gråblå ylletunika av fin kvalité, men utan dekorationer, inga smycken eller andra dyrbarheter som en Jarl ofta brukade och heller ingen rustning. Men ett svärd och en rejäl kniv hängde från d…[Read more]

Verenas hårda ansikte skiftade till ett enda stort frågetecken. Hon inspekterade kvinnan som uppenbart kände igen henne. Hon visste ju Verenas namn. Kanske var det för att Verena träffat otaliga mänger av personer genom livet, kanske hade hon bara dåligt minne men hon kunde verkligen inte placera henne. Möjligtvis att hon verkade lite bekant.…[Read more]