Han svarade inte på hennes fråga om han gömde sig från henne, kanske hade hon redan hunnit för långt bort – men förmodligen snarare för han valt att inte höra det. Speciellt då kinderna fortfarande brände och var röda. Fast säkert var det bara kylan som fick det att bita i kinderna igen?

Med en duns släppte han ner veden, efter att skickligt bal…[Read more]

Demonens ilska fanns kvar i bakgrunden, som en pyrande glöd som fyllde henne både med beslutsamhet och fruktan, fruktan för vad detta hot skulle kunna innebära för Nenya, för dem alla. Denna alvkvinna, eller vad som nu fanns kvar av henne, verkade ha varit en kraft att räkna med och vad hade inte alla år inlåst gjort henne till?

D…[Read more]

Först hade hon tänkt rätta till sitt egna kallenamn, men samtidigt hade hon väl inte presenterat sig… och hon var ju en vätte. Så för denna gång verkade hon låta det vara. Däremot verkade hon lite förvirrad över dvärgens andra ord. Inte kunde hon väl tro att hon menade sanning? Bara tanken fick henne att skratta ett skratt mellan sina tände…[Read more]

“Parasit, hm?” frågade hon och inspekterade magen något och drog en hand lite överdrivet över sin haka som om hon hade haft mer än de blonda fjun som knappast syntes på hennes haka. Som en vis guru som samlade sin vishet och tankar i lugn och ro.

“Parasiter har en tendens att komma tillbaka vet du? Jag kan tänka mig att mina föräldrar hade hop…[Read more]

Frågan varför han hade sagt det han hade sagt… förvånade honom och fick honom att få lika röda kinder som den djuprödaste lingonen på hösten. Hade hon trots allt inte flirtat lite grann? Kanske var det som de andra flickorna som skojat med honom. Som den gång när de hade lurat av honom alla kläder för att sedan låta honom gå naken ifrån sjön…[Read more]

Förstås var det dåligt. Även Renn insåg det, trots att hon försökte att övertala sig själv att det varit det rätta just då. Hon var i sina egna tankar och hade kommit ut ifrån den trånga gången för att inte riktigt höra hennes gnällande. Istället skulle hon se Renn ganska snart – helt vit i ansiktet.

“Vi… vi har ett problem” sa hon, nästan so…[Read more]

Kanske var det lika bra att Elbereth hade upptäckt Ninurith först, hon brukade trots allt inte vara den tystaste – eller den som brydde sig om etikett. Fortfarande med sina föräldrars förfäran.  En liten skakning på huvudet för att vakna sig ur sina egna tankar, lät hon blicken vandra mot rösten som tilltalade henne. Egentligen hade hon inte rikti…[Read more]

Blickarna och viskningarna som följde alven som hade rört sig igenom Nela’thaënas, var inget som alven ifråga lyssnade på. Eller kanske ens var medveten om, inte på det sättet som hon lite drömmandes såg upp i himmelen. Då och då snubblade hon till när en sten kom ivägen, eller när hon råkade gå in i någon – men de flesta tycktes undvika henne in…[Read more]

För sig själv svor vätten, det var inte som om hon inte kunde känna de mörka blickarna som kastades mot henne. Även fast hon försökte ignorera dem och undvika de dvärgar som försökte gå in i dem. Förstås inte allt för märkligt vad hennes folk gjort mot deras – fast å andra sidan. Vad hade de inte gjorde mot hennes? Bara tanken på konflikten fick h…[Read more]

En vulkan av känslor brusade upp inom Nenya. Orden skar genom henne som vassa knivar och det var svårt att inte låta kinderna bli blöta av tårar. Tårar som hon många gånger känt över Ayperos. Osäkerheten över hennes egna framtid, trots kärleken hon kände för honom och på senare tid, även Isra.

“Bara för att du var blind av kärlek, är det då…[Read more]

Något förvånad över hur snabbt Rhig hade hunnit komma till rätt slutsats hummade hon lite imponerat till samtidigt som hon nickade åt hennes antagande och frågor. Den sista frågan var hon tvungen att tänka lite längre på, det kändes som en evighet samtidigt som om ingen tid alls hade passerat. Eller hade det inte alltid varit så här?

“Nästa…[Read more]

Nenya trodde inte att hon skulle levt längre, att kvinnan framför henne skulle pulverisera henne… eller vad nu häxor som henne gjorde med sina fiender. För att omfamna smärtan, som aldrig kom, slöt hon ögonen. Men det kändes nästan lite… löjligt när hon lade märke till att hon stod där hel. Lite försiktigt öppnade hon ena ögat, nästan med en r…[Read more]

Orden som hade kommit ifrån Sloan fick henne att rodna, det var svårt att se någon annan färg än rött i hennes kinder. Varför skulle han säga så för? Blicken och orden som Verena yttrade var inte heller något som hjälpte till. När allt väl var klart, svingade hon sig upp på hästen. Den röda färgen hade avtagit nu, men då hon påpekade att de skul…[Read more]

Orken höjde ett av sina buskiga ögonbryn för att sedan rycka på axlarna över det hela för att sedan bjuda på ett litet skrockande.

“Jaha, inte visste jag att det var den Tussie du talade om.” sa Rushla med ett svagt leende för att ta emot varorna som hon lade under disken utan att direkt kolla på det desto mer.

–

Skogstrollet hade inte direkt f…[Read more]

I Renns ansikte var det ingenting som sa att hon skämtade däremot, utan hon såg mer allvarlig ut nu än de flesta dagarna. För att vara ärlig var den lilla luckan också medvetet gjord. Det var inte många vuxna eller ungdomar som skulle passa in där. En liten suck lämnade hennes läppar och hon såg kanske lite nervös ut.

“Inte många år innan du f…[Read more]

Plötsligheten i Nenyas försvinnande både från den fysiska platsen men också ur hennes sinne fick till slut drottningen att ge vika och hon tvingades famla efter Ayperos ena arm för att lyckas hålla sig stående. De hade delat ett band så länge att det nästan blivit en del av hennes eget sinne, och nu slets det från henne så brutalt att det kändes s…[Read more]

Ett ungt skogstroll, med ett hår lika mörkt som en klar vinternatt och vågor som ramade in det något runda ansiktet öppnade dörren och en vind ven in. Vinden fick många att hojta till och be henne att stänga dörren, vilket hon snabbt gjorde. Hyn var lika mörkt som den ljusaste barken på träden och ögonen var samma färg som den vårgröna moss…[Read more]

Först mötte Elmyer enbart kaptenens retsamhet med en grimas och en utsträckt tunga.  Hon hade tänkt käfta emot, det var inte direkt meningen att hamna där nere och inte göra någon nytta. Om inte den där jävla vågen hade slagit så fort och så plötsligt skulle detta inte hända! Lite skeptiskt mötte hon Battistas blick. Det tog allt för lång tid för…[Read more]

Förblöda? Bara tanken på hennes död… och allt blod, det fick honom att blåsa upp kinderna något av ett illamående för att vända sitt huvud bort något. Trots allt ville han inte visa att det var något som äcklade honom, speciellt inte Agaroth. Bara tanken fick hans kinder att bli lite rödare. Snabbt hjälpte han alvinnan vidare för att snart nå he…[Read more]