“En hel del kan gå fel faktiskt! Finns några riktigt tokiga själar där nere!” Gwyn log åt henne och var ganska rask med att ordna ned sina väskor och förnödenheter. Väskorna var färdigpackade, hon hade alltid resklara väskor bara för säkerhets skull, och förnödenheterna kunde hon plocka upp mot krita, deras smedja handlade genom tjänster gansk…[Read more]

Han hade svårt att förstå hur hon ens kunde överväga att vara nära besten, än mindre visa den sådan ömhet och beröra den mer än absolut nödvändigt, men det skulle väl bli en av de många spännande saker han stod inför just nu. Hon verkade definitivt vara en spännande människa och han skulle se till att lära känna henne så väl som han möjligen kunde…[Read more]

Hon kliade sig på hakan från svansen hans och rynkade sedan på näsan sin lite trotsigt åt honom innan hon skrattade. “Envishet är en egenskap man aldrig kan ha för mycket av,” Började hon och log åt honom. “Men kanske inte det vi behöver mest av just nu.” Hon sträckte sig mot skyn och släppte ut en lång gäspning. Hon stönade tacksamt till…[Read more]

Battista rullade med ögonen när hon hörde Elmyers påstådda sjungande, men nog följde hon direktivet alltid även om det var lite mer bokstavligt än Battista hade tänkt sig och när Battista såg över båtens reling verkade det som att det funkade. Ett flertal av båtens soldater hade börjat rusa neråt mot kanonerna och de andra stod undrande, vända…[Read more]

Hon såg sig omkring när han talade, tvivlande nu på att han var där hon först hade känt honom. Tvivlande tills dess att han avslöjade sig genom att kliva fram ett steg. Hon lyssnade noga på allt han sa och låste sin blick med hans medan hon rullade tummarna bakom ryggen sin för att hålla sig stimulerad. Hon var självklart orolig, det var trots a…[Read more]

Asgeir tog emot pluntan igen och höll kvar blicken i hennes lite längre än han egentligen vågade. Hennes ord värmde, djupare än han först ville erkänna. Så såg han ju inte sig själv, trots allt, och han hade skuggan från sin far att föröska växa ur.

Han skrattade till, ett lågt rullande ljud .

’Jaså? Du känner avund till och med mot mig? Då mås…[Read more]

Hade Izotar varit en levande man, hade han kanske stannat upp i beundran. Kanske låtit blicken dröja vid linjerna i hennes kropp, vid hårets bleka kaskad, vid hur ljuset från kristallerna spelade över hennes hud. Hon var vacker, farligt vacker, som ett svärd i viloläge, redo att blixtra till.

Men Izotar var inte längre en vanligt levande mörkera…[Read more]

Arand gäspade som om han just vaknat i en mjuk säng och inte i ett iskallt landskap.

“Mm. Precis som hemma i Karm…” mumlade han torrt och drog manteln tätare över axlarna. “Fast hemma brukade man åtminstone få kaffe innan man blev nedhuggen av sina fiender.”

Arand lyfte blicken när Bodil satte sig bredvid dem, och såg på henne lite skeptisk…[Read more]

Han såg sig omkring som om han glömt varför han ens befann sig där, innan blicken föll på Rushla.

“Kaelred, sade du? Mmmh. Mmmhmm. En svår dörr, den gillar inte att samarbeta. För mycket attityd i den, för lite förnuft. Men!” Han lyfte pekfingret som om han höll i en osynlig fjäder. “Det kan gå, absolut. Bara inte… exakt. Inte raka vägen.”…[Read more]

Hans krafter hade tömts, hans kropp var skör, men han nickade åt Isras svar. Något bra i detta, förutom att häxan var död, var att Isra klarat sig relativt oskadd genom detta. Han kände vreden stiga, kall och farlig, som ett eko från slaget de nyss bekämpat. Då Tipum gjorde som han bad tog han ett steg åt sidan och ställde sig bredvid Isra, väntan…[Read more]

Skrockande skakade han på huvudet åt hennes ord för att lite retsamt kittla henne under hakan med sin svanstipp och granska henne med ett höjt ögonbryn.

“Ingen åsna behövs, du är envis nog som du är!” påpekade han och blinkade med ena ögat för att packa ihop det sista som de hade i ett litet knyte.

“En kamel passar väl åtminstone in hr.”

Väsen? Nå. kanske det var tillräckligt med oljud så som de rörde sig genom insidan där de knuffade ner det som de kunde se med mest oljud hade Elmyer hört att det var när hon sjöng. Eller ja, sång kanske var en skymf att kalla det, snarare som en skrikande katt där hon började ta ton. Om det var ord, var det svårt att urskilja vad som ens sjöngs. …[Read more]

Rushla höjde blicken mot Zeverupin för att skrocka lite lätt, som om hon inte riktigt kunde tro att han kommit dit så lätt. För att hälla upp ett stop åt sin kollega och vän som hon sträckte fram.

“Härskapet här ska till Kaelred, även om de verkar glömt både etikett och hyfs. Vad säger du om det Zev?” frågade orken med ett roat leende i mungipa…[Read more]

Något motvilligt började Tipum röra sig till Nenya som låg där på bordet. Han rynkade något äcklat på näsan, som om bara uppenbarelsen var något som gjorde honom spyfärdig. För att låta en mörk rök svepa över kroppen som fick Nenyas brända och sårade hy att knottra sig i gåshud. Ögonen var helt vita hos alven som den lilla demonen hade tagit ö…[Read more]

Han studerade hennes arbete med besten och höll sig några steg bort för att inte vara i vägen. “Tofa är ett otroligt vackert namn, men det är svårt att passa in i en dikt eller sång, men ge inte upp än, det är bara min spontana tanke för att det inte riktigt går att rimma på.” Han flinade åt henne medans hon började sätta eld på besten. Han hade…[Read more]

“Tills din självkänsla är helt återställd är det viktigt att åtminstone en av oss är nöjda med dig.” Hon flinade åt honom och justerade det sista med hennes kläder. Hon strök fingrarna sina genom håret sitt en sista gång för att rätta till det och såg sedan mot öknen i riktningen de förväntades resa. Hon tog ett djupt andetag, stretchade lite och…[Read more]

Istilwys sänkte vävkammen, släppte ut ett andetag hon inte insett att hon hållit på och slöt sina ögon. Hon övervägde för ett ögonblick att begrava lyan i illusioner och driva inkräktaren till vansinne, men hon valde fredsmäklarens väg och reste sig istället upp. För en inkräktare fanns det, det kändes i luften. Stor som grottan var kände hon sig…[Read more]

Det var bara att följa, ungefär som då hon hjälpt honom navigera i staden någon dag innan. Men då hade inte staden varit ett slagfält, och de hade inte behövt slinka bland gränder som rädda krakar. Han såg sig omkring lite vaksamt då de kom till gömstället, som om han gissade att de skulle attackera dem. Men så gick det inte, och Caspian satt t…[Read more]

Hade situationen varit en annan så hade hon troligtvis noterat Tipums förvåning, och mest troligt hade hon också varit trevligare mot honom, men som det var nu så var hon helst enkelt för distraherad av allt annat. Hon noterade dock den ton han tog mot Ayperos och hon rynkade lite på näsan åt det hela, delvis för att hon inte ville att han skull…[Read more]

Edda betraktade henne nyfiket och log för sig själv efter att ha låtit ögonen vandra över varenda detalj, först hennes, sedan hjorten. Det var ett märkligt djur att färdas med, men han hade sett märkligare, så han var inte helt överraskad annat än vid första anblick. Han tog hand om sina knivar, drog dem tills torra mot ett tygstycke och lindade…[Read more]