Sloan var fokuserad på att ta några klunkar och noterade inte riktigt Vingas drömmande, själv var han inte så inne på att stanna kvar i gamla tankar och funderingar då de mest var smärtsamma. Då han var klar skruvade han på korken och gömde fickpluntan, då den kunde komma till nytta lite senare. Han nickade lite åt Vingas håll då hon gav stöd f…[Read more]

Synen av att mörkret kunde bekämpas av virveln var glädjande och hon log för sig själv medan hon slöt sina ögon för ett ögonblick och fokuserade på att expandera virveln ytterligare och samtidigt använda vinden för att försöka höra honom. Det var inte förrän hon kände doften av bränt gräs som hon öppnade ögonen igen och möttes då av en syn a…[Read more]

Dottir lutade på huvudet och betraktade henne där hon ganska ynkligt låg och vädjade om vatten. Det kändes som ett ganska otrevligt svar på en så intressant introduktion som Dottir hade gjort, men Sera såg också ganska illa däran ut så det gick inte att klandra henne för sin otålighet. Dottir böjde sig sedan ner på knä över Sera, ena foten på ena…[Read more]

“Åtrå är jag inte så bekant med. Jag är betydligt mer bekant med att vara osynlig.” Hon log åt Nenya. Hon hade kunnat nämna att hon föredrog just det, att vara anonym, i bakgrunden, det tillät henne att jobba mer med hennes konst och ägna mer tid åt sina tankar. Två saker hon verkligen trivdes med. När hon fick svar om hungern kom hon på hur hungr…[Read more]

Agaroth studerade förändringarna hos Bain och även om hon inte visste mycket om honom började hon förstå honom bättre. Åtminstone inbillade hon sig det. Hon såg sig om och bevakade det spridande mörkret omkring henne och lyfte sedan upp båda benen för att sätta sig i luften med benen sina i kors, svävande på plats för att minska träffytan och f…[Read more]

‘Armbågar är nog det minsta du behöver oroa dig över, kära bror.’ sa hon och klappade honom på armen lätt, ja kanske det var något av en lek och ett spel än, men det kändes bra att ha någon att retas snarare än att alltid vara den stora ledaren för upproret. Men hon fick anta en mer seriös min då Agaroth och Bain gjorde sig redo, och hon ställd…[Read more]

‘Det beror väl på hur fatal förlusten blir?’ kontrade konungen roat. ‘Även den mest stolte måste erkänna sin förlust, ifall den är uppenbar.’ stilla och stadigt stod han, för att låta sin blick följa hennes hand så ögonen nästan gick i kors då hon tog lövet från honom.
‘Åh nej, tänk om rikets medborgare skulle få se deras ledare med löv i hå…[Read more]

Caspian såg lite ställd ut över kommentaren, visst hade han väl delat bädd med damer då och då, men det var väl inget man diskuterade således? Så han gav ett litet ansträngt skrockande till svar över hennes lekfulla ord, och kände sig lyckligt lottad över att inte behöva gå in i detalj då hon kysste honom istället, en kyss han besvarade. Den mj…[Read more]

Alven fortsatte le lite hemlighetsfullt över hennes svar och reaktioner, kanske han hade en viss retsam sida av sig som han nu visade upp. Trots allt med alviska mått mätt var han rätt ung, och hade en viss lekfullhet i hur han pratade med henne och generade henne, trots att det fanns en viss språkmur mellan dem som gjorde hans annars kvicka tung…[Read more]

“En mardröm kanske, hm?” påpekade Nenya lite roat åt Isras ord för att milt lägga sina armar om drottningen för att besvara kyssen lite djupare för att på sitt sätt visa att orden som Isra sagt stämde. Så klart hon hade saknat dem. Mer än vad hon egentligen ville avslöja åt dem. Det var förstås inte svårt att se irritationen hos Isra över att behö…[Read more]

Faktum var väl att Nenya var lite för fåfäng för att ha kläder som en tjänare och absolut inte en tiggare. Bara tanken fick henne att rynka på näsan. Blicken var stadig på Ambrosias händer när hon arbetade. Inte för att hon inte litade på henne, men snarare för att det alltid hade varit något lugnande att se någon annan göra sitt arbete.

“Åh, men…[Read more]

Händerna sjönk ner i sanden, så djupt att hon kune känna den kalla sanden. Nästan en lättnad, kanske skulle det finnas ett sätt att undslippa värmen ändå? När solen plötsligt skymdes rynkade hon på pannan och kisade upp mot gestalten. Hjärtat slog hårt i bröstkorgen när hon såg upp på valkyrian som stod framför henne. Kanske hennes tid var komme…[Read more]

Åt Verenas fråga hur de träffades kunde Sloan inte rå för att skratta lite lätt. Kanske de såg ut som ett omaka par nu. Speciellt när Sloan inte riktigt såg ut som den stolta man han en gång var. Livet hade inte varit snällt åt honom. Inte längre. Hon kunde inte rå för att försvinna lite i minnen, först med Verena och sedan med Sloan. Tänk att…[Read more]

Ayperos ögon betraktade stället igen, och inombords log han lite. Besökarna hade ingen aning att de var i samma rum som en demon, och inte vilken som helst. Kanske hade stämningen redan ändrats lite där inne av hans närvaro, på små sätt som gästerna själva inte ens ännu var medvetna om. Trots allt hade han en utstrålning omkring sig, som var svår…[Read more]

Tiden de spenderat separerade hade visat sig vara både upplysande och fruktsam. Drottningen hade insett hur väl deras lilla trio funkade och hur inkomplett hon kände sig när de inte var tillsammans. Insikten hade gjort henne något besvärad till en början, men i och med att dagarna och veckorna gått så hade hon istället insett styrkan som fanns i d…[Read more]

“Okej okej, ingen pojkvän.” Ambrosina höjde sina händer i löften som för att visa sig undergiven och ofarlig och log sedan åt Nenya. Hon rundade sedan Nenya för att ta hennes packning och slängde den över sin egen axel.

“Om du vill smälta in har jag märkt att det absolut bästa är att klä dig som en tjänare eller arbetare, inte faktisk adel.…[Read more]

Leoric hade i stort sätt samma förakt för Noah, men för Seras skulle var det väl bara att svälja och gilla läget. Nå, så bra som det nu gick i sammanhanget. Men han höll fortfarande vid att gråmynten kunde vara deras bästa lösning. Han sneglade på maten som serverades och var tyst under stunden de lades fram, för att sedan se på Sera förväntans…[Read more]

Så länge som Dottir kunnat minnas, vilket hon inte kunde vara säker på hur länge det var, hade hon styrts nästan uteslutande av sina känslor och impulser. Starkare än någon annan känsla var känslan för hämnd, men det var en abstrakt sådan, hon kunde inte placera vem hon ville hämnas eller kanske utöva hämnd mot. Allt hon visste var att det fann…[Read more]

Då hon gav honom sitt lilla leende kunde han känna sitt egna leende växa något. Situationen var… oväntad, men inte på ett negativt sätt. Nej, tvärtom. Vid hennes lilla rynka och fråga kände han nästan en panik byggas upp. Ångrade hon sig? Han borde säkert ångra sig, han kunde enkelt föreställa sig sin familj fördöma honom för en akt som denna.…[Read more]