”Sjutton år” upprepade Rhig tyst för sig själv, knappt mer än en viskning. Hon kunde inte tro sina öron. Detta var ofattbart. Vad mer var Renn kapabel till om hon kunde hålla sin syster inlåst till att för evigt vara i mellantinget mellan livet och döden. Stackaren förtjänade ro i efterlivet liksom alla andra. Rhig var inte överdrivet rel…[Read more]

En lätt dimma hade börjat rulla in på markerna nedanför stupet. Det oroade Gerda lite men vinden låg på och skulle förhoppningsvis skicka vidare det förrädiska vädret relativt fort. Odd försäkrade dem att när de fortfarande var nära bergen kunde vädret skifta mycket fort. Ena timmen kunde de få regnoväder, kanske till och med snö, för att näs…[Read more]

All färg dränerades från Rhigs ansikte och hon bara stirrade på Renn. Hörde hon verkligen rätt? Läste hon in för mycket i hennes ord? Rhig kanske inte var vassaste kniven i lådan men nog kunde hon sätta ihop dessa pusselbitar. Hon såg sig omkring och kramade sin yxa hårt i handen, redo.

”Vänta lite här nu… Menar du alltså att din syster är kvar…[Read more]

Verena stirrade stumt på Sloan med en förvirrad uppsyn och hopdragna ögonbryn. Hon hade aldrig ens haft en tanke på att Vinga haft känslor för henne. Verena var generellt väldigt dålig på att uppfatta känslor av romantiskt slag, både mot sig själv och mellan andra. När romanser påpekades inom kompaniet – för det hände givetvis ibland – var hon…[Read more]

Gerda ryckte på axlarna, hade inte direkt en bättre idé att komma med utöver att lämna jakarna.

”Det är ju lugna djur så det kan gå!” sade Abbe optimistiskt och log snett. Han och Vidar kunde säkert med sin råstyrka få det att funka, bara de lyckades säkra upp de stackars djuren ordentligt så inget kunde hända dem om de blev rädda halvvägs ne…[Read more]

En djup bekymmersrynka bildades mellan Rhigs mörka ögonbryn. Hon förstod inte riktigt varför hon blev anförtrodd med en så pass välbevarad hemlighet, även om hon antog att det hade med hennes nya position att göra. Hade den förre i hennes tjänst fått samma kunskap? Rhig vred lite obekvämt på sig och följde efter Renn in i cellen, tittandes miss…[Read more]

<p style=”text-align: left;”>Bastian hade lyckats hålla minen fram till det att Leionsköld började häva ur sig vad han sagt till Izana. Hur vågade han? Äckliga kräk! Han förtjänade inte att andas samma luft som henne ens en gång. Och Izana hade hanterat allt själv, kanske tagit emot fler kommentarer som hon inte berättat om. Han hade ju själv hö…[Read more]

I ett nöjt flin skrattade Bastian tyst bakom stängda läppar. Givetvis hade ingen sagt något om en våldtäkt men han njöt lite av att se paniken i riddarens ögon. Framför allt fick de hans hela bekännelse i ett nafs eftersom det han gjort egentligen var mildare än anklagelsen. Var det milt nog för att slippa ett straff? Inte ens nästan. Bastian känd…[Read more]

Bastian tog ett kliv tillbaka och betraktade ointresserat de båda männen som nu stod uppbundna med munkavel. Kan kunde se rädslan i adelsmannens ögon medan den äldre soldaten bara stirrade stint på honom och Bern. Han visste att de två fått reda på vad han gjort och tycktes stålsätta sig mot vad som komma skulle. Frågan var om det skulle gå s…[Read more]

Nej, det var nog sant att Leionsköld kunde skatta sig lycklig att Izana inte sökte hämnd. Bastian kunde minnas striden i sin kusins borg då hon mer eller mindre slaktat de omkring sig. Han mindes att han tänkt att hon var spritt språngande galen. Det var något i hennes blick, utöver det att hon tycktes njuta av blodbadet. Bastian skulle inte di…[Read more]

Bastians väpnade, en 19-årig adelsgrabb vid namn Laurens, hade magiska sociala förmågor. Nåja, det var inte riktig magi men han visste precis vilka frågor han skulle ställa och till vem. Utöver att han utav tvekan passade upp på Bastian och deltog som stridande i kriget var hans sociala förmågor guld värda. Det gav fursten en insikt i vad hans ma…[Read more]

Rhig tittade förnärmat på Renns röda hår som slog mot hennes läderklädda bål. Hon läste inte in för mycket i det men blev ändå på märkbart sämre humör. Utmanande höjde hon ena ögonbrynet och såg ner på hövdingafrun vid mothugget. Rhig var inte jätteimponerad av attityden som Renn hade mot henne. Var det så här det skulle vara? Gnabb från chefen…[Read more]

När det blivit som mörkast inför natten hade Bastian slunkit ur sängen så tyst han bara förmådde. Blicken hölls på Izana hela tiden som han klädde på sig sin mörkblå överkjortel och spände på sig flertalet knivar samt sitt svärd. Slutligen öppnade han en av sina kistor, långsamt för att inte väcka henne, och fiskade ut ett rep. Egentligen var…[Read more]

Greppet om Nenya hårdnade ytterligare när hon väste. Athanishka bara tittade obekymrat på henne men strax därpå smalnade ögonen av en aning.

Dumma flicka. Du ska få exakt vad du bett om – att komma bort från allt. Det kommer inte vara lätt att hitta dig dit du ska. Lugna ner dig nu.

Åter igen lät hon lugnet smeka sig mot Nenyas sinne i en fö…[Read more]

Bain skyndade sig ikapp Aenya när de började gå därifrån. Han tittade sig över axeln flertalet gånger, nyfiken på allt som precis skett och förundrad över att nykomlingarna nu blev bortsläpade trots Agaroths godkännande. Hans blick skiftade till sin syster. Trots sin förvåning var hans ansiktsuttryck relativt blankt. Då och då blev han tvungen att…[Read more]

Bastian lyfte Izanas hand och placerade en mjuk kyss på hennes knogar innan han såg upp i hennes ögon. Hon behövde verkligen inte vara så uppoffrande med honom. Visst uppskattade han hennes gester men han ville inte att hon skulle känna sig nedvärderad eller lägre än honom.

”Vi ska vinna tillsammans. Min vision är att vi står sida vid sida när…[Read more]

Bastian tog några skedar till av grytan. Han var glad att Izana gillade maten och kände sig nog lika utsvulten som henne, men försökte ändå omedvetet behärska sig och äta propert som hans mamma tvingat honom till hela livet. Nu satt det i ryggmärgen. Han blev dock lite förvånad när hon frågade vad han ville. Kanske hade han inte tänkt på det…[Read more]

När Izana kysste hans hand och han slappnade av även om hennes ord inte riktigt fick vikten att släppa från hans axlar. Ibland undrade han om han tagit på sig för mycket när han föll för henne. Hon hade så mycket bagage, så mycket trauma och hade blivit hård som sten genom sina tuffa år. Men… Han hade aldrig känt likadant för någon annan. Det…[Read more]

När Izana äntligen dök upp stannade Bastian omedelbart upp sitt vankande och såg på henne. Munnen var halvöppen som om han behövde hämta andan och kanske drog han in ett litet darrande andetag. Därpå sökte han igenom henne med blicken. Han ville försäkra sig om att hon var oskadd. Om hon bara kunde förstå hur orolig han varit, rädd att hon inte sk…[Read more]