Hela ansiktet började hetta till när professorns blick, och hela rummets uppmärksamhet, riktades mot honom. “Slaktarpojken” Orden var som en dolk. Det var inte svårt att höra de låga skratten från några av de mer högljudda studenterna längre bort, och hans händer började svettas mot skissblockets kanter. Han öppnade sin mun för att svara men inget…[Read more]
Elian Tharvenrik drog fingrarna genom sitt rufsiga, askblonda hår medan han stirrade på skuggorna som spelade över de höga valven i Kordoros universitet. Den skarpa kontrasten mellan mörker och ljus påminde honom om hans egen situation. Smuts på den annars ljusa och rena ytorna som fanns där. En slaktares son i ett hav av adelsättlingar och akad…[Read more]
En djup suck lämnade Lyreth smala läppar när hon hörde den välbekanta rösten bakom sig. Hon hade lite gömt sig vid ett marknadsstånd och fingrat på några exotiska frukter – en enkel syssla, ofarlig och framförallt anonym. Vem som helst skulle klara av det. Men såklart, Lara hade hittat henne. Hennes tvilling hade alltid en förmåga att d…[Read more]
Ranghildr stannade upp när Fredryls ord nådde henne, den kalla luften bet svagt mot hennes kinder när hon sakta vände sig om. Hennes blick var vaksam, men det låg också en antydan till lekfullhet i dem, som om hon vägde hans ord med en blandning av nyfikenhet och förundran.
“En örn som försöker vara en korp…” upprepade hon med en låg, nästan me…[Read more]
Staden, Narelitha, låg med sina korallhus och slingrande gränder var ett mästerverk både ifrån Me’erisa och alviskt hantverk. Som en glimrande juvel vid mynningen av floden Ellendrí. Floden svepte sig genom Nela’thaënas skogar som en silverorm innan den nådde Narelitha och delade sig i hundratals små kanaler, som mynnade ut i det djupa havet.…[Read more]
Ninurith lutade sig tillbaka mot den svala stenväggen och drog fingrarna genom det ångande vattnet i varmkällan framför sig. Hennes röst ekade mjukt i grottan när hon svarade, ett leende spelade på läpparna.
“Precis lika envisa och vresiga som alltid. Men också fulla av överraskningar. De utmanade mig på stenstapling, tro det eller ej. Och när…[Read more]
Blicken till Tath’nel följde den stilla rörelsen av Aliennas hand när hon lade den på hans egna. Den oväntade gesten av värme drog honom ur sina tankar, en skarp kontrast till den inre storm han annars försökte hålla dold. De fragment av minnen som hennes beröring förmedlade, kändes som en tröst han inte hade insett att han behövde. Det m…[Read more]
Ett roat leende fanns på Ranghildrs läppar över det etikett som fanns där hos den främmade mannen, och hur han kallade Gerda för fröken. Aldrig hade hon hört det förr på sin kusin. Som nästan alltid hade varit så gammal och fylld av mysterium. När hon lät blicken vandra mot hans ögon noterade hon elden, även om hon inte riktigt var så säker på ord…[Read more]
Tath’nels långa och smala fingrar lekte tankfullt med kanten på vinglaset, och de gråa ögonen stirrade tomt ut över bordet. Orden ifrån Alienna och Bains underliggande frustration var något han hörde och kände, men de fastnade inte riktigt. Han hörde vad de sa, men i sitt sinne var han långt borta, i minnenas dimma. Ord som ekade hat, ilska och…[Read more]
Orden ifrån hennes moster förvirrade henne – döda sina föräldrar? När var det…. varför? Själva syftet och dådet i sig verkade vara som bortblåst i Nenyas huvud och hon rynkade lätt på ögonbrynen. För att disträ stryka en hand över Athanishkas kind medan blicken vandrade mot sina släktingar. Något tomt i blicken, som om hon försökte att pussla…[Read more]
Naglarna som borrade sig in i Tath’nels lår verkade inte direkt vara något som störde honom, även om smärtan förstås kändes. Det hade funnits värre hot mot honom förr, mer riktiga. Vad kunde denna lilla pojksnärt göra honom? Han fnös roat som svar till slut, när han insåg att han först helt glömt svara pojken. Roat strök han sin hand över Bains m…[Read more]
Ninurith skrockade lite lätt, kanske hon skämde bort sin vän. Men behövde hon inte lite sådant i sitt liv? Speciellt om hon skulle välja att bära hela världen – nå åtminstone deras land – på sina axlar. Frågan fick henne att le lite drömmande. En bra fråga, verkligen, men det var svårt att riktigt svara på den. En överdriven suck sjönk hon ner på…[Read more]
Sera kunde känna hur hennes händer svettades där de låg knutna bakom ryggen, trots att hon försökte verka samlad. Blicken for över Eshe när hon talade med en mjukhet som kontrasterade mot de hårda orden. En knut av irritation rörde sig i hennes bröst, men hon svalde den snabbt. Hon var en drottning, inte ett otåligt barn. Åtminstone var det det…[Read more]
Att stå i centrum var aldrig riktigt något som Tath’nel hade tyckt om. Detta konstanta skådespel och hade han inte skapat ännu en scen där nu? En roll som han inte kunde släppa i första stund. Allt hade förstås varit för hans älskade Aliennas skull och trots att han hade trott att Bains kyss skulle smaka bittert, surt eller rent ut sagt äckligt……[Read more]
Lite fundersamt såg Toku på handen skulle det verkligen vara en god idé? Tankarna virvlade omkring inuti henne. Skulle det inte ta bort en del av henne?. Rädslan för smutsen hade styrt henne så länge, så djupt rotad att det var svårt att föreställa sig ett liv utan den. Hennes hand darrade lite när hon tog ett steg närmare Ni-hins utsträckta h…[Read more]
Trots förvarningen att de skulle få besök kände sig Nenya nästan lite irriterad att bli störd i ett sådan delikat stund. Nå, hon var förstås inte blyg – men något bittert i munnen blev det av att göra sådant framför sina släktingar. Framförallt efter deras kommentarerna. Lite dramatiskt suckade hon och gav Athaniskha en hastig kyss på läpparna som…[Read more]
Hjärtat slog snabbt i Seras bröstkorg och hon kunde inte rå för att skratta varmt när Salim hade omfamnat henne. Hårt omfamnade hon honom, som om hon inte ville släppa taget om sin kusin. En av de få som fick henne att känna sig trygg, en kort glimt av den underbara uppväxt hon hade haft. Bakom de klarblåa ögonen var det inte svårt att se hur t…[Read more]
Tath’nel hade tänkt svara på det politiska samtalet och sina egna tankar. Förstås behövde de vara försiktiga i vad de skulle nämna och säga men också… Han rynkade på ögonbrynen hur de blev avbrutna av en högalv han inte riktigt verkade ha lagt på sitt egna minne. Men han kände typen. Idioter, högt uppsatta arslen. Alver som alltid hade lagt ett…[Read more]
Värmen från solens sista strålar smekte Seras hud när hon vandrade ensam genom den ändlösa öknen. Påminde henne om sin egna mor, Ormdrottningen från Iselem. Värmen och ljuset hade alltid tillhört henne, precis som landets sanddynor, vackra städer och oaser.
Som barn hade Sera stått vid sidan om och beundrat sin mor, hur hon rörde sig med en hy…[Read more]
Lite fundersamt kisade hon mot de inristade tecknen. Eleganta och snirkliga, precis som alverna. Lite vetandes nickade hon – hon hade sett dem förr. Även om Tussie förstås inte visste vad de betydde. Språk hade inte varit något hon hade lagt sin tid över. Lite oroligt såg hon mot Lia, trots allt var hon lite… tyngre än både de nätta alverna och…[Read more]