Sandor var för upptagen med sina former och rörelser för att märka Nemeas närvaro – och hon var ju även en väldigt tyst dam med de förmågor och kunskaper hon hade i sitt arsenal. Sandor själv var klädd i enkla kläder, en tunika i Thaldwins silver och grönt, och pösiga byxor och stadiga stövlar bra för att röra sig i. Hans ljusa gråkantade hår v…[Read more]

Asgeir lyssnade uppmärksamt på Eiriks ord, hans uttryck allvarligt och koncentrerat. Han visste att Eirik var den som hade ansvaret för gruppens säkerhet och att han hade en stark intuition när det gällde faror. Asgeir nickade förstående och fokuserade sin uppmärksamhet på Eirik, som om han kanske kände av broderns sinnesstämning. Trots allt…[Read more]

Stället som Nenya hade valt var inte helt spontant. Ett värdshus som hade huserat henne och deras familj ett flertals gånger. Till och med efter att de hade slutat styra, som Damerin. Fast nu verkade ingen mer än hon ifrån Saelorians vara där. Inte vad hon kunde känna. Det fanns även ett litet porträtt av Nenya som liten bredvid sina föräldra…[Read more]

Tandor stirrade intensivt på Kellan, hans bruna ögon smalnade till glimtande springor och hans ansiktsuttryck förvandlades till en kall och hotfull min. Han svarade med en låg, men stadig röst som vibrerade av styrka och auktoritet.

“Du är modig, jag ger dig det. Att tro att du kan komma hit och skryta om dina erövringar inför mig… det är en h…[Read more]

Sandor själv kände kanske en liten tomhet efter att ha tagit avståndet från henne, trots allt hade det funnits en vibrerande spänning i luften bara en stund innan. Men han kunde ju inte agera på varje impuls man hade, trots allt. Äntligen började han få lite känsla tillbaka i armen, som han skakade på lite medan han följde henne med blicken då…[Read more]

Återigen nickade alven över hennes ord, visst skulle ärren sitta kvar – precis som de gjorde på hans kropp efter allt han varit med om de senaste åren.
‘Ärren formar oss, och vittnar om vad vi varit med om, men vi borde inte låta dom styra oss.’ sa han och gav henne ett vänligt leende där han satt hukad i det glittrande vattnet, hans ljusa hå…[Read more]

Några veckor gick då de tre var separerade från varandra, Isra och Ayperos i Isilas medan Nenya reste på förhand till Calendiet för att spana och samla information om sin familj. De höll kontakt några gånger om dagen där de använde kunskaperna Ayperos gett dem för att kunna kommunicera på distans. Trots Loradons fall och allt vad det innebar verk…[Read more]

Aenya såg från de två parterna, ett visst allvar där även om hon kände sig lite road samtidigt över Bains inställning till hela situationen. Han hade åtminstone tagit ett steg i rätt riktning, hoppas han inte skulle ha attityd mot Agaroth bara.
‘Låt oss få det gjort!’ sa hon för att avsluta konversationen, trots allt hade de inte hela dagen att öd…[Read more]

“Är det verkligen en fråga du vill ha svar på?” frågade mörkeralven åt hennes retsamma fråga om det var något som han hade gjort innan. Förstås kunde han dra en lögn om det hela. En som skulle få henne att må bra. Det var inte direkt som om han hann långt innan hon fortsatte att tala och åt hennes svar nickade han lite lätt för att stänga sin v…[Read more]

Ögonen spärrades upp när Agaroth slog honom på ryggen. Hastigt rörde han sin arm dit och om han inte hade hindrat sig i sista sekund hade han förmodligen kastat henne över sin axel så att hon hamnat på bordet. Försiktigt gav han henne ett litet leende, som inte riktigt nådde upp till ögonen. Fanns det ens någon glädje mer? Allt kändes som ett…[Read more]

Blicken till Vinga var riktad framåt mot horisonten. Ständig vaksam på vad som kunde ske, då och då lät den svepa över resten av omgivningen. Stjärnor, det hade hon inte riktigt till övers för. Inte längre. I sin barndom hade Sloan och hon räknat stjärnorna och försökt lista ut vem av hennes förfader som var vilken stjärna. Förstås var det…[Read more]

Sloan , en grå figur med kortklippt skägg, satt på sin egna häst. Trots sitt fall in i alkoholismens tryggande vagga efter att Vinga gett sig av från Kaelred hade sin slanka och rakryggade fysik kvar där han satt klädd i en mörkgrå tabard ovanpå sina plagg. Det en gång bruna håret var axellångt, och även om han inte såg så farlig ut på det yttre…[Read more]

Pengabristen hade fått Vinga att verkligen njuta av den öl som hon hade. Ännu fanns nästan halva ölen kvar och hon tog ännu en klunk för att begrunda orden som Verena sa. Nå, nu vore det ju nästan oförskämt att tacka nej till erbjudandet. Alverna var seg och långlivande. Ännu fanns det tid för dem. Att Verena slog på hennes sko, verkade den fo…[Read more]

Ett tag såg Vinga allvarlig ut, nickade åt hennes djupa ord. För att sedan få några skrattrynkor i sitt ansikte, för att brista ut i skratt. Hon kunde inte rå för det. Allt kändes så… väl uttänkt och djupt. Som om hela samtalet hade ändrats från ena sidan till det andra. snart harklade sig Vinga och gav henne ett varmt leende som nådde ända up…[Read more]

A’eldia tittade noga på de mörka figurerna som stod i gränden. Trots det dunkla ljuset kunde hon se deras konturer och form med sina skarpa ögon. Hon kände igen Tandors kroppsbyggnad, hans stora kroppshydda och sättet han rörde sig på. Försiktigt viskade hon till Kellan.

“Ja, det är Tandor där borta. Minns vad jag sa nu…’ sa hon lågt, och…[Read more]

Felaërn kunde känna att hon inte var så nöjd med allt som utspelat sig, och kanske kände han sig lite skyldig med som fått henne att känna så. Men om sanningen skulle komma fram var det känslor hon hade inom sig, saker hon behövde behandla och få utlopp för. Han kunde känna igen det, då han själv hade samma brist på kontroll ibland.
‘Tro mi…[Read more]

Efter denna dans som pressat konungen till sitt yttersta var Sandor pressad och utmattad, överrumplad av hennes kvickhet och skicklighet. Lite stumt såg han ned på klingan som fallit till marken och på armen som inte lydde. Inte riktigt vad han var van med, i en kamp där rustningsklädda krigare bankade på varandra med svärd och sköld. Nu stod han…[Read more]

Arand hade knappast förväntat sig att han skulle komma undan så länge, men man kunde ju alltid hoppas. Men som vanligt var hopp något för sagor, och knappast för den grå verkligheten de befann sig i. Monsterjägaren låtsades inte bry sig om kylan där han rörde sig vid Vargas sida, trots allt hade han ett rykte att hålla uppe medan de gick mot vad…[Read more]

Ayperos fnös lite roat åt Nenyas ord, alltid trotsig och självständig i alla lägen. Han höjde ett ögonbryn.
‘Ingen kyss åt mig?’ frågade han retsamt, och tog ansatsen för att resa sig och steg sedan fram till Nenya som han omfamnade och kysste. Ögonblicket deras läppar möttes var hans medvetande inuti hennes och Isras på samma gång, en plats där h…[Read more]

Det gjorde inte något att Verena inte kommenterade så mycket kring vad hon sa. Faktum var att det gjorde det enklare. Enklare att berätta som om det gick på automatik. Trots allt hade det många gånger spelats upp för henne. Minnena… Känslorna. Hennes hand var fortfarande något varm över Verenas milda beröring. Eller var det hennes?  [Read more]