Velaedrions ord ekade i hans öron. Giftiga. Som om han högg med en dolk av ord, säker på att träffa ett svagt ställe. Leendet, nonchalansen. Tath’nel kände hur blodet dunkade hårdare i tinningarna. Fingrarna kliade efter att slå honom på käften. Få honom att svälja sina ord, eller kanske helt göra honom stum? Väva en skugga till liv som kunde ty…[Read more]

Sarethna såg på Nenya med en skarp, skärande blick, som om hon försökte tvinga sanningen att rinna ut ur brorsdottern med ren vilja. Minnena. Orden. Allt hon sa och gjorde var förgiftat av denna häxa. Hon såg det nu tydligare än någonsin. Det fanns något som höll Nenya fast i sinnet, likt en fin, osynlig kedja som smög sig runt hennes tankar. Men…[Read more]

Elian stelnade till. Sova i hans säng? Orden ekade i huvudet som om Aeron just sagt något omöjligt. Han stirrade på Aeron, på det där lätta leendet, den avslappnade hållningen – som om det inte betydde något alls. Som om det var självklart. Men hur kunde det vara självklart?

Hans kinder började hetta. Hade han… hört fel? Nej, Aeron hade sagt det…[Read more]

Asgeir drog en djup, kall luft i lungorna och blåste ut den i en rökig dimma. Hans bror kunde läsa honom som en bok, det visste han mycket väl och därför var det väl så gott som omöjligt att inte bara öppna sig helt. Och visst, han kunde förneka det, spela oberörd, men vad tjänade det till? Ylva hade en märklig inverkan på honom, en han inte rikti…[Read more]

Han kunde inte låta bli att flina åt Ylvas torra kommentar om att inte pilla på saker man inte förstår sig på. Nå, skadan var skedd och det hade gått bra.

’Ja, ja, jag hör dig. Men någon måste ju vara den som tar riskerna. Annars kommer vi aldrig någonstans.’ Han skakade handen, fortfarande med den där märkliga känslan krypande upp längs armen, s…[Read more]

Arand stannade upp ett ögonblick och betraktade Aslögs rygg när hon fortsatte framåt, som om hon inte var medveten om att hon traskade genom terräong och hinder som om de inte existerade. Utan att tröttna. De andra, och inte minst han själv, var slitna efter striden och rörde sig långsammare. Det fanns något obehagligt i Aslögs gång, i de små ryck…[Read more]

Alienna hade känt av något nytt i flera nätter nu. En förändring i atmosfären, som om skuggorna i hennes hem levde på ett sätt de inte borde. Eller kanske hade något förändrats med henne då hon blivit fångad av rebellerna, och sedan indragen i den allvarliga politiken? Läget var spänt i Nela’thaënas, milt sagt, och speciellt på den politiska sc…[Read more]

Trött slöt Eira ögonen igen och suckade lågt, inte av irritation, utan av en trötthet som kom inifrån. Det var alltid så här. Liv och hennes syner, hennes ivrighet. Hon bar världen inom sig, stormen som aldrig stillnade.

Eira, däremot, var av en annan sort. Hon hade lärt sig att lyssna, att låta saker få sjunka in innan hon kastade sig in i dem…[Read more]

Elian sneglade på Aerons bandagerade hand och kände en orimlig våg av skuld skölja över honom. Hade han orsakat det? När han svimmade, hade han då tappat koppen och sedan Aeron skadat sig på skärvorna? Hans tankar snubblade över varandra i ett försök att minnas, men det fanns bara ett töcken där hans minne borde ha varit.

Fingrarna slöt sig om f…[Read more]

Han hade just dragit upp Ylva ur vattnet, hennes skratt blandade sig med hans eget, ekande genom den ångande grottan. Svårt att inte skratta över slumpen som fått dem att trilla i vattnet. Visst, det kom ju med andra problem med, men de fick de lösa snart.

Han skakade på huvudet, rufsade till sitt våta hår och sneglade uppåt. Hästarna stirrade…[Read more]

Asgeir höjde ett ögonbryn och såg på henne, hennes hand fortfarande i hans. Hon var varm, eller kanske var det bara han som var det. Svårt att avgöra. Det kändes som att hålla en glödande kolbit, fast utan den där biten där man brände fingrarna. En glöd som spred sig in i honom. Som gjorde honom förvånansvärt mjuk i kroppen.

‘Äh.’…[Read more]

Elian stirrade på Aeron, eller snarare på handen som just lämnat hans egna kind, på det lindade bandaget som inte varit där tidigare.  Tankar var fortfarande tröga, som om han försökte se klart en dimmig morgon. Hade han verkligen svimmat? Det kändes fel. Han mindes att han varit trött, men inte så trött. Inte så att han bara skulle… försv…[Read more]

Värmen under täcket försvann i samma ögonblick som kylan letade sig in mot hennes ben. Hon ryckte till, halvvaken, men lät bli att öppna ögonen. Det var ingen idé. Hon visste redan vad som hade hänt.

Ett lågt nästan morrande och grymtade lämnade Eiras läppar medan hon instinktivt drog upp benen under sig. Ett försök att fly undan de iskalla tår…[Read more]

Asgeir såg på henne, såg hur hennes kinder fick den där röda färgen, som elden i en smedja. Eller kanske snarare som solen på vintern, när den bara hinner titta fram innan den dränks av mörkret igen. Han lutade sig bakåt på stenen och korsade armarna över bröstet, ett brett flin spridandes över hans ansikte.

‘Så, en smed och en idiot till prin…[Read more]

Caspian såg henne – på Neila. Ett enda ögonblick var det bara hon och han i tystnaden som uppstått nu då svärdens klang, männens svordomar och ansträngda ljud fyllde platsen. Men tystnaden varade inte, då en värld av kaos runtom exploderade. Han hade vunnit. Mot alla odds, trots att varje muskel i hans kropp skrek av utmattning, trots att Garni…[Read more]

Tath’nel stod vid ett av Dal’elaths största torg, där ljuset från eftermiddagssolen sipprade igenom skogen täta kronor. Alver rörde sig i ett ständigt flöde genom platsen, handelsmän ropade ut sina varor, och barder sjöng lågmält vid fontänen i torgets mitt. Det var en plats av liv och rörelse, en plats där nyheter spreds och beslut fattades i…[Read more]

Lyreth simmade med ett jämnt tempo, försökte ignorera hur hjärtat slog snabbare ju närmare de kom revets ytterkant. Men när bubblorna från Laras retsamma lek virvlade upp framför hennes ansikte, kunde hon inte låta bli att fnysa. Hon viftade bort dem med handen, bara för att mötas av ännu fler. Ett frustrerat ljud undslapp henne när hennes syste…[Read more]

Elian vaknade långsamt, som om han klättrade upp från ett djupt, svart hav. Kroppen tung, tankarna tröga, och världen omkring honom var fortfarande ett suddigt töcken. Ett flertals gånger blinkade han innan hans ögon långsamt fokuserade på det bleka skenet från ljusen och det glödande sista skenet från eldstaden. Värmen runt honom var både välk…[Read more]

Salim betraktade Eshe med en skärpa i blicken som antydde både respekt och eftertanke. Han visste att meoiens krav inte var någotn simpel sak, men samtidigt insåg han att deras villkor reflekterade en djupt rotad misstro – en misstro som var helt berättigad. Han drog djupt efter andan och steg fram, hans hållning rak och auktoritär, men hans ton…[Read more]

Med samma elegans som innan reste hon sig. Hon log lite över Bains svar, och kunde hålla med om att överflödet kunde bli lite mycket ibland. Men även här i denna fina restaurang fanns det plats för att komma bort från vardagen, samla tankar och fokusera på vad som måste göras. Hon lät blicken vila först på Tath’nel och sedan på Bain, hennes ögo…[Read more]