Aliennas långa ljusa hår var som ljust sjögräs på vattenytan då hennes huvud kom ovan ytan igen i det behagligt varma vattnet. Nu hade det redan en mer naturlig ljus färg än den smutsiga färg det blivit i fångenskapen.

‘Virvelvind kan du vara själv Tath’nel! Hoppa i nu ni två och sluta gapa där!’ sa hon högt åt de två där de stod på fast yta än,…[Read more]

Arand var också ärligt förvånad, men en färd ut i det öppna skulle ge dem lite möjlighet att samtala och fundera på vad nästa steg i denna galenskap var. Han verkade inte speciellt bekymrad över de odöda, även om han nog tog allt vad gällde monster allvarligt.
‘Något roligare…’ fnös Arand lite sarkastiskt road över Maeves inställning til…[Read more]

Gera var nog den enda kvinnan förutom Ranghildrs make som kunde ta Ranghildrs utbristande så lättsamt. Hon log bara, klappade drottningen lätt på kinden innan hon släppte taget och ställde sig sedan ett steg ifrån henne så de båda kunde se på riddaren i sin skinande rustning.
‘Se, han knäböjer till och med. Vi har med en ovanligt belevad och…[Read more]

‘Ja, hurra!’ skrattade brinken entusiastiskt och skålade med de två nyblivna resekumpanerna.
‘Skål för vår resa!’ sa han och tömde stopet för att slå ned det i bordet.
‘Och Iselem, bland ökenalver säger du? Vad är det för något, jag har inte hört om ökenalver förr?’ frågade brinken nyfiket, och såg entusiastiskt från Lia till Tussie.

Ayperos nickade över hennes beslutsamma ord, kanske lite mer beslutsam efter deras delade vision de delade. De var riktiga allierade, och skulle göra vad som krävdes för att se deras version av verkligheten bli sann.
‘Bra, vi har ännu några dagar att öva på ditt försvar innan Iserion närmar sig.’ sa han och mötte hennes blick, kramade hennes hän…[Read more]

Felaërn stannade upp vid de fula ord som talades. Inte så fula i innebörde, bara det att Feläern med sitt sjungande språk tyckte människornas tunga här var väldigt grov och barbarisk.
‘Bara en dåre avslöjar sin närvaro med glåpord.’ fnös han på alvernas språk för sig själv, säkert obegripligt för dessa idioter, utan att vänta på fler ord rörde h…[Read more]

Sarethna såg på sin dotter lite menande.
‘Som jag minns det så var du alltid en klumpeduns med dina långa armar, ben och din längd.’ sa hon, lite retsamt.
‘Tror du inte jag lät dig smita ut ur hemmet?’ skrockade hon, trots allt visste mödrar mer än vad barnen som unga trodde. Men hon fick ändå se lite stolt ut då hon såg hur Ambrosina klarade sig…[Read more]

Hon var något skakig och darrig efter vad som skett, men kunde inte fokusera på det just då. Nu behövde de bara snabbt hitta bort innan de blev sedda vid brottsplatsen, om de inte redan blivit sedda. De snirklade sig genom trånga gränder och gångar, en bra bit och en god stund innan hon öppnade en anspråkslös dörr, föste in honom och gled in. Nå…[Read more]

Felaërns blick studerade henne lite vaksamt då han följde henne, nästan som en livvakt. Inte för att hon behövde så mycket skydd, men hon hade varit med om mycket och behövde det stöd hon kunde få – även den starkaste var sårbar i en stund som denna. Och utan henne var nog alvernas framtid och drömmar om frihet i Iserion borta, åtminstone p…[Read more]

Alienna såg på Tath’nel som hastigast över frågan, verkade inte reflektera just då över hur nära det varit för hela sällskapet gällande inträdet till staden, med tanke på dialogerna de haft med Eärmelindo.
‘Jo… Det finns en badplats inte långt härifrån. Minns du den,Tath’nel?’ frågade hon.
‘Linniras.’ påminde hon Tath’nel, samtidigt som det…[Read more]

Kanske överförde han en del av sina tankar om framtiden till henne utan att mena det, eller så speglade de hennes egna så exakt att de fann varandra däri. Oavsett vilket så fick hans ord också henne att drömma sig bort, till en värld som var deras, där ingen skulle kunna ifrågasätta henne eller hennes framtida barn. Tanken på det hela fick henne a…[Read more]

Kanske förvånade det henne en aning att Bodil gick med på förslaget så utan vidare, men den andra kvinnan hade ju rätt i det hon sade. Den enda som hade något att förlora på att hon gick och dog, eller för den delen lyckades dräpa den eller de odöda som hemsökte Ranheim, var hon. Varför Arand föreslagit det hela visste hon inte, kanske för att…[Read more]

Eärmelindos genomborrande men vänliga blick studerade Bain och Tath’nel, men den verkade se genom deras yttre, fylla dem med värme och kanske också den hisnande känslan av år och tid som inte ens gick att räkna. En rymd fylld av stjärnor som alla representerade minnen och möten som dessa, tillräckligt många för att skapa ett bländande ljus inom ho…[Read more]

Arand höjde ett ögonbryn över den lite spända situationen och ordförväxlingen mellan de två.
‘Vad säger du?’ frågade han Maeve. ‘Det är väl bättre än att sitta här och vänta på ingenting.’ konstaterade han, som om han redan gissade att Turin aldrig skulle gå med på duellen med Maeve. Säkert skulle ynkryggen bara låta henne vänta i evighet, el…[Read more]

Sarethna nickade lätt åt sin dotter, ett svagt leende där.
‘Jag föreslår att vi inte går genom porten.’ sa hon. ‘Vi får lämna hästarna någonstans här utanför.’ konstaterade hon, och snart hittade de en bondgård som var villiga att ta hand om hästarna för några mynt några dagar, så fick de röra sig mot staden och i mörkret glida av från vägen för a…[Read more]

Den glada brinken log muntert och uppmuntrande – äventyr i sällskap skulle bli roligt. Det var ändå ett tag sedan sist, och utan sällskap var världen liksom lite grå på något vis. Men nu då Tussie var närmare var världen kanske lite mindre grå, och han log lite drömmande nästan mot skogstrollet.
‘Ska du hänga med på skattjakt, Tussie?’ frågade…[Read more]

Gerda log lite över sin kusins sätt att vara och svara, inte som drottningarna i syd och knappast som de flesta drottningarna i Kaldrland heller. Hon hade en eldsjäl hon också, inte helt olikt draken som kommit i hamn.
‘En respekterad drottning bör alltid mötas på ett respektfullt vis.’ konstaterade hon bara lite officiellt, men på ett familjä…[Read more]

Gerdas blick studerade honom nyfiket, de flesta brukade reagera på hennes närvaro på något vis men denna… ja, drake… verkade ha ett hårt skal. Men att ha en mäktig krigare som han allierad som han på sin sida vore en bra sak, en bra sak för Frostheim och en bra sak i gudarnas ögon.
‘Jag är säker på att kungafamiljen Ulfhedna är mer än villi…[Read more]

De mörka ögonen som så många vek undan för betraktade henne, visst var de farliga, men det fanns något ömt i hur hans ansikte formade sig där och då när han såg på henne – något som verkade bli kvar efter deras stund.
‘Om bara den stunden vore nu. Jag kan knappt vänta.’ sa han, och om han hade väntat. Det kändes som om hans livsverk och vi…[Read more]

Kanske var det viset på vilket han såg på henne med stolthet och glöd i blicken, eller så var det hans ord om hur hon hade rätt, om hur de inte skulle misslyckas. Du och jag. Oavsett vilket så gjorde det henne starkare, mer säker i sin roll och i sina planer, och det gjorde henne… Varm? Hon var inte helt säker på att det var rätt känsla, men…[Read more]