Caspian hade väl alltid haft en förmåga att skapa kalabalik omkring sig, men han verkade lika omedveten om det. Så klart krävde han bara det som var hans rätt, inget mer. Han avfärdade garnisonmästarens ilska som den flugskit det var i hans sinne, istället var han mer enträgen att komma därifrån till bättre delar av staden. Lika lite tänkte han ö…[Read more]

Alven betraktade de kända namnen i sitt hem, han var ju inte direkt ovan att möta kungligheter – fin vinmakare som han var, och adel för den delen hade han sett fint folk på nära håll många gånger förr. Men han hade ändå inte riktigt räknat med att ha kungligt blod i sin familj, och heller inte en så övertygande men även farlig figur som Aype…[Read more]

Det hade varit en märklig upplevelse för Catea, att delta i en begravning till en viktig person hon inte kände. Trots allt hade hon levt sitt liv isolerat i bergen, med sin orden, och plötsligt slängs in i allt detta politiska kaos. Känslig som hon var kunde hon heller inte stänga av alla olika känslor omkring sig. Vissa faktiskt genuint sorgsna…[Read more]

Ett litet leende spred sig över drottningens läppar när alven avslöjade att han visste vem hon var och hon kunde inte låta bli att insupa ögonblicket en aning, ännu mer när Ayperos avslöjade sitt verkliga jag och började spinna sitt nät med de så lockande orden. Hon suckade nöjt och lutade sig bakåt i den mjuka fåtöljen medan hon betraktade de a…[Read more]

Caspian satt lite rastlöst och väntade, han var trots allt ivrig på att få komma bort från garnisonen till värdshuset och kanske njuta av något glas lokalt… vad de nu drack här i Iserion. Hur länge kunde det riktigt ta för alvflickan att informera befälhavaren om läget? Till sist blev det lite liv i grytan då garnisonmästaren dök upp med någon…[Read more]

Caspian hade inte riktigt förväntat sig frågan, alla visste väl vem han var? Trots allt var besökande paladiner inte så vanliga här, säkert hade väl kommendanten eller befälhavaren meddelat sina underordnade, rekryter som högre att han skulle komma? Det verkade verkligen saknas disciplin på detta ställe.
‘Caspian Astor.’ sa han simpelt, rak…[Read more]

Caspian verkade ge ifrån sig någon större reaktion över hennes prat, eller sätt. Han antog väl bara detta var någon typ av tjänsteflicka, eller något åt det hållet. Arbetade hon i garnisonen kunde hon ju inte vara helt inkompetent i alla fall, de släppte väl inte in vem som helst här?
‘Vatten till golven?’ han hjälpte till med att hälla över vat…[Read more]

Som vanligt var hon osynlig och ignorerad, så var de då man var en alv i Iserion – om man inte gjorde något fel, eller kanske råkade ha något speciellt vackert yttre som fångade en och annans blick. I vanliga fall hade det säkert varit så denna dag med, om det inte vore för en av besökarna i staden som befann sig där i garnisonen. En väldigt vä…[Read more]

Zax studerade Eninâle lite förundrat då hon dansade, förvånad över vad han såg och den magi som verkade finnas i luften. Han försotd inte mycket, men tog in det ändå så gott han kunde. Kanske mer på känsla, än något annat. Och många öl under nattens gång gjorde kanske inte hans sinne klarare. På något vis hade han hamnat där, och följde henne uta…[Read more]

‘Som du försvarade, ja. Som jag försvarade, en gång, ja där också.’ höll Aenya med, lite sorgset.
‘Men efter att de lät mig lida under tortyr i Iserion såg jag vad skogsalver var värda för dem.’ hon skakade på huvudet över de bistra och våldsamma minnena.
‘Jag gav allt, liksom så många andra, och förlorade därefter allt, men drottningen lyft…[Read more]

Arand följde med spänning med vad som skedde, försökte finna en öppning, något sätt att närma sig. Men i slutändan, vad var poängen? Han skulle väl bli fångad hur han än gjorde, hur försiktig han än försökte vara. Turin och Maeve var bara för välbevakade och väleskorterade. Något tom kände han sig då porten stängdes, han kvar i mörkret utanför,…[Read more]

Asgeir skrattade lite åt Ylva, kanske glad han med över att det inte verkade finnas så mycket spänning mellan dem. Åtminstone inte negativ sådan. Så han nickade.
‘Visst, visst, för en som lever i en smedja dagarna i ända har du väl bränt bort all din känsel.’ retades han, för att haja till lite över hennes andra kommentar. Vad brukade hon g…[Read more]

Ayperos sneglade på Nenya, ett svagt tankfullt leende över hennes uttryck och sätt. Kanske antog han, eller kände, att det låg mer där under ytan. Men han valde att inte lägga sig i denna diskussion så mycket, utan höll sig utanför och observerade. Detta var något för dessa tre lösa relationer att sammanfoga, och hur han än vände och vred på de…[Read more]

Kanske i ett försök att hitta styrkan att fortsätta denna charad så såg hon som hastigast på Ayperos, mötte hans blick med sin, ty även om han dolde sitt rätta jag så kunde hon fortfarande känna det uråldriga däri, styrkan som han besatt och som han, och Nenya, valt att dela med henne. Hon insöp det för ett ögonblick, lät det stärka henne, in…[Read more]

Nå… Där kunde de åtminstone enas, att heder var en enkel ursäkt och en fälla som de flesta av hennes landsmän gärna föll i, henne själv inkluderat. Var det inte vad som så många gånger hindrat henne, som fortsatte att hindra henne från att avsluta detta krig en gång för alla? Hon tänkte på Arand och hans ord och det knöt sig i magen.

När…[Read more]

Aeldir lyckades samla sig relativt snabbt dock, trots denna uppenbarelse. Bättre att fokusera på nuet, på det som fanns än det som var förlorat. Så klart tänkte han kanske inte i de banor som dessa nu tänkte om honom, men det gick inte att missta att han hade någon typ av vikt, någon typ av makt. Men till skillnad från Izotar och Ziyaté som…[Read more]

Asgeir skrattade lite åt konflikten hon verkade känna, och visst han kunde förstå att det var stressande. Men för henne var de ju bara vanliga personer, hans föräldrar, så han hade nog inte riktigt samma perspektiv som henne. Att han var en prins betydde inte så mycket för honom, speciellt då han inte vuxit upp som en.
‘Sluta nu, mina föräldrar…[Read more]

Asgeir kände sig ovanligt nervös i den stunden. Som om det låg en tyngd mellan dem efter händelsen innan, även om det varit mellan henne och hans mor. Nå, han skulle bara få klampa vidare genom träsket han grävt sig in i för att försöka lösa detta.
‘Oroa dig inte, mor klarar sig alltid. Och… verkar som om han rödhåriga fick ordning på hen…[Read more]

Ithia log nöjt då de rörde sig bort från akademin och på vägarna mot Nirona, där de nog skulle hitta värdshuset de talat om. Det var ju inte varje dag Smarriga Smulan dök upp, men en dag som denna fick man ju inte missa. Lite nyfiket lyssnade hon på berättelsen som deras nya bekantskap berättade, lite medlidande rörde hon lätt på hennes arm.
‘M…[Read more]

Asgeir mådde ungeför på samma sätt som Ylva. Det hade varit intensiva dagar av fest och till och med slagsmål med sin bror. Han kände sig mör på fler än ett sätt, men snart väntade äventyr. Inombords kände han sig exalterad, ivrig på att ge sig av och lämna allt detta bakom sig en stund. Allt detta kaos med hans mor och Ylva bekymrade hono…[Read more]