Yian såg sig omkring när de vandrade över fältet och genom skogen, tagen av miljön som var både illavarslande och vacker. Under gången genom skogen kom hon på sig själv med att glömma andas flera gånger, då hennes huvud rusade kring potentialen skogen höll och särskilt när de började hitta husen mitt bland allting.

Nuwa sa någonting till…[Read more]

Hon flinade. “Förlåt, jag blev bara så glad av att träffa dig och dina lektioner är bland mina mest fasta minnen.” Hon såg ut över landskapet med ett varmt leende. “Jag är inte så bra på att hantera känslor korrekt något mer, inklusive reglera uppspelthet, en förmåga jag börjar tappa så som så många andra av mina förmågor. Mina vänner här i lägret…[Read more]

Ambrosina studerade sin mor när hon satt sig på stammen och klev av sin häst för att låta den springa iväg med den andra. Hon såg ner på sin mor och blev faktiskt lite obekväm av hur liten hennes mor var i jämförelse när Ambrosina stod upp framför henne. Hon satt sig ner på marken mittemot Sarethna med benen i kors och sina händer knutna mellan…[Read more]

“Det gjorde jag inte, ingen av oss har sagt någonting! Allt det här är i våra huvuden. Jag bara tänkte så att du hörde.” Sa hon skämtsamt och flinade åt honom men höll hårdare om handen hans när hon kände hans hårdare grepp. “Men det låter som att du har någonting obearbetat där, som du verkligen behöver granska. Dina känslor kring henne hämmar…[Read more]

Ni-hin blinkade vetande åt Toku. “Smart, spela dum. Man vet aldrig om jag är skickad för att faktiskt få reda på svaret på den frågan. Att genom ditt tonläge antyda att du kanske bara låtsas att du har en plan lämnar mig gissandes.” Hon flinade åt Toku och lade sig sedan ner på gräset bredvid henne och stirrade upp i skyn.

“Oavsett har du mig.…[Read more]

Agaroth höll sin hand under en vacker gul blomma som växte ut ur stammen på ett träd intill dem och studerade den noga, medan hon reflekterade över hans ord. “Det kan jag förstå. Ibland är makt ett väldigt komplicerat ämne. Din hunger för det dog visst aldrig ut. Är du mättad?” Hon vände blicken mot honom och log svagt, hennes känslor bland…[Read more]

Agaroth beslutade sig för att läget inte var det bästa för att lära känna sin gamla vän på nytt, hon ville inte gärna prata med någon genom gallret på en cell, så hon valde istället att utnyttja den tillfälliga sårbarheten som den magilösa ytan innebar för vännen hennes och svepa in honom i en drömvärld. Så hon satt sig ner i en meditativ ställni…[Read more]

“Jag minns inte att jag lärde dig hur man blev tillfångatagen.” Skojade Agaroth samtidigt som hon klev framför Tathnels cell av sten, jord och grenar. “Det är jag, Agaroth!” Hon höll en hand mot sitt hjärta och log åt honom, innan hon också höjde lite på sin stora hatt med ena handen för att se honom tydligare. Hon fnittrade till lite när en eko…[Read more]

“Sekt eller inte, om ni hjälper medmänniskor när ni får chansen borde ingenting mer förväntas av er. Jag förstår att det är naivt, men kejsaren våran borde önska inget mer eller mindre från sitt folk än just det. Min by så som så många andra odlar mat åt kejsarens trupper så väl som folket i Masei och om ditt folk kan rädda den, så som ni vald…[Read more]

Ni-hin nickade. “Hon gör sig inga tjänster just nu. Snart kommer kejsaren tröttna, stänga portarna till staden och börja hetsa fram henne och hennes folk med alla medel. Du kanske är värt det, dock, men hon gör sig fiender både inom och utanför palatset. Jag sover väldigt lätt, så det där hornet de blåser i varje natt driver även mig lite galen.…[Read more]

“Det där har jag aldrig förstått. Jag tänker mig att en som inte vill leda, blir ganska dålig på det. Samma som att jag inte skulle sätta någon som inte vill strida bakom ett svärd. Det blir för opålitligt. Nu råkar jag leda ändå, men av situationen att döma har jag troligtvis redan gjort en hel del misstag.” Hon log åt Maeve innan hon sedan noga…[Read more]

Ni-Hin skrattade till först, hon kunde inte kväva den spontana förvåningen av att höra de orden, för att sedan nästan omgående verka komma till en insikt. “Det är du!” Väste hon tyst och lutade sig närmare, vilket såklart bara såg misstänksamt ut, så hon rätade på sig och återgick till att bara luta sig mot sin stav. “Det är du som är orsaken til…[Read more]

Yian studerade Nuwa noga när hon pratade och log som följd av den spännande informationen hon delade med sig av. Hennes svar väckte såklart fler frågor än det släckte, men resan framför dem var lång och hon hade ingenting emot att spä ut hennes nyfikenhet längst hela resa.

“En resa kan ha fler än ett mål,” Började Yian och flinade åt Nuwa. “Den…[Read more]

Ninu kanske inte såg mycket anledning till att vara med Elbereth uppe på plattformen, men för Elbereth betydde det hela världen. Hon kanske inte hade sagt det tydligt nog, men hon var nervös och att då ha sin vän med sig var lugnande. Hon log ännu en gång åt sin vän och placerade en hand på axeln hennes lite kort i ett försök att uttrycka tack…[Read more]

Det tog Ambrosina nästan hela tiden sedan de satt sig på hästen fram tills dess att Sarethna faktiskt ställde frågan för Ambrosina att vänja sig vid att rida på hästen. Hon kunde rida såklart, men mycket av det hon en gång var riktigt bekväm med fungerade inte längre, hur mycket hon än önskade det. För mycket av henne hade förändrats, tro…[Read more]

Lite distraherat började hon svara Maeve, hennes blick fortfarande låst på mannen som observerade dem. “Jag skulle avsky det. Det är svårt nog att leda min by och hålla dem nöjda. Ett helt folk? Jag skulle gå sömnlös. Särskilt det här folket. Så mycket hat… men jag misstänker att det inte är så annorlunda på andra sidan. Det finns massor av…[Read more]

Ni-hin höjde ett ögonbryn åt frågan. “Ställer du frågan till mig? Är inte svaret helt enkelt ja eller nej?” Hon lutade huvudet och studerade Toku. “Kan du det? Eller är du faktiskt en burfågel? Och jag menar inte det respektlöst den här gången.” Hon såg sig om, som om med nya ögon, för att se om det fanns några reaktioner som inte riktigt var som…[Read more]

Yian torkade sig om ögonen, även om inga tårar hade runnit. Det kändes som om hon hade gråtit, så det blev lite av en reflex, men än så länge kändes hela händelsen nästan lite overklig. Hon fick fram ett nytt leende och böjde huvudet åt Nuwa. “Jag går dit du leder. Skulle det vara upp till mig, vet jag inte ens om jag skulle hitta till kejsaren,…[Read more]

“Jag vet inte hur mycket tid jag har, men du skulle säkerligen hinna lista allting innan jag får chansen att träffa kejsaren.” Hon flinade. “Jag retas. Ingen vill sitta och lista saker eller personer som är mer intressanta än dem.” Hon tog tillbaka sin stav när hon märkte hur besvärande det var, och lutade sig mot den.

“Förlåt, jag ska inte kall…[Read more]