Först fick hon ett uttryck av förståelse och nästan skrattade till när hon insåg att hon hade hört fel. Inte blod. Blot! Det mindes hon läsa någonting om, en slags ritual. När kvinnan däremot rättade sig kallnade Samira lite och insåg att det inte alls var så oskyldigt. Visst, öl, men också djur och människor. Hon rynkade lite på näsan åt tanken a…[Read more]

“Det är min smet, självklart kommer jag befinna mig i den,” Började hon lite irriterat och vandrade tyst en stund utan att kommentera resten som Ithia hade sagt, innan hon började närma sig de lägre människodistrikten där levnadsförhållandena var synligt sämre än där hon själv borde. Att så tydligt kliva in i ett annat samhällsskikt,…[Read more]

Samira blev lite obekväm av just hur nära främlingen kom, men försökte dölja det. Hon log åt henne och försökte att inte studera de många obehagliga detaljer som gjorde att någonting inte kändes helt rätt med kvinnan framför henne.

“Det är intressant. Sharahs tempel är byggda där det är som lägligast för att så många människor som möjligt…[Read more]

Ambrosina rynkade lite på näsan åt erbjudande. Omgående blev det lite motbjudande när barnet erbjöd sig frivilligt, även om det såklart inte var barnets egna fria vilja. Det fick honom att dofta lite smutsigt kunde hon tycka när hon betraktade honom efteråt, och hon placerade sedan handen på huvudet hans. “Du överskattar mig om du har minsta fört…[Read more]

“Antalet oerfarna i ditt sällskap lär alltid vara i minoritet.” Svarade hon åt honom. “Var glad att jag nöjer mig med två.” Hon log lite lätt och assisterade dem sedan med allt de behövde som hon kunde förse dem med. “Vi är inte under någon inbillning att detta kommer bli enkelt för oss eller att vi ens säkert kommer överleva, men vem den döda sat…[Read more]

Nej det var verkligen inget trevligt samtalsämne, och hon hoppades innerligt att det inte skulle vara för sent för Nenya. Trots allt hade hon kommit att bli en del av Isra lika mycket som Ayperos, de hade sammanflätat sina sinnen så pass länge att frånvaron av henne kändes som ett tomt, gapande hål i själen. Men det var som Ayperos sade, världen d…[Read more]

Felaërn tillät sig ett litet allvarsamt leende mot Almathira över hennes ord, som om hon förväntat sig att han skulle visat motstånd mot hennes planer.
‘Människorna är de riktiga fienderna. Om några av oss måste dö för en bättre framtid dör de som hjältar för sitt folk.’ han var ju redan radikaliserad i sitt tänk i och med sin tid med Nela’thaënas…[Read more]

Sarethna visade sin dotter att hon hört henne med en nickning. Hon skulle nog också behöva samla sina krafter, även om det betydde att någon behövde dö för det. Inte för att hon hade så stora samvetskval, hon var ändå en vampyr från en adelsfamilj och hade rätt stora förutsättningar för att anse sig överlägsen de flesta. Ändå fyllde pojkens märkl…[Read more]

‘Du har så klart rätt, vi måste hålla tankarna känslokalla och objektiva till vad som är realistiskt då vi väl finner henne.’ sa Ayperos och suckade lite, ett dystert samtalsämne.
‘Vår vision för framtiden, för världen, är viktigare än någon enskild individ, hur kär den än är, till och med om det är Nenya.’ de behövde så klart stålsätta sig f…[Read more]

Ju längre tid som gick desto säkrare blev hon på att detta var ett misstag. Att bege sig ut mitt under rådande krig, under vad som var tänkt att vara ett avgörande drag i kampen mot Hrafn, för att jaga odöda… Allt för att hon ville få ett par extra ögonblick med monsterjägaren, och de skulle till råga på allt inte ens vara ensamma. Hon hade kommit…[Read more]

Orden fick Isra att vrida på sig av olust. Hur kunde någon besitta den makten över en annan, över Nenya? Nenya var stark och hennes kärlek för Ayperos var ännu starkare. Hur skulle den kunna glömmas bort så snabbt? Hon ville inte tro det, men hon visste mer än väl att Ayperos inte ljög, att hans hårda blick inte talade annat än sanning.

”Mi…[Read more]

“Äventyret kan vara sin egna sorts älskare.” Svarade hon kort och log åt sin vän. Åt frågan om vad som var härnäst så var Elbereth faktiskt lite osäker. Att hitta Alienna var viktigt, för många ansåg att hon hade bättre anspråk till tronen än drottningens egna dotter, och hennes stöd skulle troligtvis stärka stödet från skogsalver och inva…[Read more]

Förvirrad och kanske lite förvånat, skrattade hon lätt över vad vännen sa för att skaka på huvudet åt allting. Egentligen var väl situationen inte så onormal – men hon hade lite isolerat sig från sådana här händelser innan så det kändes märkligt och främmande för henne.

“Mig?” skrattade hon vidare för att rycka lätt på axlarna över förslaget…[Read more]

Orden som Bain viskade mot honom, och sättet som Bain och Alienna lekte som unga alver gjorde att det stack till i hjärtat. Tath’nel var inte direkt beredd på att någon skulle dra ner honom, vilket gjorde att han kom hostandes upp till ytan. Utan någon större svårigheter lät han en av grenarna greppa tag i Bains fötter som drog upp honom så att B…[Read more]

Ännu ett litet pip – som om det kittlade – lämnade Nenyas läppar över hennes varma beröringar och hur hon drog henne närmare sig. Lite irriterat slog hon lite lekfullt till på axeln för att sträcka ut tungan. Trots allt tyckte hon inte om när sådant lämnade hennes läppar – det kändes så banalt, och så under henne på något vis. Speciellt inte nå…[Read more]

Anahitas tankar rusade, hon gick igenom plan efter plan, koppling efter koppling, hon återkallade varje diskussion hon haft om alverna, upproret, om namn och deras talanger. Hennes tid i Caras Idhrenin hade lärt henne många saker, men kanske mest imponerande av allt var hur man kunde sortera information i sitt huvud och enklare minnas komplexa ti…[Read more]

Felaërn som varit så fokuserad på sin egna strid hade inte märkt den strid Almithara kämpade på samma gång. Men hon hade ju gång på gång bevisat att hon klarade sig själv mer än väl. Inte helt medveten om vad som analkades, vilken roll han spelade i Almitharas plan. Där och då följde han bara order.

Då hon var vid hans sida igen nickade han, som…[Read more]

Aliennas långa ljusa hår var som ljust sjögräs på vattenytan då hennes huvud kom ovan ytan igen i det behagligt varma vattnet. Nu hade det redan en mer naturlig ljus färg än den smutsiga färg det blivit i fångenskapen.

‘Virvelvind kan du vara själv Tath’nel! Hoppa i nu ni två och sluta gapa där!’ sa hon högt åt de två där de stod på fast yta än,…[Read more]

Samira studerade främlingens blick och händer och lät sin egna blick dras till kniven och djuret. Om det var en skogens väktare kanske detta gjorde kvinnan obekväm, så Samira valde att sätta kaninen åt sidan och lägga undan kniven för stunden. Istället gav hon henne sin fulla fokus och nickade när hon började förklara hennes förväntningar…[Read more]