På samma vis som hon tänkte tyckte även han att hon var lätt att prata med, han kunde ganska fritt gå omkring de traditionella artighetsreglerna och formaliteterna som han avskydde – även om han som kung var tvungen att kunna dem utantill och använda dem på rätt vis i rätt sammahang, kanske till och med bättre än de flesta. Vad hon tänkte såg…[Read more]

Hon lyssnade under tystnad medan Nenya talade, men kanske mer än lyssnade så kände hon, kände Nenyas osäkerhet och tveksamhet kring det hela, hur hennes känslor inte var lika klara och tydliga som de vanligen var. Dock gick hon inte längre än så, utan lät saken bero. Det kunde betyda mer än en sak och hon litade trots allt på Nenyas omdöme i fr…[Read more]

Det var under tystnad som hon betraktade kvinnan som gick bredvid henne, något förvånad över att hon så öppet medgav att Turin Hrafn varit både virrig och dessutom fattat tvivelaktiga beslut. Det var inte riktigt vad hon väntade sig, de flesta andra av hans anhängare verkade näst intill lika fanatiska som han själv. Än större blev hennes förvå…[Read more]

Brinken såg nyfiket på främlingen som kallade sig Lia.
‘Sannerligen ett ståtligt namn, väl mött, Lia Thorasdotter.’ sa han muntert och höjde sitt stop i en skål och tog sig en skummig klunk till. Han verkade på gott humör, och inte direkt med utstrålningen av en farlig typ.
‘Kallare än hemma i Brinke, det kan jag i alla fall säga! Där har vi s…[Read more]

Sloan kunde se besvikelsen i Verenas ansikte, men han var inte egentligen så brydd om det. För honom var Vingas säkerhet det viktigaste, inte vem som blev sårad över att de hållit hennes identitet dold. Många hade dött denna dag, det var beklagligt, men det var stridens verklighet. Utan Vingas agerande hade kanske färre behövt dö, men resultatet…[Read more]

Sloan spände sig något då han hörde Verenas röst, trots allt var hon kanske den enda som sett Vingas förvandling och visste vad hon var. Hans hand sökte sig till sitt svärdsfäste, redo att försvara henne om han behövde.
‘Drakarna utrotades nästan inte så länge sedan.’ sa Sloan lite tonlöst som svar till Verenas anklagelser.
‘Vem har större orsak a…[Read more]

Sloan gav ifrån sig ett frustrerat läte då Vinga redan var på väg vidare i sin drakskepnad – han och Verona något utanför stridens hetta. Detta var inte bra, trupperna – som han inte brydde sig allt för mycket om – hade förlorat sin befälhavare på grund av Vingas emotionella beslut. Om de hade haft dåliga chanser förr hade det minsann sämre sådana…[Read more]

Aenya lyssnade på kommentarerna hon g av Bain, armarna i kors i koncentration. Hon var ingen magiker, men hon förstod tillräckligt mycket ändå för att kunna använda sig av Agaroths bedömning. Det var inte svårt att se att Bain tagit några risker som var värda att kritisera och förfina, men man kunde alltid förbättra sig. Speciellt orden om mörk…[Read more]

Sloan gjorde bara en grimas över Vingas envishet.
‘Nej, Vinga!’ sa han lite kommenderande. Vem visste vilken förödelse det skulle bli – och speciellt för Vinga?
‘Stoppa det, ta kontroll över dig själv istället!’ det var både en order och en bedjan. Men det verkade inte spela någon roll vad han sade, för Vinga hade tydligen tappat kontrolle…[Read more]

Helvetet tillbaka. Sloan fnös lite för sig själv, trots den allvarliga situationen. Ord som lät fina, men betydde lite då de låg i det underläge de var i. I hans mening var detta ett läge att fly med de man kunde, snarare än att göra en heroisk strid och dö för ett meningslöst mål. Men han drog sin klinga, och höll sig nära Vinga, ett skarpare fo…[Read more]

Godmorgon Gork – Galasha hade vaknat och satt upp i halmbädden. Hennes hår brydde sig Gork inte om att var lite ruffsigt, Gork hade ju smekt det halva natten, Gork gillade ju ändå så mycket Galashas lena och sköna hår.

“Godmorgon Galasha”

Gork log tillbaka på Galasha. Hoppas du fick sova gott. Jag sov väldigt bra sen – Ja, de hade varit en l…[Read more]

Ännu en ny person, denna gång från ett vintrigt landskap. Faegrim ryste av tanken över att det var vinter någonstans nu, han som föredrog sommar och sol. Men det väckte hans nyfikenhet, trots allt var det något oväntat i sammanhanget.
‘Var är vi nu?’ undrade han lite nyfiket, och försökte luta sig framåt för att få en blick ut genom fönstret i det…[Read more]

Asgeir studerade vapnet uppskattande som han fick av Ylva, och gav henne på samma gång ett charmigt leende. Lite frågande betraktade han den rödhåriga figuren, men ryckte på axlarna över hans ord. Var det sagt att han skulle med kunde det knappast skada, speciellt inte efter vad de sett honom göra med Ranghildr. Kanske skulle hans förmågo…[Read more]

‘Demonernas fader?’ frågade han fundersamt för sig själv, alverna hade inte den synen på demonerna direkt, det fanns många mäktiga demoner nämnda vid namn snarare. Att de fanns, det var en självklarhet, men kanske hon visste något han inte gjorde. Han la demonerna bakom sig då han såg hennes reaktion på hans lekfullhet.
‘Gamling?!’ utbrast han…[Read more]

Ayperos slöt sina ögon, som om han frammanade bilden i sitt sinne som Nenya pratade om. Det äldre paret Saelorian, inte det som de var ute efter, men det kunde spela till deras fördel.
‘Intressant…’ sa han, och sträckte på sig igen då han delat hennes känsla om hennes farföräldrar.
‘Så berätta för oss, Nenya, hurdana är Damerin och Sanora Saelor…[Read more]

Det hade varit spännande och intensivt att följa med, inte bara för Aenya utan för alla inblandade. Sällan man såg magiker visa upp sina förmågor mot varandra på detta vis – än en gång fick hon erkänna att det fanns en viss rädsla i respekten man kände för makterna dessa två besatt. Mörkret Bain använt i hennes tält fyllde henne med obehag, men ho…[Read more]

Att Nenya var något frustrerad syntes tydligt, men först när hon slappnade av och faktiskt försökte visa dem vad det var hon känt av så kunde Isra mer än se hennes oro. Hon tryckte lätt Ayperos hand när han tog hennes i sin, dock utan att ta blicken från Nenya.

”Jag är rädd att jag inte känner till er historia med dem… Men av din oro att döma…[Read more]

Nej det var jag som inte ville riskera att du skulle göra dig illa. Du gjorde inget fel! – Gork var ändå lite missnöjd på sig själv att han inte ingrep tidigare. Gork hade stått bakom dörren och väntat på rätt tillfälle att hjälpa Galasha. Låt oss försöka sova lite till så ger vi oss av från denna hemska plats imorgon. Då hittar vi ett perfekt stä…[Read more]

Gork fortsatte spänna blicken i orken framför Gork.

“Kom igen grabbar, vi sticker härifrån. Smutsorken har ett monster, som hon säkert har förtrollat” sa orken som stod framför Gork, och drog upp han som legat på marken längst, den som Gork hade kolliderat med in i trädet kröp först på alla fyra och sedan harklade han sig upp på två ben och l…[Read more]