Zanas närvaro verkade fylla hennes lilla skjul. Orolig var han, vilket resulterade i ilska och frustration på grund av hans oro. Som om han krävde att hon skulle veta bättre än att hamna i trubbel. Snabbt var han vid hennes sida, nere på en ranglig pall som knarrade under hans tyngd, förvånad över att hon inte var så döende som ryktena påstod.
‘A…[Read more]
Iselems slum hade blivit som en myrstack de senaste dagarna av rykten och springande alver som skulle föra ord vidare till sina grannar och vänner. Ingen kunde väl undgå att en paladin vid namn Caspian Astor hade kommit från Karm och utmanat en av den alviska slummens mest besvärliga överhuvuden, garnisonmästaren Lazar Verhec. Garniso…[Read more]
Tur var det att Gerda varnat gardet, så de var förberedda i tid för att ta emot det främmande skeppet och hjälpa dem surra fast vid piren. Det blev ett himla liv, med stadens väktare som skulle söka genom skeppet och förhöra kaptenen – kanske förståeligt i krigstider – men de vågade inte störa völvan som tog emot Fredryl. Geras gulgröna ögon…[Read more]
Snön knarrade under de lätta fotstegen. Det var en kall dag, en riktigt kall dag – kanske ännu ett av gudarnas tecken om att landet befann sig i en dyster tid. Men stormarna hade passerat, och med kylan som nu låg om ett täcke över huvudstaden Frostheim hade också solen tittat fram i vintern. Ett tecken på att de rörde sig mot ljusare tider, n…[Read more]
Sarethna hummade lite över dotterns märkliga svar, och hon hade ju så klart märkt att hennes energi var låg – som vilken moder som helst skulle göra.
‘Nej, alverna behandlar de som smuts och ohyra, få av dem får någonsin chansen att utveckla sina magiska kompetenser även om de hade potential. En död alv skulle ingen sakna, och jag kan också behö…[Read more]
Arand lyssnade på Bodils förklaringar om Turin, inget som direkt övertygade honom – men han hade ju en butter och personlig inställning från början och skulle knappast vara den som skulle se Turins goda sidor även om de visades framför hans näsa. Istället gav han ifrån sig ett buttert hummande, som betydde att det var dags för mat och dryck. Vad…[Read more]
Ayperos nickade åt hennes beslutsamhet. Han hade inte förväntat sig något annat, men kände stolthet över styrkan hon visade.
‘Så, då lämnar vi Hannadon och reser västerut genom fiendeland. Förbi Loradon, som nu bara är en hög av aska.’ sa han, lite stolt över planen han gjort hade fungerat och lagt Karm i det osäkra läge de fortfarande var…[Read more]
Att befinna sig i hjärtat av fiendens land hade till en början varit en ständig källa till oro, men i takt med att veckorna gått så hade hon blivit mer och mer van vid det, liksom charaden de spelade för sin omgivning, och när brevet från Izotar slutligen kom hade hon nästan blivit van situationen. Kanske hade hon Ayperos träning att tacka för…[Read more]
Maeve lyssnade under tystnad på både Bodil och Arand, kanske med ett sinne kluvet av olika känslor och minnen. Den andra kvinnans ord var förstås sådana hon borde hörsamma, men Arands ord gjorde det svårt att hålla huvudet kallt. Så hon sade inget alls på en lång stund, innan hon med en liten suck sköt minnesbilderna ifrån sig och lät axlarna s…[Read more]
Det var ett dystert samtal, men på samma gång något tröstande för den stränga och bittra vampyren. Ett samtal som länge hade behövt has.
‘Familjemiddag, ja det låter som en bra idé. Märkligt med något sådant vardagligt, efter all tid i krig.’ suckade hon, men gav Ambrosina en klapp på axeln, kanske var det just sådant som behövdes för att de skul…[Read more]
Felaërn hojtade till då han liksom Nesta fick syn på besten som retat sig på deras närvaro. Visst var han van med vildmarkslivet, skogsalv som han var som vuxit upp vid sidan om alla skogens väsen, men det gjorde inte ett möte som detta mindre skrämmande. Kanske det var mindre skrämmande än män som kommit för att hämta dem tillbaka till Iserion…[Read more]
Veckorna gick och förflöt sig i snigelfart. De distraherade sig själva med att öva på Isras magiska kunskaper – framförallt förmågan att försvara sitt sinne från attacker, något han förklarade att han visste hon skulle behöva om de någonsin mötte Athanishka som rövat bort Nenya igen. Då de hade lugnare stunder verkade Ayperos väldigt intresse…[Read more]
Att bli förvandlad till en fågel var en förvånansvärt lätt upplevelse för den utmattade Alienna. Kanske var det Agaroths magi, men hon kände sig plötsligt, ja, lätt som en fågel. Då hatten lyftes och de släpptes ut i det fria kvittrade hon glatt över att vara fri från fängelset och potentiell strid, för en stund bara förundrad över havet av trä…[Read more]
Arand nickade lite allvarsamt åt Bodils förklaring om de döda, men han skulle nog lämna detaljerna åt sin egen expertis om han kom i närkontakt med dem.
‘Jag ska se vad jag kan göra, mot rätt betalning så klart.’ lovade han Bodil, och menade det. Oavsett om han var där för Maeves skull kunde han inte lämna sitt kall, och fanns det tydliga upp…[Read more]
Också Maeve blev något förvånad över att Bodil inte ifrågasatte deras möte, men efter att ha spenderat gårdagen och morgonen med den andra kvinnan så kom munterheten inte som någon överraskning. Förmodligen fanns det gott om gengångare, hon hade sett tillräckligt när hon rest samman med Arand i Karm för att tro på sådana varelser, särskil…[Read more]
Isra kunde inte annat än att nicka medhållande när Ayperos gav sin order, trots allt hade detta satt käppar i hjulet för alla deras planer, och innan det var avklarat så stod allt annat stilla. Ayperos skulle förstås aldrig erkänna det, men Nenya var en svag punkt, en bricka att nyttja i spelet mot honom och att ingen annan än Athanishka förstått…[Read more]
Det var mycket känslor för Alienna i den stunden, nästan mer än hon kunde hantera. Medan hon annars var i kontroll, nog för att hon kunde ha sina emotionella utbrott då och då, hade nog tiden i fängelset tagit hårdare på henne än hon ville visa. Redan nu ångrade hon sitt hårda tilltag mot fängelset, naturen som av alver formats för att fånga dem…[Read more]
Sällskapet bestämde sig för att det var dags att resa. Spännande var det, men de flesta hade allvarliga miner. Ja, förutom kanske Villi som verkade rätt ivrig på allt vad detta uppdrag beträffade. Nå, förutom hästkraken kanske, men vad kunde man göra? Ledarna hade bestämt att han prompt behövde ha en egen häst, och så hade det blivit. Så säll…[Read more]
Arand fnös lite över att bli kallad dålig spion, men han hade väl inget större att invända.
‘En gammal vän, ja.’ höll han med i Maeves beskrivning. ‘Vi slogs sida vid sida i Karm, mot några vampyrer.’ förklarade han åt kvinnan i Maeves sällskap. Det var ju sant, även om det inte var hela sanningen, och för Arands del var det bättre att blanda in…[Read more]
Alienna kände ett starkt behov av att skynda sig, nå fram till Tath’nel så fort hon förmådde så inte någon vakt hade misshandlat honom, så som det verkade att de var beredda att göra med henne innan Bain gjort sin entré. På något vis gissade hon att vakterna skulle ha lägre tröskel för våld mot en som Tath’nel än henne själv som ändå hade lite sk…[Read more]