Hennes blick på honom visade att hon inte hade något förakt mot honom för vad han har, vilket hade varit tydligt om de kanske hade fångat någon annan typ av högalv. Inte för att man kunde dra alla över en kam, men situationen med den rådandek onflikten hade ju inte dykt upp av sig själv. Om situationen inte var så allvarlig som den var hade hon än…[Read more]
Det var en märklighet av värme och distans som låg mellan dem. En besvärlig uppväxt för Ambrosina, en mor som försökt göra sitt bästa men som knappast hade de rätta verktygen för att uttrycka traditonella moderliga känslor. En mor som fokuserade på sin plikt kanske mer, samtidigt som hon alltid var tvungen att bevisa sig själv mångfaldt mer…[Read more]
Alienna kunde nog inte undgå att mannen hade ett rätt skarpt sinne själv, på sättet han inte föll in i hennes små försök att få honom att berätta om sig själv – eller så kanske han bara var vaksam. Men en person med hans bakgrund var ofta tvungen att vara en problemlösare, och troligtvis ha ett skarpt sinne för att klara av att hantera magin…[Read more]
Det var kanske först vid hans fråga som hon blev lite mera självmedveten. Tre dagar i en cell, inte illa behandlad men nog förnedrad. Utan att ha fått tvätta sig ordentligt, att behöva uträtta sina bestyr där. Säkert hade de räknat med att hon skulle mjuka upp då, men hon var en van resenär och lite smuts fick henne inte att gråta eller kuva si…[Read more]
Vad det var som dragit dit honom varken visste eller kände hon. Om hon inte var hämmad av runorna kanske hon hade kunnat känna vissa av hans intentioner. Men nu var hon bara en alv utan magi. Att han inte visste vem hon var riktigt var en tanke som knappt slog henne, då hon blivit så van med att alla behandlade henne enligt den titel hon bliv…[Read more]
Ambrosina höll om sin mor så längre som det tilläts och log under tiden. När de var färdiga sträckte hon sig igen och det lät från henne som om varje led knakade till, vilket fick henne att skratta till från hur behagligt det kändes. När hon sträckte sig blev det tydligt hur lång och smal hon var, en oproportionerlig syn som var lätt att glöm…[Read more]
Aliennas blå ögon betraktade figuren som närmade sig rötterna som separerade dem, och igenkänning väcktes i hennes blick. Hon hade inte bevittnat hela duellen, men hon hade sett och framförallt känt hans magi och spåren de lämnat efter sig. Nu med runorna som omgav hennes fängelse kände hon inget, men känslan var som fastetsad i henne. Långs…[Read more]
Han kände sig lite bättre till mods över hennes fnittrande, kanske något häpen över den alviska elegansen hon besatt. Ja alver hade han som sagt läst och hört om, sett några i förbifarten, men inte direkt konverserat med någon. Nästan som att vara i sagorna som han hört berättat hela livet. Med en kraftansträngning tog han bort blicken från h…[Read more]
Den kortväxta filuren höjde sina händer lite försvarande då hon hötte med sitt svärd, lite storögd betraktande på den vackra alvinnan. Kanske kom han på att hans stekpanna kunde vara lite hotfull, och släppte taget om den vilket fick den att trilla ned från huvudhöjd och landa på hans tå.
‘Ajjjj som fan!’ utbrast han och studsade runt på ett be…[Read more]
Den unge halvalven kunde inte rå att skratta lite.
‘Lite misstänksamhet, kanske, men det är inte ett brott att utföra förbjuden magi då man hittar sin kraft första gången. Vi kan inte kontrollera vad vi gör utan träning, men att därefter fortsätta utan att genomföra skolning… Det är förbjudet, så klart.’ han gjorde en handgest igen. Vad var p…[Read more]
Omgiven av en tystnad hon inte haft på en väldigt lång tid i Akh’Nairfindës fångenskap hade gett drottning Alienna ovanligt mycket tid att reflektera. Fångenskap var det, även om de behandlat henne väl, där omgiven av rötter, jord och stenar under ett av de enorma träden i skogen som rebellernas magiker ristat in runor i stenarna vilka neutralise…[Read more]
Det som Ylva märkte kring hur andra rörde sig runtomkring honom och hans bror var inget han märkte. Det hade varit så nu i så många år så det hade blivit naturligt. Vid hennes ord nickade han, lite förstående. Han hade kanske många kamrater, trots allt var han den sociala prinsen, men ändå var det inte många man kunde lita helt på – de som var en…[Read more]
Sarethna hade inte den kopplingen till naturen som Ambrosina hade, där hon gjort sig till så gott som ett med naturen. Hennes syn på saker i sin omgivning var betydligt mer praktisk. Kanske var hon det som Amrbosina skulle kallat rationell, något som kanske gjorde att relationen mellan de två inte alltid var så lätt. Hennes frustration ökade…[Read more]
Hon hade inte kunnat hoppats på ett bättre svar från sin vän. Elbereth sa ingenting mer om saken under resten av kvällen, utan försökte så gott det gick att bara roa sig i sin väns sällskap och mingla med de som kommit för att fira hennes tillfrisknad. Kvällen fortsatte utan konstigheter och slutade med att hon även berättade för Alethir om hen…[Read more]
Hon log åt kommentaren om livet de levde i Harvadar, det gjorde henne alltid glad att ha fel om saker hon hade negativa fördomar om. Ja varför skulle de inte leva goda liv, bara för att livet var enklare och annorlunda från alverna? Hon följde sin vän med blicken när hon sökte sig till någonting att äta och tålmodigt väntade på stämningen at…[Read more]
Ambrosina låg i kratern och stirrade upp i skyn. Hon hade dragit jord, grenar och stenar över sig och andades i takt med naturen, vilket var utmanande, då den var så allvarligt skadad som den var. I hennes sinne flyttade stjärnorna ovan henne på sig, även om himmelns dagsljus gjorde dem osynliga för blotta ögat. Kanske var hon galen, hon hade stä…[Read more]
Ayperos satt stillsamt och betraktade henne, analytiskt, tankfullt, men redo att stöda henne om det skulle behövas. Ett litet leende spelades på hans läppar då hon spelade sin roll, roande att beskåda hur enkelt och naturligt hon gick in i rollen som Isanna. Då hon inte behövde hans hjälp och såg till att de fick resa vidare nickade han och sa me…[Read more]
Caspian kunde inte annat än att le lite, galenskap hade nog de båda drabbats av. Två världar som krockade, och i hans del var det inte bara en del av honom. Delvis den adliga sidan, delvis sidan som paladin. Varkendrea gick ihop med denna typ av relation, men just då gav han det lite tanke. Färdigt bäddat för katastrof, men så var det. Han åt k…[Read more]
Att det var som i en skadad myrstack i Calendiet var en underdrift. Hela dagen hade rapporter kommit till hus Saelorians borg om någon olycka inte långt ifrån Gröndal. Vissa pratade om jordbävningar, andra om stormar, andra om magi, ja till och med monster. Den Karmanska provinsen under hus Saelorians styre hade inte haft så mycket på sina händer…[Read more]
Elbereth log åt sin vän. “Jag mår bra nu, du behöver inte försöka muntra upp mig. Att däremot berätta hur mycket sämre andra har haft det än mig är kanske inte den bästa strategin för att få mig att må bättre dock.” Hon flinade till och skakade sitt huvud. “Det finns så mycket vårt folk skulle kunna göra för världen. Vi har sådana talanger blan…[Read more]