Tussie berättade allt hon visste om Iselem, vilket i och för sig inte var mycket. Nära till noll, för att vara helt ärlig. Men när hon berättade om det målade hon upp det med sina händer med nästan förstora gester för den lilla kropp hon hade.
Sand överallt, både varm och kall när de små fötterna sjönk ner i den. Solen gassade och var kan…[Read more]
“De var en primitiv kultur, jag vet inte hur höga förväntningar vi borde ha på konstruktioner. Jag tror de använde det som fanns tillgängligt för dem, och fickor i berget hade i så fall varit perfekta för förvaring.” Hon gissade, hon kunde inte så mycket om Meoiernas förflutna, men även idag var folket ganska bakåtsträvande och en aning … enkl…[Read more]
Samira rös vid synen av sorken som försvann inuti kvinnan, men erbjöd ändå ett leende då hon var glad att se henne och klev in under granen. Hon kunde inte längre betrakta Fim som ett hot, för hade det varit sant hade Samira varit död för länge sedan. Istället slog hon sig ned några steg bort från Fim och började gräva en grop i snön för att se…[Read more]
Revan spretade sig i tre olika riktningar när man väl såg sig om och medan hon funderade över vilken riktning som var rätt, kom packningen ner och hon lossade den så att Merel kunde dra upp repet igen och få ner sig själv. Hon lös med facklan i de olika riktningarna och försökte lista ut i vilken riktning norr var. Hon återbesökte deras vandri…[Read more]
Yian log åt Hao, men studerade sedan sorgset Nuwa med noggranna ögon efter vad hon hade sagt. Hon lade ögonblicket och det hon såg i henne på minnet för att återbesöka senare när det bara var dem och vände sig sedan mot Bolin med ett brett leende. Hon hade redan skissat honom i hennes huvud, färgerna, proportionerna, bakgrunden, men det var först…[Read more]
Samira hade många frågor, många många frågor, men hon hade också förnuftet att inte gapa efter för mycket nu på en gång. Efter en stund av tystnad så log hon bara. “Fim.” Hon hade inte väntat sig det namnet, då hon visste vilka märkliga namn Kaldrländare brukade ha både på sig själva och sina myter. Det lät så … normalt. “Fint namn. Jag gil…[Read more]
Keziah Aezir, ättling till ingen av vikt, var en kvinna som inte lämnat ett positivt intryck på de flesta människorna i hennes liv. Medan hon nu klättrade ned för den breda revan i en av grottorna som leder till de viskande bergens djupaste hålor med bara ett rep runt midjan surrad runt en sten på brantens topp, blint förlitande på att hennes me…[Read more]
Först fick hon ett uttryck av förståelse och nästan skrattade till när hon insåg att hon hade hört fel. Inte blod. Blot! Det mindes hon läsa någonting om, en slags ritual. När kvinnan däremot rättade sig kallnade Samira lite och insåg att det inte alls var så oskyldigt. Visst, öl, men också djur och människor. Hon rynkade lite på näsan åt tanken a…[Read more]
“Det är min smet, självklart kommer jag befinna mig i den,” Började hon lite irriterat och vandrade tyst en stund utan att kommentera resten som Ithia hade sagt, innan hon började närma sig de lägre människodistrikten där levnadsförhållandena var synligt sämre än där hon själv borde. Att så tydligt kliva in i ett annat samhällsskikt,…[Read more]
Samira blev lite obekväm av just hur nära främlingen kom, men försökte dölja det. Hon log åt henne och försökte att inte studera de många obehagliga detaljer som gjorde att någonting inte kändes helt rätt med kvinnan framför henne.
“Det är intressant. Sharahs tempel är byggda där det är som lägligast för att så många människor som möjligt…[Read more]
Ambrosina rynkade lite på näsan åt erbjudande. Omgående blev det lite motbjudande när barnet erbjöd sig frivilligt, även om det såklart inte var barnets egna fria vilja. Det fick honom att dofta lite smutsigt kunde hon tycka när hon betraktade honom efteråt, och hon placerade sedan handen på huvudet hans. “Du överskattar mig om du har minsta fört…[Read more]
“Antalet oerfarna i ditt sällskap lär alltid vara i minoritet.” Svarade hon åt honom. “Var glad att jag nöjer mig med två.” Hon log lite lätt och assisterade dem sedan med allt de behövde som hon kunde förse dem med. “Vi är inte under någon inbillning att detta kommer bli enkelt för oss eller att vi ens säkert kommer överleva, men vem den döda sat…[Read more]
“Äventyret kan vara sin egna sorts älskare.” Svarade hon kort och log åt sin vän. Åt frågan om vad som var härnäst så var Elbereth faktiskt lite osäker. Att hitta Alienna var viktigt, för många ansåg att hon hade bättre anspråk till tronen än drottningens egna dotter, och hennes stöd skulle troligtvis stärka stödet från skogsalver och inva…[Read more]
Förvirrad och kanske lite förvånat, skrattade hon lätt över vad vännen sa för att skaka på huvudet åt allting. Egentligen var väl situationen inte så onormal – men hon hade lite isolerat sig från sådana här händelser innan så det kändes märkligt och främmande för henne.
“Mig?” skrattade hon vidare för att rycka lätt på axlarna över förslaget…[Read more]
Orden som Bain viskade mot honom, och sättet som Bain och Alienna lekte som unga alver gjorde att det stack till i hjärtat. Tath’nel var inte direkt beredd på att någon skulle dra ner honom, vilket gjorde att han kom hostandes upp till ytan. Utan någon större svårigheter lät han en av grenarna greppa tag i Bains fötter som drog upp honom så att B…[Read more]
Ännu ett litet pip – som om det kittlade – lämnade Nenyas läppar över hennes varma beröringar och hur hon drog henne närmare sig. Lite irriterat slog hon lite lekfullt till på axeln för att sträcka ut tungan. Trots allt tyckte hon inte om när sådant lämnade hennes läppar – det kändes så banalt, och så under henne på något vis. Speciellt inte nå…[Read more]
Anahitas tankar rusade, hon gick igenom plan efter plan, koppling efter koppling, hon återkallade varje diskussion hon haft om alverna, upproret, om namn och deras talanger. Hennes tid i Caras Idhrenin hade lärt henne många saker, men kanske mest imponerande av allt var hur man kunde sortera information i sitt huvud och enklare minnas komplexa ti…[Read more]
Samira studerade främlingens blick och händer och lät sin egna blick dras till kniven och djuret. Om det var en skogens väktare kanske detta gjorde kvinnan obekväm, så Samira valde att sätta kaninen åt sidan och lägga undan kniven för stunden. Istället gav hon henne sin fulla fokus och nickade när hon började förklara hennes förväntningar…[Read more]
Yian nickade och lyssnade intresserat på allt de hade att säga. Hon gjorde mentala anteckningar och följde var och en med blicken när de talade, ett lätt leende på hennes läppar. De var en spännande grupp helt klart och hon var glad att Nuwa inte behövde ha ihjäl dem. Hon kunde inte hålla med om deras val av sysselsättning, men förstod att…[Read more]
“HELVETE!” Röt hon och med ett enormt brak brast träbordet på mitten när hennes nävar slog ner mot det. Papper, bläck och en blandning av föremål föll till marken och hennes tjänare rusade för att börja samla ihop allting när de bearbetat den starka reaktionen. Mannen som rusat in för att rapportera till henne stod med blicken sänkt till marken oc…[Read more]