• Keziah Aezir, ättling till ingen av vikt, var en kvinna som inte lämnat ett positivt intryck på de flesta människorna i hennes liv. Medan hon nu klättrade ned för den breda revan i en av grottorna som leder till de viskande bergens djupaste hålor med bara ett rep runt midjan surrad runt en sten på brantens topp, blint förlitande på att hennes me…[Read more]

  • Först fick hon ett uttryck av förståelse och nästan skrattade till när hon insåg att hon hade hört fel. Inte blod. Blot! Det mindes hon läsa någonting om, en slags ritual. När kvinnan däremot rättade sig kallnade Samira lite och insåg att det inte alls var så oskyldigt. Visst, öl, men också djur och människor. Hon rynkade lite på näsan åt tanken a…[Read more]

  • “Det är min smet, självklart kommer jag befinna mig i den,” Började hon lite irriterat och vandrade tyst en stund utan att kommentera resten som Ithia hade sagt, innan hon började närma sig de lägre människodistrikten där levnadsförhållandena var synligt sämre än där hon själv borde. Att så tydligt kliva in i ett annat samhällsskikt,…[Read more]

  • Samira blev lite obekväm av just hur nära främlingen kom, men försökte dölja det. Hon log åt henne och försökte att inte studera de många obehagliga detaljer som gjorde att någonting inte kändes helt rätt med kvinnan framför henne.

    “Det är intressant. Sharahs tempel är byggda där det är som lägligast för att så många människor som möjligt…[Read more]

  • Ambrosina rynkade lite på näsan åt erbjudande. Omgående blev det lite motbjudande när barnet erbjöd sig frivilligt, även om det såklart inte var barnets egna fria vilja. Det fick honom att dofta lite smutsigt kunde hon tycka när hon betraktade honom efteråt, och hon placerade sedan handen på huvudet hans. “Du överskattar mig om du har minsta fört…[Read more]

  • “Antalet oerfarna i ditt sällskap lär alltid vara i minoritet.” Svarade hon åt honom. “Var glad att jag nöjer mig med två.” Hon log lite lätt och assisterade dem sedan med allt de behövde som hon kunde förse dem med. “Vi är inte under någon inbillning att detta kommer bli enkelt för oss eller att vi ens säkert kommer överleva, men vem den döda sat…[Read more]

  • “Äventyret kan vara sin egna sorts älskare.” Svarade hon kort och log åt sin vän. Åt frågan om vad som var härnäst så var Elbereth faktiskt lite osäker. Att hitta Alienna var viktigt, för många ansåg att hon hade bättre anspråk till tronen än drottningens egna dotter, och hennes stöd skulle troligtvis stärka stödet från skogsalver och inva…[Read more]

  • Anahitas tankar rusade, hon gick igenom plan efter plan, koppling efter koppling, hon återkallade varje diskussion hon haft om alverna, upproret, om namn och deras talanger. Hennes tid i Caras Idhrenin hade lärt henne många saker, men kanske mest imponerande av allt var hur man kunde sortera information i sitt huvud och enklare minnas komplexa ti…[Read more]

  • Samira studerade främlingens blick och händer och lät sin egna blick dras till kniven och djuret. Om det var en skogens väktare kanske detta gjorde kvinnan obekväm, så Samira valde att sätta kaninen åt sidan och lägga undan kniven för stunden. Istället gav hon henne sin fulla fokus och nickade när hon började förklara hennes förväntningar…[Read more]

  • Vintersaga replied to the topic Orkerna kommer in the forum Kejsardömet Nirai 6 months ago

    Yian nickade och lyssnade intresserat på allt de hade att säga. Hon gjorde mentala anteckningar och följde var och en med blicken när de talade, ett lätt leende på hennes läppar. De var en spännande grupp helt klart och hon var glad att Nuwa inte behövde ha ihjäl dem. Hon kunde inte hålla med om deras val av sysselsättning, men förstod att…[Read more]

  • “HELVETE!” Röt hon och med ett enormt brak brast träbordet på mitten när hennes nävar slog ner mot det. Papper, bläck och en blandning av föremål föll till marken och hennes tjänare rusade för att börja samla ihop allting när de bearbetat den starka reaktionen. Mannen som rusat in för att rapportera till henne stod med blicken sänkt till marken oc…[Read more]

  • Väktaren var fascinerande, så uttrycksfull och utstrålande en sådan väldig kraft. Samira placerade en hand mot sitt bröst skyddande av ren reflex när kvinnan nämnde kraften inom henne. Hennes första tanke gick till livskraften, till hjärtat som bultade och hennes anda, men så snart hon fortsatte lyssna så började hon förstå att det såklart inte v…[Read more]

  • Ambrosina valde att inte kommentera klumpigheterna, då det inte var hennes mest stolta minnen de gånger hon fallit under sina klättringar och försökt dölja brutna ben och andra skador med åren. Hon hade upplevt sig själv duktig på att dölja även sina värsta skador som barn med smink eller genom att gå genom smärtan, men baserat på vad hennes mor…[Read more]

  • Det väktaren hade sagt förvirrade Samira minst sagt, men hon var investerad i situationen nu och valde att göra det riskfyllda och stannade kvar trots att hon inte hade någon anledning att egentligen tro att främlingen skulle återvända. Trots allt lät det hon sa som avsked som en förolämpning, vilket sällan innebar att personen skulle komma till…[Read more]

  • Hon log varmt åt honom, de var rimliga frågor. “Du är en bra tjuv, men jag känner en kanske bättre spanare. Vårt lilla kollektiv är bland de främsta på det var och en av oss gör och spanaren vår kanske bäst av oss alla. Dock stannar kompetensen där, då de inte är mycket för att träffa folk eller smutsa ner sig.” Hon flinade till och skakade på h…[Read more]

  • Samira studerade varelsen, kvinnan framför henne och höll sig på varsamt avstånd även om hon var övertygad om att enda anledingen att hon levde just nu var för att främlingen önskade det. Det var någonting mäktigt, otyglat omkring henne och Samira kände sig som om hon var en vindpust från sitt slut. Hon tog ett djupt andetag dock, samlade sig,…[Read more]

  • Vintersaga replied to the topic Gäster i palatset in the forum Kejsardömet Nirai 6 months ago

    Ni-hin skrattade. “Du är bra rak du,” Började hon med ett flin. “Bekväma kläder är en fara. Jag har god rörlighet i dessa, de är enkla att göra och av lättillgängligt material. Om de kliar, skaver, irriterar så hjälper det mig att lära mig bortse från livets mindre distraktioner, jag lär mig fokusera genom dessa frustrationer och många fler. Om…[Read more]

  • Bodil kunde känna blickarna från sina män omkring henne när Maeve antog att hon behövde prata med Turin och Bodil skakade på huvudet. Om hon fick gissa varför så ville de lista ut just hur mycket frihet hon gav sig själv och hur mycket under Turins häl hon var. “Han anförtrodde din övervakning till mig och jag antar att han även förväntar si…[Read more]

  • Bodil litade på sina folk, men det krävdes bara att en av dem tolkade en blick eller ett ord från henne fel, så kunde det bli otrevligt, även om hon inte trodde att det skulle bli farligt. Så hon lät sin blick vandra bland alla medan de åt. När hon hörde sitt namn vände hon fokuset till duon framför henne och log. Hon kunde känna hennes folks…[Read more]

  • “Mor,” Började hon lite förnärmad och log sedan åt henne. “Hur tror du jag tog mig ut och in ur vårt hem i hemlighet som ung? Eller lyckades leva i Faelgras en tid för den delen?” Hon såg upp mot muren och tyckte inte den verkade värre än trapporna och klipporna i jättarnas rike. Ambrosina var inte en tekniskt duktig klättrare, men hon hade aldri…[Read more]

  • Load More

Leave the field below empty!

A password will be emailed to you.