• Komplimangen fick henne att rodna lätt. Det värmde sådär skönt på både kinderna och magen. Vilket fick henne att slå ner blicken.  Lite skamset strök hon undan några av de mörka slingorna bakom örat för att se försiktigt upp mellan sina långa ögonfransar.

      “Förlåt, det är bara det att era händer är smutsiga och… tanken på smuts stressar mig.” e…[Read more]

    • Ilsket blängde Trond efter riddaren – inte direkt hans riddare i skinande rustning. Även om han nu hade försökt göra ett gott intryck. Räddare i nöden. En liten fnysning lämnade hans läppar och han vände sig om. Varför skulle han ens bry sig om människorna? Visste han inte vad de gjorde för att förpina de som var annorlunda.

      “Inte i mer problem.…[Read more]

    • Turin satt vid ett grovt trähugg, med ett halvfärdigt fisknät i händerna.  Hans uttryck var koncentrerat, men under ytan kunde en nyvunnet lugn anas, som om hans tidigare rastlösa själ hade funnit någon form av harmoni.

      Turins händer rörde sig försiktigt när han knöt fisknätet, en uppgift som för inte så länge sedan skulle ha varit honom främ…[Read more]

    • Keziah rusade till där Merel var och ställde sig på knä framför inristningarna. Hon förde handen över dem för att memorera känslan och kunna återskapa dem och gick på knän längs klippväggen för att följa dem. “Jag vet inte. Det ser nästan ut som instruktioner till en dans, eller ritual. Hade det varit ett enkelt konstverk hade de säkerligen inte…[Read more]

    • Hon såg förvånat på Fim först, innan hon förstod vad kvinnan menade. “Jahaa! Ode-… Den vi inte nämner … Det är han du menade!” Det kändes som om en pusselbit föll på plats och många spridda tankar och kunskaper om deras mytologi knöts samman och passade ihop. Hon lyssnade intresserat på resten som Fim hade att berätta och nickade ivrigt…[Read more]

    • Ni-hin skrattade. “Vi är inte alla skulpterade lika sköna.” Flinade hon och rodnade lite när hon insåg hur ivrigt hon hade sträckt sig mot klänningen utan att ens få lov att närma sig den. Hon skämdes sällan, men här lyckades Toku orsaka det och Ni-hin klev bakåt och böjde sig djupt i en bugning.

      “Förlåt mig, det var inte meningen att tränga mig…[Read more]

    • Elbereth log förstående mot sin vän och valde att inte stanna längre på ämnet. “Det låter bra, låt mig bara …” Började hon, men så fort hon reste sig upp så blev hon ryckt i av en av de många alver som hade samlats och lyssnat på hennes tal. Kvinnan började prata om hur mycket hon uppskattade det Elbereth hade sagt och innan hon visste ordet…[Read more]

    • Ambrosina suckade som bara ett barn kunde göra mot sin förälder, en besegrad, beklagande suck. “Okej, vi tar väl en alv då.” Hon var trött på dem och nu när hon visste om stenarna var det allt hon kunde tänka på att äta. Det här handlade dock inte om henne och hon var tvungen att tygla sina begär för att hjälpa Nenya, som hon var övertygad om a…[Read more]

    • Hillevi klev in och slängde genast ett par klabbar till på elden för att mata den rikligt då rummet var iskallt och elden nästan död. Hon kunde fortfarande inte lista ut om det var en fasad eller om Turin faktiskt hade förändrats fysiskt efter att ha klättrat ner i Rans säng, kände han faktiskt mindre kyla eller var det något han ville att det sku…[Read more]

    • Då Odens namn nämndes så vred Fim på huvudet och lät som att hon spottade över axeln, tvi-tvi-tvi.
      “Jag har sagt åt dig att inte nämna honom vid namn. Valfader, dödsgud… Vi ska inte åkalla honom,” väste hon lågt och kurade ihop sig där hon satt. Hade hon haft päls hade hon haft raggen rest och hennes blick sökte bland de gulnande barren här…[Read more]

    • Samira höjde blicken hastigt när hon hörde att Fim kände till om en brunn som kanske var den Samira syftade på. Då hon däremot förklarade att det var något en vän till henne visste om och inte hon själv vacklade Samiras engagemang lite och hon lugnade sig, log åt kvinnan och återvände med sin fokus till sina fötter för att värma dem.

      “Ymer ……[Read more]

    •  

      Den beslöjade kvinna som välkomnade Wreax var till det yttre oberörd av hans begäran som annars sågs som väldigt rättfram i den alltid så återhållsamma och artiga kulturen i Iselem. Hon log endast och gjorde en gest åt honom att följa med henne, som om hans begäran varit efter en kopp te. Hon ledde honom genom valvgången och ut i det stora atr…[Read more]

    • Lia försökte memorera allt de två nyfunna vännerna berättade om Iselem.

      Det var torrt, varmt och lät som raka motsatsen till hennes Barastar. Hon hjälpte till där hon kunde, med det hon kunde, vilket inte var mycket när det kom till att förbereda för äventyr. Hon var dock van vid att spendera mycket tid i berg och skog, så hon flikade förs…[Read more]

    • I den kvävande hetta som omslöt Iselem, i synnerhet här i Thel Shaen, där solen tycktes bränna ännu hårdare mot stenhusens väggar och luftfuktigheten var som en osynlig våt filt, rörde sig Wreax genom de dammiga gatorna med ett tydligt förakt för sin omgivning. Hans mörkeralviska hud bar lätta spår av sitt arv från Me’erisia – havets folk – och…[Read more]

    •  

      Thel Shaen, Iselems storslagna huvudstad. Från bergens rötter sträckte hon sig med sina många kanaler och ståtliga byggnader. Av de många lärda så kunde hon sägas vara den mänskliga civilisationens största verk. Här hade den heta, karga öknen tämjts genom mänsklig ingenjörskonst till att bli en grönskande stad som bjöd på både svalka från v…[Read more]

    • “Betalning? Det tror jag knappast att du kan och få runmagiker vill beblanda sig med sådan mörk magi som du har där.” hummade Tath’nel fortfarande med en lite nyfiken glimt i de gråblåa ögonen för att sedan låta blicken vandra mot skuggorna igen. Rädd för det som rörde sig där, eller kanske det bara var i hans sinne?

      Det var först då han märkte…[Read more]

    • Arcsteel replied to the topic Kidnappad in the forum Furstendömet Iserion 1 week, 5 days ago

      Athanishka såg hela tiden på Nenya, nu under skuggan av sina mörka ögonfransar då hennes huvud drogs bak med håret i Nenyas starka nypor. Ett belåtet leende lekte över hennes bleka läppar vid de betryggande orden, vaggade i den förvrängda verkligheten som snärjt Nenyas sinne. Med ett andetag besvarades kyssen, nästan öm i jämförelse ti…[Read more]

    • Hon visste redan när hon gav sig tillkänna att hon klev in på en ojämn spelplan. Att det var ett val hon aldrig hade gjort om alternativen hade varit bättre. Men att han nu kände igen henne och hon fortfarande bara hade aningar om hans identitet… Och det där ordet. Flicksnärt. Även i de delar av samhället hon befann sig i, som då och då råkade lu…[Read more]

    • Abbes andetag blev genast tyngre när han kände hennes läppar mot sin hud, ett möte mellan mjukt och grovt. Blicken sjönk till Ises mun för att klamra sig fast då han fann sig själv önska möta de där läpparna med mer än sina hårdhudade händer. Det var givetvis ingenting märkligt att hon inte haft en aning hur hans tankar gått, för Abbe hade ansträn…[Read more]

    • Praasox rörde inte en min vid bordsskicket, det var inte som att han hade förväntat sig något där. Det var bara ett äpple trots allt.
      Eftersom den andre inte verkade ha resten av äpplena så stoppade han undan dom och granskade den andre några sekunder innan han suckade tungt.
      “Nå, hamna i mer problem nu” sade han med en bestämd blick, tog några…[Read more]

    • Load More

    Leave the field below empty!

    A password will be emailed to you.