Bodil kunde känna blickarna från sina män omkring henne när Maeve antog att hon behövde prata med Turin och Bodil skakade på huvudet. Om hon fick gissa varför så ville de lista ut just hur mycket frihet hon gav sig själv och hur mycket under Turins häl hon var. “Han anförtrodde din övervakning till mig och jag antar att han även förväntar si…[Read more]

Det var inte förrän den välkomnande tryggheten av skuggorna runt sin kropp som hon tillät sig själv för en sekund att känna efter. Kroppen hade blivit tilltygad på fler sätt än ett och musklerna började sakta att protestera. Hur länge hade dem varit på spänn? Kunde inte längre veta då tiden runnit ur hennes grepp. Det var ett tag sedan hon varit…[Read more]

Felaërns blick studerade henne lite vaksamt då han följde henne, nästan som en livvakt. Inte för att hon behövde så mycket skydd, men hon hade varit med om mycket och behövde det stöd hon kunde få – även den starkaste var sårbar i en stund som denna. Och utan henne var nog alvernas framtid och drömmar om frihet i Iserion borta, åtminstone p…[Read more]

Alienna såg på Tath’nel som hastigast över frågan, verkade inte reflektera just då över hur nära det varit för hela sällskapet gällande inträdet till staden, med tanke på dialogerna de haft med Eärmelindo.
‘Jo… Det finns en badplats inte långt härifrån. Minns du den,Tath’nel?’ frågade hon.
‘Linniras.’ påminde hon Tath’nel, samtidigt som det…[Read more]

Nästan en liten rodnad spred sig på Tussies kinder, som snarare var som små röda blommor som slog ut i den gröna mossan kring hennes kinder. Något som gjorde att hon hastigt såg bort. Trots allt hade hon inte riktigt tänkt att så många skulle vara ivriga att ha henne med.

“Kanske en liten bit då…” påpekade hon och försökte dölja rodnade genom…[Read more]

När kusinen tog tag i hennes ansikte grimaserade hon för att försöka bryta sig loss ifrån greppet. Inte direkt nöjd över att hon höll på där – så öppet. Bland främlingar.

“Vid Hel, sluta nu!” röt hon ifrån och korsade sina armar ilsket, för att sedan nyfiket låta blicken vandra mot främlingen som snabbt var nere på knän och gjorde en liten ges…[Read more]

Kaiyo insåg att han blivit för ivrig och svor åt sig själv i tysthet. Tydligen var hennes föräldrar ett känsligt ämne enligt Rowan. Dock log turen mot honom trots allt, flickan hade glömt sin sjal.
Han log mot Rowan “Jag förstår, jag kan ta sjalen och gå förbi hennes stuga imorgon och lämna tillbaka den. Det ger mig också en chans att be om ursä…[Read more]

Kanske överförde han en del av sina tankar om framtiden till henne utan att mena det, eller så speglade de hennes egna så exakt att de fann varandra däri. Oavsett vilket så fick hans ord också henne att drömma sig bort, till en värld som var deras, där ingen skulle kunna ifrågasätta henne eller hennes framtida barn. Tanken på det hela fick henne a…[Read more]

Kanske förvånade det henne en aning att Bodil gick med på förslaget så utan vidare, men den andra kvinnan hade ju rätt i det hon sade. Den enda som hade något att förlora på att hon gick och dog, eller för den delen lyckades dräpa den eller de odöda som hemsökte Ranheim, var hon. Varför Arand föreslagit det hela visste hon inte, kanske för att…[Read more]

Fredryl böjer knä och bugar sig framför drottningen som är tradition där han kommer ifrån och väntar på att hon ska erkänna honom han kan känna den inre styrkan hos henne och känner sig nöjd med sitt val att komma till Kaldrland han lyssnar på de två kvinnorna små kivas med varandra och han ler smått medans han väntar

Zaria kikade på honom då han tilltalade henne, ovan att någon överhuvudtaget skulle intressera sig i vad hon hade att säga. Hans vänliga leende fick henne att först öppna munnen som om hon tänkte säga något. Så frågade han om hennes föräldrar och hennes mage drog ihop sig. Innan hon slog ned blicken syntes sorg i hennes ögon, men också skam. Hon…[Read more]

Planen upprepades steg för steg i hennes huvud. Allt var likt ett schackspel för henne, alla spelare utbytbara. Ingen stod säker i hennes planer, var just därför ingen kunnat lista ut vad hennes mål varit. Det gick inte att förstå denna kvinnas tankegång då hon inte drevs av rättvisa, av makt eller andra värdelösa känslor. Hon drevs inte av ett h…[Read more]

Mot muren, genom gator och torg, sprang en liten pojke på sina trasiga skor. Ena sulan knäppte för varje steg han tog, sömmen obefintlig i hälen. Hans för stora kläder, utan tvekan ärvda, böljade kring den taniga kroppen för varje stort steg han tog. Snart nog nådde han muren, sneglade upp och började sedan klättra upp för en trapp i närheten. Ste…[Read more]

Bains gröna ögon smalnade av där han kallt stod och betraktade Eärmelindo medan den uråldriga rösten svepte sig kring den obehagliga känslan som funnit sin väg in i sinnet. Värmen och oändligheten kunde tyckas fascinerande och härlig, men Bain ville kasta den ur sig—Erethil skulle veta att han desperat försökte. De mörka skuggorna i honom klöste…[Read more]

“Bra,” mumlade Athanishka med ett svagt leende på sina läppar. En förälskads leende, lekande vackert i hennes motsägelsefulla aura. Veckorna hade varit snälla mot henne, som om huden blivit varmare i tonen, något sånär som på smilgropar svagt skymtandes och håret hade fått volym efter de hisnande tvättarna hon utstått för Nenyas skull. Det var…[Read more]

Kvinnan, Zaria, verkade extremt blyg men bodde tydligen i utkanten av skogen vilket var ytterligare ett tecken på att hon kanske var den han sökte. Kaiyo insåg att han behövde fortskrida försiktigt.

“Zaria var det?” sa Kaiyo och log mot Zaria “jag skulle gärna höra vad du har hört och sett om du bott så nära skogen, hur var det att växa upp…[Read more]

De glada samtalen och skratten blandades med tonerna från en sång, vilket slutligen fick Zaria att se upp från sin mugg. Fascinerat kikade hon mot spelmannen från sin plats bredvid Rowan och förundrades över hans mörka drag och turkosa kläder. Hon hade aldrig sett en sådan man tidigare, varken till utseende eller klädsel. För ett ögonblick…[Read more]

Eärmelindos genomborrande men vänliga blick studerade Bain och Tath’nel, men den verkade se genom deras yttre, fylla dem med värme och kanske också den hisnande känslan av år och tid som inte ens gick att räkna. En rymd fylld av stjärnor som alla representerade minnen och möten som dessa, tillräckligt många för att skapa ett bländande ljus inom ho…[Read more]

Arand höjde ett ögonbryn över den lite spända situationen och ordförväxlingen mellan de två.
‘Vad säger du?’ frågade han Maeve. ‘Det är väl bättre än att sitta här och vänta på ingenting.’ konstaterade han, som om han redan gissade att Turin aldrig skulle gå med på duellen med Maeve. Säkert skulle ynkryggen bara låta henne vänta i evighet, el…[Read more]

Tussies hand var liten i Lias men greppet var inte det av ett barns. Lia förundrades över hur otroligt allt var medan Tussie började prata om äventyr och bortglömda skatter. Faegrim verkade bli ännu gladare av Tussies förslag och när han frågade om Tussies ville följa med på äventyr nickade Lia instämmande.

“Ja, det hade varit kul om du kunde föl…[Read more]