‘Proviant! Men det finns det gott om här.’ svarade Faegrim muntert efter att ha klunkat ur sitt stop, gällande vad som skulle behövas med förberedelser.
‘Iselem är torrt, så åtminstone vatten behöver vi extra, inte sant Tussie?’ frågade han och såg på skogstrollet medan hon berättade om Iselem, och fyllde i lite med sina egna observation…[Read more]

‘Ja, märkliga barn.’ reflekterade Sarethna ogillande. ‘Jag gillade inte stanken av magi omkring det.’ konstaterade hon.
‘Stenarna? Jag vet inte riktigt, och jag tror inte vi har tid att leta, men vad vill du ha då? En alv?’ undrade hon och sniffade lite i luften, som om hon med sitt luktsinne skulle kunna känna var ett offer kunde finnas, som ku…[Read more]

Arand fnös bara lite till svar, hans gula ögon betraktande dem alla i tur och ordning.
‘Vi får väl se.’ var allt han svarade kring Bodils reflektioner, som så klart bara var spekulationer, kanske han tyckte att Bodil pratade för mycket. Han gjorde väl åtminstone ett sken av att inte bry sig om dem, medan han nog innerst inne hade ett sting av besv…[Read more]

Ayperos nickade beslutsamt, försökte kanske ge henne samma beslutsamhet också.
‘Ja, du är starkare än du tror, kom ihåg det och vet att du är stark. Du erövrade Me’erisia, mot alla odds.’ påminde han henne.
‘Med Izotar på din sida behöver jag nog inte oroa mig för dig.’ sa han med ett snett leende, som kanske sa att det var svårt att helt vara be…[Read more]

Alienna kunde inte annat än att sucka lite åt Tath’nels sätt att vända orden till något negativt, att utstråla negativ energi i den stunden. Men han hade väl sina egna demoner att kämpa med, hon hade sett det och visste det, och visste likväl att han behövde komma till sina slutsatser själv. Ibland hade hon lust att skaka om honom, ja till och m…[Read more]

“Inte? Du tänker inte be och böna inför Lloth?” frågade han och såg mot handen som smälte in i mörkret och rynkade lite på näsan. Det var inte svårt att känna att det var något mörkt med det – en förbannelse? Nej, inte något sådant…  Han snörpte på munnen något och funderade över namnet. Visst var det väl bekant?  Eller kanske det snarare var…[Read more]

Elbereth flinade till och skakade lätt på huvudet. Hon placerade en hand på sin väns axel. “Alienna är här. Jag vet inte exakt vart här, men hon är här i Nela’thaënas. Hon anlände till begravningen.” Hon blev osäker dock när hon hörde henne prata om Alienna i Alidea, hade Elbereth missat att kvinnan lämnat redan och åkt hem? Hon kliade sig i hu…[Read more]

En hälsning på, det som de här uppe såg som det mörka språket, var inte direkt något som han trodde sig stöta på. Skrämde honom snarare, men det var något med hennes sätt som gjorde att han avvaktade sin attack. Trots allt var de båda i månljuset nu, inte direkt mörkeralvernas essä. Att så tydligt lämna sin trygghet och den slöja mörker som…[Read more]

Andetagen som nästan hackade sig ur häxan fick Nenya att le. Hon hade alltid förstås tyckt om att leka med elden – speciellt när hon var nära att bränna sig på den. Men det var alltid intressant att se hur långt hon kunde gå innan det väl behärskade rasade och gav in. Den kalla stenytan fick hennes hy att knottra sig. Närheten som var så berusande…[Read more]

Yian tecknade så att det sved i handen, men det var så befriande att vara en konstens tjänare åter igen. Att rita av männen fick henne att helt glömma bort de hemskheter hon nyligen sett och under resten av kvällen kunde hon skratta, skämta och dela med sig av sin konst och sina berättelser. Hon ritade av männen och när hon inte gjorde det utan s…[Read more]

Det desperata skriket som lite ekade kring stenarna omkring dem fick Tath’nel att le något bredare. Kanske något lite mer ungdomligt bakom hans fasad av allvarligheter. Frågan som ynglingen ställde fick honom att spänna sig – ett ämne som han själv lite hade undvikit. Mest för att han var rädd för svaret. Mycket hade ändrats och var han egentligen…[Read more]

Förstås fanns det något där i vad hon sa – den kittlande känslan när man tog ett steg utanför det trygga hemmet. Tanken på målet som inte fanns. Fötterna som ledde henne snarare än huvudet. Som vanligt verkade hon försvinna lite i sina egna tankar och vaknade inte förrän den absurda idén att blanda in Alienna och Aenya. Det fick henne att rynk…[Read more]

Tussie berättade allt hon visste om Iselem, vilket i och för sig inte var mycket.  Nära till noll, för att vara helt ärlig. Men när hon berättade om det målade hon upp det med sina händer med nästan förstora gester för den lilla kropp hon hade.

Sand överallt, både varm och kall när de små fötterna sjönk ner i den.  Solen gassade och var kan…[Read more]

“De var en primitiv kultur, jag vet inte hur höga förväntningar vi borde ha på konstruktioner. Jag tror de använde det som fanns tillgängligt för dem, och fickor i berget hade i så fall varit perfekta för förvaring.” Hon gissade, hon kunde inte så mycket om Meoiernas förflutna, men även idag var folket ganska bakåtsträvande och en aning … enkl…[Read more]

De två andra alvernas jargong fick henne att både himla med ögonen och skratta glatt medan hon nöjt simmade omkring i det behagliga vattnet. Precis vad hon behövde för att få musklerna att slappna av något efter den besvärliga tiden i fängelset. Efter att ha blivit förändrade till fåglar, och allt annat galet de varit med om de senaste daga…[Read more]

Samira rös vid synen av sorken som försvann inuti kvinnan, men erbjöd ändå ett leende då hon var glad att se henne och klev in under granen. Hon kunde inte längre betrakta Fim som ett hot, för hade det varit sant hade Samira varit död för länge sedan. Istället slog hon sig ned några steg bort från Fim och började gräva en grop i snön för att se…[Read more]

Revan spretade sig i tre olika riktningar när man väl såg sig om och medan hon funderade över vilken riktning som var rätt, kom packningen ner och hon lossade den så att Merel kunde dra upp repet igen och få ner sig själv. Hon lös med facklan i de olika riktningarna och försökte lista ut i vilken riktning norr var. Hon återbesökte deras vandri…[Read more]

Yian log åt Hao, men studerade sedan sorgset Nuwa med noggranna ögon efter vad hon hade sagt. Hon lade ögonblicket och det hon såg i henne på minnet för att återbesöka senare när det bara var dem och vände sig sedan mot Bolin med ett brett leende. Hon hade redan skissat honom i hennes huvud, färgerna, proportionerna, bakgrunden, men det var först…[Read more]

Samira hade många frågor, många många frågor, men hon hade också förnuftet att inte gapa efter för mycket nu på en gång. Efter en stund av tystnad så log hon bara. “Fim.” Hon hade inte väntat sig det namnet, då hon visste vilka märkliga namn Kaldrländare brukade ha både på sig själva och sina myter. Det lät så … normalt. “Fint namn. Jag gil…[Read more]