Rösten var så vacker, mild och len. Har den alltid varit så? För den bilden hon hade av häxan… nej kvinnan… framför henne var helt annorlunda. Två bilder som var som motsatsen till varandra. Det var som om hon var tvungen att se om hon faktiskt inte hade drömt om motsatta bilderna – men så fort hon vände blicken kunde hon inte undvika den…[Read more]

Förvånad gav hon nästan till sig ett flickaktigt pip när häxan greppade tag i hennes fot som hon masserade och tvättade. Hjärtat slog lite hårdare och hon kunde inte riktigt rå för att ge ifrån sig en nöjd suck över att känna att någon tog hand om henne. Ensamhet, det var trots allt hennes svaghet. Att inte känna sig behövd eller ens lite älskad.…[Read more]

Den långa tystnade visade en lite irritation och Nenya tyckte om det.  Roat drog det till i mungiporna medan hon betraktade kvinnan framför sig. Hon kunde minsann irritera och göra häxans liv till ett helvete trots allt.  Inte så odödlig och orörlig som hon trodde. Rösten i huvudet förvånade henne. Ett svar som hon inte direkt hade väntat sig o…[Read more]

Caspians blåa ögon såg på henne, fortfarande fylld med den inre eld han hade i sin förakt mot mannen som skadat henne. Sedan såg han lite förundrad ut då hon började le.
‘Vad…?’ frågade han, och kunde inte rå att le lite själv då hon log så, svårt att inte bli smittad av hennes utstrålning.
‘Bra, det där är bra…’ sa han med en liten nickning…[Read more]

Aenyas ögonbryn rynkades gradvis mer och mer ju mer han berättade. Först över att han närmat sig drottningen själv, betydligt mer över vad han berättade om hennes vakter. Tystnaden som växte i tältet var obekväm, hennes ilska och vrede både kylig och varm på samma gång. Den tycktes växa, inte helt olikt skuggmagin han utövat i sin duell med Agaro…[Read more]

‘Min mor säger många ting.’ fnös han lite roat. Då hon sedan visade sin reaktion kring jättarna verkade Asgeir inte alls se bekymret som Ylva såg.
‘Ja, jättarna! Vadå då?’ frågade han och gav henne ett litet finurligt leende. I hans värld skulle allt gå bra bara man bestämde sig för att det skulle göra det. Rätt attityd var ju nyckeln till al…[Read more]

Hjärtat bultade hårt i bröstkorgen. Så hårt att det var svårt att höra det som hon sa – kunde till och med hon höra det? Orden fick honom att skratta, mest i en utandning som blåste bort lite av hennes hår från ansiktet. Försiktigt, nästan som om han var lite rädd för att hon skulle knuffa bort honom, böjde han sig fram så att hans läppar förs…[Read more]

Blicken till Nenya vandrade mot Athanishkas hand som rörde vid hennes kind. Känslan av någon annans beröring var… oväntat skön. Som om hon inte hade känt någon uppskattning eller närhet på… hur många år hade det gått?  Förstås var det inte någonting som hon sa – men häxan skulle nog lägga märke till det i hennes tankar och sättet som hon lite…[Read more]

Faegrim var inte så övertygad om att någon skulle finna sig i något, men de var väl i alla fall två mot en. Och skulle han vara där kanske saker skulle gå mildare till. Kanske. Han var ju inte kanske en stor krigare som denna mörka alv Jezeral verkade vara.

Den mörkhåriga alven gav ifrån sig ett något frånvarande stön då han fick vatten i ansikt…[Read more]

Bains rädsla verkade ge de tre alverna energi och pondus då de närmade sig honom. Men deras självsäkra och fördomsfulla miner utbyttes mot de av förvåning då Bain plötsligt försvann i tomma intet.
‘Ynkrygg! Hitta honom!’ utbrast Nasidir, och de tre spred genast ut sig för att försöka hitta honom.

Bakom rötterna betraktade Alienna spelet med för…[Read more]

Caspian hade många brister, och en av dem kanske var att han var en man – vilket betydde att han i många gång inte kanske tänkte med förnuft utan med bravado.
‘Jag bryr mig inte om hans heder, men om min, och om din.’ sa han envist. ‘Och om det finns vittnen kan han inte neka sin förlust, om jag besegrar honom.’ ansåg han. En traditionell uppvis…[Read more]

Medan detta pågick stod Alienna neutralt, lät inte dessa busar uppvigla henne och hennes känslor. Armarna var avslappnat vid hennes sida, fingrarna knutna kanske men det var det. Hade hon inte varit bakom lås, bom och magiska spärrar hade hon så klart kunnat läxa upp dem i hyfs men det var som det var.

Nasidir fortsatte le på sitt något illmarig…[Read more]

Naróf höll sig lite i bakgrunden med förväntansfullhet då Klaus rörde sig närmare den person han fått syn på. Så klart hälsade han även på de som ville prata med honom eller kanske erbjuda honom dryck och mat, vilket han gladeligen accepterade, men de flesta var ju där för Klaus. Han kunde inte rå att le över hur Klaus gick fram till Eddy, samti…[Read more]

Ännu en gång fuktade vampyren sina läppar med tungan, blicken följde häxans långa naglar som knäppte upp kjorteln till mannen och hur han föll ner på knä. Det dröjde inte många sekunder innan Nenya var framför mannen med sina huggtänder djupt i hans strupe. Alltid så berusande… känslan av makt och hur hjärtslagen slog så fort för att bli allt…[Read more]

För att vara ärlig tänkte han nog att fingrarna var snabba nog, det brukade de nästan alltid vara och han ryckte till något när en hand lades på hans axel. Titeln fick honom nästan att fnysa till däremot, men det var åtmstone inte en människa som hade lagt sin hand på honom. De smutsiga jävlarna. Inte för att denne såg mindre hotfull ut där…[Read more]

Blicken följde henne när  hon reste sig upp, plötsligt kände han sig nästan lite… liten där han satt så tafatt på golvet. Utan några vettiga ord att komma med. Kinderna löjligt varma och röda som han mer än gärna gömde bakom sina händer som han gnuggade kinderna med. Som om han försökte värma kinderna efter kylan. Fast återigen fick hon…[Read more]

Om Eddy hade haft något i sin mun och tuggat på, skulle han säkert satt i halsen nu. Hur visste han ens hennes namn? Förstås var det magin de alla hade – hon kunde se det, känna det och nästan smaka den ljuva magin de alla hade i hans följeslagare. En varm rodnad prydde hennes kinder och hon lät sitt hår falla ner lite mer framför hennes ansik…[Read more]

Klaus hälsade glatt på alla brinker som kom upp till honom och snart nog kände han hur Naróf indikerade mot Eddy. Många andra nuddade även de hans sinne, men innan deras resor var färdiga och han kunde planera sin rutt hade han gott om tid att fokusera på det som var närmast. Trots allt var ingenting viktigare än varje individ han träffade.…[Read more]

Den unge brinken såg på henne lite storögd, hon bad ju honom att följa med! Han hade aldrig föreställt sig få den frågan av en alv som henne. Då orden som följde såg han nästan förvirrad ut.
‘En nekromant?’ undrade han, som om han knappt kunde ta in det. Hon såg ju inte ut som en sådan, eller i alla fall enligt de berättelser man hörde om mörka…[Read more]

Det kändes uppfriskande att tala med någon som inte behandlade henne enligt den titel hon bar. Så klart hade hon levt med det hela sitt liv, först som prinsessa, och sedan som drottning. Men hennes barndom i Aldiea hade varit rätt bekymmerslös, och hon hade älskat att springa omkring i staden där hon hade umgåtts med vem som helst i staden.…[Read more]