Caspian satt lite rastlöst och väntade, han var trots allt ivrig på att få komma bort från garnisonen till värdshuset och kanske njuta av något glas lokalt… vad de nu drack här i Iserion. Hur länge kunde det riktigt ta för alvflickan att informera befälhavaren om läget? Till sist blev det lite liv i grytan då garnisonmästaren dök upp med någon…[Read more]

Det var intressant, nästan nagelbitande att se hur allting verkade falla på plats för hennes morbror. Pusselbitarna som lades framför dem. Sättet som  både Isra och Ayperos arbetade tillsammans, nå och en liten del henne själv, var nästan vackert. Små, små steg som ledde till något stort. Som skulle i sin tur leda till något ännu större. Hon lu…[Read more]

Faktum var att Torbjörn inte hade förväntat sig att kvinnan skulle tala till honom tilblaka. Kunde hon ens prata? Förvånat stod han och gapade lite när hon svarade honom. Så klart hon inte ville bli kallad fisk kvinnan. Han harklade sig något skamset och kliade sig lite i sitt långa hår för att skratta till  – som om det skulle släta över ha…[Read more]

Som vanligt när hon var nervös tuggade Toku på sin läpp – så pass nervös var hon att hon till och med hade lyckats bita hål på den. Även om hon inte ens lade märke till de små såren som färgade hennes bleka läppar allt rödare. Stämningen var så spänd att vem som helst skulle bli nervös över det hela. Blicken till Toku vandrade mellan Toku, vakter…[Read more]

Caspian hade inte riktigt förväntat sig frågan, alla visste väl vem han var? Trots allt var besökande paladiner inte så vanliga här, säkert hade väl kommendanten eller befälhavaren meddelat sina underordnade, rekryter som högre att han skulle komma? Det verkade verkligen saknas disciplin på detta ställe.
‘Caspian Astor.’ sa han simpelt, rak…[Read more]

Caspian verkade ge ifrån sig någon större reaktion över hennes prat, eller sätt. Han antog väl bara detta var någon typ av tjänsteflicka, eller något åt det hållet. Arbetade hon i garnisonen kunde hon ju inte vara helt inkompetent i alla fall, de släppte väl inte in vem som helst här?
‘Vatten till golven?’ han hjälpte till med att hälla över vat…[Read more]

Som vanligt var hon osynlig och ignorerad, så var de då man var en alv i Iserion – om man inte gjorde något fel, eller kanske råkade ha något speciellt vackert yttre som fångade en och annans blick. I vanliga fall hade det säkert varit så denna dag med, om det inte vore för en av besökarna i staden som befann sig där i garnisonen. En väldigt vä…[Read more]

Okaji såg sig om när hennes farbror klev in i rummet och började tala. Omkring dem var vakterna redo att kliva in och göra sina blodiga jobb, medvetna eller ej om exakt vad det skulle innebära. Okaji hade aldrig haft det svårt att döda för att skydda sig själv och än mindre svårt att döda för att försvara Toku, men i den här stunden kände Okaji et…[Read more]

Zax studerade Eninâle lite förundrat då hon dansade, förvånad över vad han såg och den magi som verkade finnas i luften. Han försotd inte mycket, men tog in det ändå så gott han kunde. Kanske mer på känsla, än något annat. Och många öl under nattens gång gjorde kanske inte hans sinne klarare. På något vis hade han hamnat där, och följde henne uta…[Read more]

‘Som du försvarade, ja. Som jag försvarade, en gång, ja där också.’ höll Aenya med, lite sorgset.
‘Men efter att de lät mig lida under tortyr i Iserion såg jag vad skogsalver var värda för dem.’ hon skakade på huvudet över de bistra och våldsamma minnena.
‘Jag gav allt, liksom så många andra, och förlorade därefter allt, men drottningen lyft…[Read more]

Arand följde med spänning med vad som skedde, försökte finna en öppning, något sätt att närma sig. Men i slutändan, vad var poängen? Han skulle väl bli fångad hur han än gjorde, hur försiktig han än försökte vara. Turin och Maeve var bara för välbevakade och väleskorterade. Något tom kände han sig då porten stängdes, han kvar i mörkret utanför,…[Read more]

Asgeir skrattade lite åt Ylva, kanske glad han med över att det inte verkade finnas så mycket spänning mellan dem. Åtminstone inte negativ sådan. Så han nickade.
‘Visst, visst, för en som lever i en smedja dagarna i ända har du väl bränt bort all din känsel.’ retades han, för att haja till lite över hennes andra kommentar. Vad brukade hon g…[Read more]

Ayperos sneglade på Nenya, ett svagt tankfullt leende över hennes uttryck och sätt. Kanske antog han, eller kände, att det låg mer där under ytan. Men han valde att inte lägga sig i denna diskussion så mycket, utan höll sig utanför och observerade. Detta var något för dessa tre lösa relationer att sammanfoga, och hur han än vände och vred på de…[Read more]

Kanske i ett försök att hitta styrkan att fortsätta denna charad så såg hon som hastigast på Ayperos, mötte hans blick med sin, ty även om han dolde sitt rätta jag så kunde hon fortfarande känna det uråldriga däri, styrkan som han besatt och som han, och Nenya, valt att dela med henne. Hon insöp det för ett ögonblick, lät det stärka henne, in…[Read more]

Under dansande lyckades Torbjörn att knuffa till Aurelia. Hans blick spärrades upp – nästan lite förfärat som om han hade gått in i en värdefull vas som var på vippen att ramla i golvet. Lite skräckslaget nästan rörde han vid hennes kläder.

“Förlåt mig! Jag såg dig inte där bakom… Gick allt bra?” frågade han. Av någon anledning tycktes…[Read more]

Lite förvånat såg hon ner på sin syster när han slog armarna omkring honom, för att sedan le lite lätt för sig själv och lägga armarna omkring henne med ett varmt leende. Han klappade henne på ryggen, för att få henne att släppa. Trots allt hade de inte hela dagen på sig. Till slut hade han fått på sig en lite finare tunika och ett par rena mör…[Read more]

Det var inte ofta han lyckades överraska henne så, och det gjorde verkligen Torbjörn nöjd. Han suckade nöjt till och nickade. Begrundade sitt egna verk. Vanligtvis var sådant alldeles för delikat för hans fingrar – mer något som han svor över. Och det hade han också gjort. Men de gånger som Ylva inte var i smedjan, var väldigt sent på natten nä…[Read more]

Samma roande leende fanns på hans läppar som när hon var mindre. Han höll upp den nära hennes ansikte för att sedan visa en tom handflata för att lite lätt slå till hennes huvud. När hon sedan valde den andra handen höll han upp den likaså, för att sedan avslöja en svartläder rem som hade vackra silverbitar kring sig, de såg nästan ut som e…[Read more]

Åt hennes ord smalnade hans ögon något. Inte direkt det han hade lust att höra, men han försökte att lugna sig själv och inte tänka så mycket på det. För att le lite snett åt hennes ord kring klänningen för att sedan röra sig emot hans stora pälsjacka för att dra ut något och gömma den i sin stora hand.

“Det saknas något, menar jag bara.” på…[Read more]