Hon hade varit säker på att Arands hugg skulle klyva draugens huvud från dess kropp, men så fastnade det bara där, halvvägs genom den tjocka nacken, och Arand tvingades ducka för sitt eget svärd. Hon kunde höra Bodils varnande rop, men monsterjägarens befallning om att ta den odödas uppmärksamhet gav henne ingen tid att se sig om. Istället ka…[Read more]

Hon betraktade honom under tystnad när han verkade sträcka sitt sinne utåt, hon kunde genom bandet de delade förnimma det som en lätt vibration i luften och hon visste redan innan han sade det att han inte funnit det han letade efter. Det var lite besvärande, förstås, men som Ayperos själv sade sekunden därefter så var det väl just när det var…[Read more]

Snart hörde hon hovar. Inte långt senare kunde hon se en ljushårig figur närma sig ovanpå en mörkbrun häst, inget märkvärdigt kanske om det inte vore för ögponen som glimmade gult.

En bit bort noterade han det svaga ljudet av en melodi som låg och svävade i luften, en mjuk ton från en luta som slog igenom den annars stillsamma morgonen. Han…[Read more]

A’eldia stannade upp mitt i rörelsen, nålen fortfarande i handen, medan hon lyssnade på honom. Hon mötte hans blick och för en stund såg hon nästan förvånad ut, som om hon inte väntat sig den sortens uppriktighet från honom, inte efter allt de just gått igenom. Det var en fråga som verkade tränga igenom hennes egna skyddsmurar, de murar hon så…[Read more]

Ayperos lutade sig tillbaka i vagnen och lät blicken vandra över de dystra murarna som närmade sig, medan Isra talade. Han kunde inte låta bli att le åt hennes ord om rening. Eld hade alltid varit ett så effektivt sätt att skapa ordning ur kaos. Ibland behövdes världen brinna för att något bättre skulle kunna resa sig ur askan. Men Izotars rap…[Read more]

Sarethna stannade och stod stilla bredvid sin högresta dotter. Hennes ögon, självlysande som en klar natthimmel, smalnade när hon betraktade Athanishka. Hon kunde inte rå att himla lite åt Ambrosinas torra svar.
‘Åh så utomordentligt trevligt. Din far saknar dig, din mor med, trots att du försökte döda dem i Loradon, allierad till den jävla demo…[Read more]

Arand såg i ögonvrån hur Bodil och hennes män skyndade sig att tända eld, hur Maeve skickligt kastade sin sköld och fick det förvridna monstret att vackla. Draugen rörde sig som en orm, vrålade med ett ljud som slet genom luften och in i benmärgen, kanske för att kalla på fler av sitt odöda släkte. Dess blottade käft var fylld med tänder i ett f…[Read more]

Alienna kämpade med sin inre kamp, ilska och förnedring som fick det att hetta om hennes kinder. Egentligen borde hon inte ta det personligt, och bara ignorera adelsmannen, men efter allt som hänt var det svårt. Det var inte första gången hon mötte kritik eller ifrågasattes av de högalver, de flesta såg henne bara som en bricka i det stora spe…[Read more]

”Nej, du är Iselems rättmätiga drottning. Jag borde buga djupare”, svarade hon med ett litet roat leende åt Seras ord, men för henne var det sanningen. Ormdrottningen må ha tagit hennes titlar, men trots det så hade framtiden aldrig varit tydligare. Sera skulle sitta på tronen, annars skulle de alla gå under, och kanske var det därför som h…[Read more]

Salim hade känt Seras armar runt sig när hon omfamnade honom. Hårt, som om hon inte ville släppa taget. Och kanske ville han inte heller. Men de kunde inte hålla fast vid det som varit. Tårar brände bakom hennes ögon, det såg han men lät bli att kommentera det. Sera svalde dem, precis som han gjorde. Det fanns ingen plats för tårar här. De sto…[Read more]

Hon hade avrått prinsessan från den dumdristiga idén, men hade hon lyssnat? Givetvis inte. Hon hade, som vanligt, gjort precis som hon själv fann för gott. Det enda Ismat hade kunnat göra var att erbjuda en säker plats att mötas på, meddela Salim och förgäves försöka se vart detta skulle leda dem. Hon var inte säker på att Sera skulle uppskat…[Read more]

Kanske var det bara till hälften ett skämt från Bodils sida, men Maeves min surnade en aning. Hon mindes allt för väl hur Turins folk redan försökt sig på den taktiken, att dräpa henne medan hon sov. Det var lika fegt nu som då, men hon fick snart släppa tankarna på det hela. De klev ned i en dal som förvånansvärt nog fortfarande bar spår av gr…[Read more]

Drottningen gav Tath’nel ett litet roat leende, ett som avslöjade hur väl hon kände honom, det var tydligt att han saknat att vara i dett sällskap och denna omgivning med tanke på hur enkelt han beställde av personalen. Lite lugn, lite ro, innan det hårda arbete som väntade dem började.
‘Framtiden och gott sällskap,’ sa hon, och höjde sitt gl…[Read more]

Salim satt redan vid mötesplatsen, omsluten av nattens tysta öken och den svala vinden som svepte över sanddynerna. Den dova gnisslingen från några hängande lampor i det lilla tältet var det enda ljudet i nattens stillhet, medan han väntade på Sera. Han och Sera hade länge sedan beslutat att liknande möten skulle ske på denna avlägsna plats, långt…[Read more]

Arand kunde känna hur pulsen ökade när de närmade sig dalen. Kanske var det stämningen, kanske vad som väntade. Med sin träning tvingade han ner pulsen, höll sitt sinne lugnt och skarpt. Kylan bet genom kläderna, men det var inte kylan som gjorde honom nervös. Det var något annat i luften, en känsla som kröp längs huden som en klibbig, obek…[Read more]

Brinken verkade lite tveksam, visst han var ju van med att röra sig under marken då så många hem i Brinke var under marken i det kulliga landskapet. Men detta verkade så mycket mer mörkt och otäckt på något vis, trots att de befann sig i ett ökenrike med hur mycket sol och värme som helst. Han såg på de andra, som för att se om de kanske tänkte…[Read more]

”Det ena behöver inte utesluta det andra. De kan få hjälpa oss på vägen först, och sen renas”, svarade hon med en liten road fnysning innan hon vände blicken mot Izotar igen och lyssnade på det han hade att berätta.

Att Nenya hölls i en kyrka i stadens mitt var både oturligt och något osmakligt, men det fanns väl något poetiskt över det hela om…[Read more]

Passet, det som hon och Arand passerat på sin väg in till Ranheim, nu låg det åter framför dem, men tydligen gömde sig en varmvattenkälla där… Om de hade vetat det hade de kanske inte behövt dräpa männen i vaktstugan för att få skydd från vädret, men det var förstås inget att grubbla över nu. Gjort var gjort och om nu ryktena om gengångare var s…[Read more]

Alienna gav Tath’nel en spydig, men skämtsam, blick över hans kommentar kring hennes mage. Hon rättade till sin klänning lite hon med, och trots att den var enkel fanns det någon utstrålning hos henne som sa att hon var något mer än bara en alvtös. Kanske hennes hållning, eller så kanske magin som till och med de minst magiska kunde känna utst…[Read more]

Lite dåligt samvete hade väl Arand, han kunde ju känna Maeves irritation. Men samtidigt var den inte så svår att förstå, planen hade gått åt helvete redan sekunden de hade staden i sikte. Först var han lite stel där han vandrade vid hennes sida. Vid hennes ord nickade han knappt synbart, som för att inte väcka någon större misstanke från de andra.…[Read more]