Ayperos ögon betraktade stället igen, och inombords log han lite. Besökarna hade ingen aning att de var i samma rum som en demon, och inte vilken som helst. Kanske hade stämningen redan ändrats lite där inne av hans närvaro, på små sätt som gästerna själva inte ens ännu var medvetna om. Trots allt hade han en utstrålning omkring sig, som var svår…[Read more]
Leoric hade i stort sätt samma förakt för Noah, men för Seras skulle var det väl bara att svälja och gilla läget. Nå, så bra som det nu gick i sammanhanget. Men han höll fortfarande vid att gråmynten kunde vara deras bästa lösning. Han sneglade på maten som serverades och var tyst under stunden de lades fram, för att sedan se på Sera förväntans…[Read more]
Det kändes som om någon hade dragit bort mattan under fötterna på den forna kronprinsessan Sera. Livet hade varit enkelt fram tills nu, även om hon kanske inte hade erkänt det för enbart några månader sedan. Den världen som hon alltid hade avskytt och svurit åt, men en som hon till och med saknade nu. Fast kläder och skönhet kändes mindre viktig…[Read more]
Då hon gav honom sitt lilla leende kunde han känna sitt egna leende växa något. Situationen var… oväntad, men inte på ett negativt sätt. Nej, tvärtom. Vid hennes lilla rynka och fråga kände han nästan en panik byggas upp. Ångrade hon sig? Han borde säkert ångra sig, han kunde enkelt föreställa sig sin familj fördöma honom för en akt som denna.…[Read more]
Medan det i första ögonblicket var aningen förnedrande att falla ned så släppte han det rätt snabbt. Smuts och snubblande var en vardag i kampen, något som de flesta adelsmän inte förstod. Han hade dock sett stridens hetta flera gånger, och varit i den flera gånger, att kravla i lera och smuts hörde till vardagen och detta var en dans på rosor i…[Read more]
Caspian kände hur han drevs in mer och mer av hennes närvaro, hennes nätta och försiktiga smekningar som var så utforskande och varsamma, en ömhet han inte visste han saknat. Kanske var det första gången han kände att han inte hade en roll att spela, utan bara kunde leva i nuet i den stund de hade. På något vis befann han sig snart över henne…[Read more]
Sandor gav henne bara en liten ödmjuk nickning, visst hade hon väl rätt om hans styrka – men vad var poängen med att skryta om det? Helt fokuserad var han kanske inte med denna motståndare som var betydligt skönare än de flesta han mötte i ringen eller på slagfältet. Men han ansträngde sig för att tänka bort det och fokusera på hennes ögon,…[Read more]
Sloans vaksamma ögon föll över Vinga igen som hastigast då hon studerade Verena, ja de skulle nog behöva ta ett kort snack senare då de var ensamma. Lite kort nickade han för att bekräfta vad Vinga sa, det värmde inombords men längre hade han kanske inte kapaciteten att vara mjuk utåt, inte framför främlingar i alla fall. Anspråkslös…[Read more]
Sandor var för upptagen med sina former och rörelser för att märka Nemeas närvaro – och hon var ju även en väldigt tyst dam med de förmågor och kunskaper hon hade i sitt arsenal. Sandor själv var klädd i enkla kläder, en tunika i Thaldwins silver och grönt, och pösiga byxor och stadiga stövlar bra för att röra sig i. Hans ljusa gråkantade hår v…[Read more]
Asgeir lyssnade uppmärksamt på Eiriks ord, hans uttryck allvarligt och koncentrerat. Han visste att Eirik var den som hade ansvaret för gruppens säkerhet och att han hade en stark intuition när det gällde faror. Asgeir nickade förstående och fokuserade sin uppmärksamhet på Eirik, som om han kanske kände av broderns sinnesstämning. Trots allt…[Read more]
Stället som Nenya hade valt var inte helt spontant. Ett värdshus som hade huserat henne och deras familj ett flertals gånger. Till och med efter att de hade slutat styra, som Damerin. Fast nu verkade ingen mer än hon ifrån Saelorians vara där. Inte vad hon kunde känna. Det fanns även ett litet porträtt av Nenya som liten bredvid sina föräldra…[Read more]
Tandor stirrade intensivt på Kellan, hans bruna ögon smalnade till glimtande springor och hans ansiktsuttryck förvandlades till en kall och hotfull min. Han svarade med en låg, men stadig röst som vibrerade av styrka och auktoritet.
“Du är modig, jag ger dig det. Att tro att du kan komma hit och skryta om dina erövringar inför mig… det är en h…[Read more]
Sandor själv kände kanske en liten tomhet efter att ha tagit avståndet från henne, trots allt hade det funnits en vibrerande spänning i luften bara en stund innan. Men han kunde ju inte agera på varje impuls man hade, trots allt. Äntligen började han få lite känsla tillbaka i armen, som han skakade på lite medan han följde henne med blicken då…[Read more]
Återigen nickade alven över hennes ord, visst skulle ärren sitta kvar – precis som de gjorde på hans kropp efter allt han varit med om de senaste åren.
‘Ärren formar oss, och vittnar om vad vi varit med om, men vi borde inte låta dom styra oss.’ sa han och gav henne ett vänligt leende där han satt hukad i det glittrande vattnet, hans ljusa hå…[Read more]
Några veckor gick då de tre var separerade från varandra, Isra och Ayperos i Isilas medan Nenya reste på förhand till Calendiet för att spana och samla information om sin familj. De höll kontakt några gånger om dagen där de använde kunskaperna Ayperos gett dem för att kunna kommunicera på distans. Trots Loradons fall och allt vad det innebar verk…[Read more]
Aenya såg från de två parterna, ett visst allvar där även om hon kände sig lite road samtidigt över Bains inställning till hela situationen. Han hade åtminstone tagit ett steg i rätt riktning, hoppas han inte skulle ha attityd mot Agaroth bara.
‘Låt oss få det gjort!’ sa hon för att avsluta konversationen, trots allt hade de inte hela dagen att öd…[Read more]
“Är det verkligen en fråga du vill ha svar på?” frågade mörkeralven åt hennes retsamma fråga om det var något som han hade gjort innan. Förstås kunde han dra en lögn om det hela. En som skulle få henne att må bra. Det var inte direkt som om han hann långt innan hon fortsatte att tala och åt hennes svar nickade han lite lätt för att stänga sin v…[Read more]
Ögonen spärrades upp när Agaroth slog honom på ryggen. Hastigt rörde han sin arm dit och om han inte hade hindrat sig i sista sekund hade han förmodligen kastat henne över sin axel så att hon hamnat på bordet. Försiktigt gav han henne ett litet leende, som inte riktigt nådde upp till ögonen. Fanns det ens någon glädje mer? Allt kändes som ett…[Read more]
Blicken till Vinga var riktad framåt mot horisonten. Ständig vaksam på vad som kunde ske, då och då lät den svepa över resten av omgivningen. Stjärnor, det hade hon inte riktigt till övers för. Inte längre. I sin barndom hade Sloan och hon räknat stjärnorna och försökt lista ut vem av hennes förfader som var vilken stjärna. Förstås var det…[Read more]
Sloan , en grå figur med kortklippt skägg, satt på sin egna häst. Trots sitt fall in i alkoholismens tryggande vagga efter att Vinga gett sig av från Kaelred hade sin slanka och rakryggade fysik kvar där han satt klädd i en mörkgrå tabard ovanpå sina plagg. Det en gång bruna håret var axellångt, och även om han inte såg så farlig ut på det yttre…[Read more]