Det kändes som en evighet som de spenderat där inne i långhuset, samtidigt som det inte kändes som mer än ett par ögonblick. Turin Hrafn hade hemsökt hennes tankar allt för länge och att slutligen stå framför honom tycktes nästan få tiden att stå stilla. Ändå var kylan som slog mot henne när hon klev ut ur långhuset igen en brysk påminnelse om att…[Read more]

Sloan var fokuserad på att ta några klunkar och noterade inte riktigt Vingas drömmande, själv var han inte så inne på att stanna kvar i gamla tankar och funderingar då de mest var smärtsamma. Då han var klar skruvade han på korken och gömde fickpluntan, då den kunde komma till nytta lite senare. Han nickade lite åt Vingas håll då hon gav stöd f…[Read more]

‘Armbågar är nog det minsta du behöver oroa dig över, kära bror.’ sa hon och klappade honom på armen lätt, ja kanske det var något av en lek och ett spel än, men det kändes bra att ha någon att retas snarare än att alltid vara den stora ledaren för upproret. Men hon fick anta en mer seriös min då Agaroth och Bain gjorde sig redo, och hon ställd…[Read more]

‘Det beror väl på hur fatal förlusten blir?’ kontrade konungen roat. ‘Även den mest stolte måste erkänna sin förlust, ifall den är uppenbar.’ stilla och stadigt stod han, för att låta sin blick följa hennes hand så ögonen nästan gick i kors då hon tog lövet från honom.
‘Åh nej, tänk om rikets medborgare skulle få se deras ledare med löv i hå…[Read more]

Caspian såg lite ställd ut över kommentaren, visst hade han väl delat bädd med damer då och då, men det var väl inget man diskuterade således? Så han gav ett litet ansträngt skrockande till svar över hennes lekfulla ord, och kände sig lyckligt lottad över att inte behöva gå in i detalj då hon kysste honom istället, en kyss han besvarade. Den mj…[Read more]

Alven fortsatte le lite hemlighetsfullt över hennes svar och reaktioner, kanske han hade en viss retsam sida av sig som han nu visade upp. Trots allt med alviska mått mätt var han rätt ung, och hade en viss lekfullhet i hur han pratade med henne och generade henne, trots att det fanns en viss språkmur mellan dem som gjorde hans annars kvicka tung…[Read more]

Ayperos ögon betraktade stället igen, och inombords log han lite. Besökarna hade ingen aning att de var i samma rum som en demon, och inte vilken som helst. Kanske hade stämningen redan ändrats lite där inne av hans närvaro, på små sätt som gästerna själva inte ens ännu var medvetna om. Trots allt hade han en utstrålning omkring sig, som var svår…[Read more]

Tiden de spenderat separerade hade visat sig vara både upplysande och fruktsam. Drottningen hade insett hur väl deras lilla trio funkade och hur inkomplett hon kände sig när de inte var tillsammans. Insikten hade gjort henne något besvärad till en början, men i och med att dagarna och veckorna gått så hade hon istället insett styrkan som fanns i d…[Read more]

Leoric hade i stort sätt samma förakt för Noah, men för Seras skulle var det väl bara att svälja och gilla läget. Nå, så bra som det nu gick i sammanhanget. Men han höll fortfarande vid att gråmynten kunde vara deras bästa lösning. Han sneglade på maten som serverades och var tyst under stunden de lades fram, för att sedan se på Sera förväntans…[Read more]

Då hon gav honom sitt lilla leende kunde han känna sitt egna leende växa något. Situationen var… oväntad, men inte på ett negativt sätt. Nej, tvärtom. Vid hennes lilla rynka och fråga kände han nästan en panik byggas upp. Ångrade hon sig? Han borde säkert ångra sig, han kunde enkelt föreställa sig sin familj fördöma honom för en akt som denna.…[Read more]

Medan det i första ögonblicket var aningen förnedrande att falla ned så släppte han det rätt snabbt. Smuts och snubblande var en vardag i kampen, något som de flesta adelsmän inte förstod. Han hade dock sett stridens hetta flera gånger, och varit i den flera gånger, att kravla i lera och smuts hörde till vardagen och detta var en dans på rosor i…[Read more]

Caspian kände hur han drevs in mer och mer av hennes närvaro, hennes nätta och försiktiga smekningar som var så utforskande och varsamma, en ömhet han inte visste han saknat. Kanske var det första gången han kände att han inte hade en roll att spela, utan bara kunde leva i nuet i den stund de hade. På något vis befann han sig snart över henne…[Read more]

Sandor gav henne bara en liten ödmjuk nickning, visst hade hon väl rätt om hans styrka – men vad var poängen med att skryta om det? Helt fokuserad var han kanske inte med denna motståndare som var betydligt skönare än de flesta han mötte i ringen eller på slagfältet. Men han ansträngde sig för att tänka bort det och fokusera på hennes ögon,…[Read more]

Sloans vaksamma ögon föll över Vinga igen som hastigast då hon studerade Verena, ja de skulle nog behöva ta ett kort snack senare då de var ensamma. Lite kort nickade han för att bekräfta vad Vinga sa, det värmde inombords men längre hade han kanske inte kapaciteten att vara mjuk utåt, inte framför främlingar i alla fall. Anspråkslös…[Read more]

Sandor var för upptagen med sina former och rörelser för att märka Nemeas närvaro – och hon var ju även en väldigt tyst dam med de förmågor och kunskaper hon hade i sitt arsenal. Sandor själv var klädd i enkla kläder, en tunika i Thaldwins silver och grönt, och pösiga byxor och stadiga stövlar bra för att röra sig i. Hans ljusa gråkantade hår v…[Read more]

Asgeir lyssnade uppmärksamt på Eiriks ord, hans uttryck allvarligt och koncentrerat. Han visste att Eirik var den som hade ansvaret för gruppens säkerhet och att han hade en stark intuition när det gällde faror. Asgeir nickade förstående och fokuserade sin uppmärksamhet på Eirik, som om han kanske kände av broderns sinnesstämning. Trots allt…[Read more]

Tandor stirrade intensivt på Kellan, hans bruna ögon smalnade till glimtande springor och hans ansiktsuttryck förvandlades till en kall och hotfull min. Han svarade med en låg, men stadig röst som vibrerade av styrka och auktoritet.

“Du är modig, jag ger dig det. Att tro att du kan komma hit och skryta om dina erövringar inför mig… det är en h…[Read more]

Sandor själv kände kanske en liten tomhet efter att ha tagit avståndet från henne, trots allt hade det funnits en vibrerande spänning i luften bara en stund innan. Men han kunde ju inte agera på varje impuls man hade, trots allt. Äntligen började han få lite känsla tillbaka i armen, som han skakade på lite medan han följde henne med blicken då…[Read more]

Återigen nickade alven över hennes ord, visst skulle ärren sitta kvar – precis som de gjorde på hans kropp efter allt han varit med om de senaste åren.
‘Ärren formar oss, och vittnar om vad vi varit med om, men vi borde inte låta dom styra oss.’ sa han och gav henne ett vänligt leende där han satt hukad i det glittrande vattnet, hans ljusa hå…[Read more]

Några veckor gick då de tre var separerade från varandra, Isra och Ayperos i Isilas medan Nenya reste på förhand till Calendiet för att spana och samla information om sin familj. De höll kontakt några gånger om dagen där de använde kunskaperna Ayperos gett dem för att kunna kommunicera på distans. Trots Loradons fall och allt vad det innebar verk…[Read more]