Roat skakade Ninurith på huvudet. Inte en omöjlighet i för sig. För att sedan sätta sig ner på en liten stubbe som var formad som en vacker bänk där i närheten. Över frågan lät hon blicken vandra över alverna som passerade de.

“Nå, ingen utav kvinnorna och barnen i alla fall.” sa hon med ett roat flin för att sedan klia sig lite på sin haka me…[Read more]

Ise drog en lättnadens suck när båda männen tillslut tog sig över klippkanten. De var i säkerhet. När Abbe knuffade fram Visar sprang Ise fram och tog emot honom. Vidar hann inte svara på Abbes fråga innan Ise var framme och synade honom från topp till tå och letade efter skråmor eller skador.

“Är du okej? Blev du skadad?” Frågade hon oroligt,…[Read more]

Völvan såg lite finurlig ut, som om hon visste något han inte visste. Men hon var nyfiken också på denna främmande man med sina hemligheter och för Kaldrland märkliga utseende och utstyrsel. Hans rustning hade definitivt en historia, och hade inte varit billig. Men sådana värdsliga saker, så som om han var av adlig börd eller något annat intres…[Read more]

Han ler lite grann när hon tar hans arm och börjar leda honom genom staden. Han lyssnar uppmärksamt medan hon beskriver allt omkring staden och var den styrande familjen har sitt säte.

Han får böja sig ned för att kunna komma in i hennes boning, och han ser sig intresserat omkring och tar in alla små detaljer, den smidighet han rör sig med visa…[Read more]

Gerda betraktade honom, ögon som sa något liknande som hans. En uråldrig styrka och kunskap, men den kom snarare inifrån som om hennes själ var äldre än hennes kropp – eller kanske en gåva från gudarna om man trodde på sådana saker. Ett litet leende väcktes på hennes läppar då hon nickade över hans förslag, ett leende som fick hennes tidigare…[Read more]

Han tittar ned på kvinnan som står framför honom med sina guldfärgade ögon det enda yttre tecknet på att det är något ovanligt med honom ‘ det är sant att jag letar efter något eller någon värd min tid’ hans ögon glider över stadsvakten och hamnarbetarna som springer runt dem och tar in sin nya omgivning.

Resan har varit lång och svår man kan s…[Read more]

Precis som hon gissade höll han på att elda upp sig sekunden hon talade på sitt retsamma vis, fortfarande sjudande men för tillfället avväpnad av hennes tekok och handgest. Hans fot stampade i golvet i en hetsig takt, hans armar låg i kors över den breda bröstkorgen.

‘Så, det är sant? Du kallar honom vid förnamn. En människa.’ tanken var osannoli…[Read more]

Nelia

Han var snabbt framme vid hennes bädd och den lilla pall som stod intill. Han var lång och fyllde hennes hem med sin närvaro men det var inte bara hans fysiska storlek som plötsligt fick hennes hus att kännas som en hundkoja.
” Sen när börjar du lyssna på skvaller Zana?” Frågade hon honom nästan retsamt och fnös. Hon skakade på huvudet och…[Read more]

Zanas närvaro verkade fylla hennes lilla skjul. Orolig var han, vilket resulterade i ilska och frustration på grund av hans oro. Som om han krävde att hon skulle veta bättre än att hamna i trubbel. Snabbt var han vid hennes sida, nere på en ranglig pall som knarrade under hans tyngd, förvånad över att hon inte var så döende som ryktena påstod.
‘A…[Read more]

Nelia

Halva huset, ja om man nu kunde kalla det lilla skjul hon bodde i för ett hur, skakade då alven bankade på dörren.
Hon visste direkt, bara på sättet han bankade på hennes dörr att det var Zana. Inte för att han använt den ilskna bankningen på hennes dörr förut men för att han klev in utan att vänta på svar.

Hon hade hållit låg profil. Ja h…[Read more]

Ylva

Det var ett kargt landskap de red igenom och hon hade inte förväntat sig något annat ändå svor hon tyst för sig själv säkert hundra gånger om dagen över att hon valt att följa med på uppdraget. Inte för att hon var rädd för vad Utgård skulle bjuda på utan för att den iskalla, virvlande snön letade sig in under alla de varma lager kläder…[Read more]

Tur var det att Gerda varnat gardet, så de var förberedda i tid för att ta emot det främmande skeppet och hjälpa dem surra fast vid piren. Det blev ett himla liv, med stadens väktare som skulle söka genom skeppet och förhöra kaptenen – kanske förståeligt i krigstider – men de vågade inte störa völvan som tog emot Fredryl. Geras  gulgröna ögon…[Read more]

Fredryl står i fören och tittar ut över havet och har precis börjat se staden dyka upp över vågorna det har varit en lång resa, med många utmaningar pirater som försökte anfalla skeppet sjömonster som kom upp ur djupet men hade bättre vett när de kände av fredryls sanna natur och stormar, Fredryl är inte en att visa några svagheter men han har upp…[Read more]

Nercron blev ypperligt förvånad över det (så att säga) rakt på sak konstaterande att han var tjuv, han började fundera på hur länge någon verkligen hade lagt märket till honom och hans tjuvaktigheter.

“Jag har endel frågor!

Ett, om jag är så oerhört lämplig för ert uppdrag, hur har du eller ni då lagt märket till mig?

Två, du sa att er förre…[Read more]

“Trevligt att träffas! Ja, Faegrim erbjöd sig att ta med mig ut på äventyr! Jag har aldrig varit utanför Barastar så det ska bli riktigt roligt!” sa Lia och sträckte instinktivt fram handen mot Tussie.

Precis där och då bestämde sig Lia att hennes familj skulle få klara sig själva, det skulle vara nyttigt för dom att inte förlita sig på henne…[Read more]

Sarethna hummade lite över dotterns märkliga svar, och hon hade ju så klart märkt att hennes energi var låg – som vilken moder som helst skulle göra.
‘Nej, alverna behandlar de som smuts och ohyra, få av dem får någonsin chansen att utveckla sina magiska kompetenser även om de hade potential. En död alv skulle ingen sakna, och jag kan också behö…[Read more]

Arand lyssnade på Bodils förklaringar om Turin, inget som direkt övertygade honom – men han hade ju en butter och personlig inställning från början och skulle knappast vara den som skulle se Turins goda sidor även om de visades framför hans näsa. Istället gav han ifrån sig ett buttert hummande, som betydde att det var dags för mat och dryck. Vad…[Read more]

Ayperos nickade åt hennes beslutsamhet. Han hade inte förväntat sig något annat, men kände stolthet över styrkan hon visade.
‘Så, då lämnar vi Hannadon och reser västerut genom fiendeland. Förbi Loradon, som nu bara är en hög av aska.’ sa han, lite stolt över planen han gjort hade fungerat och lagt Karm i det osäkra läge de fortfarande var…[Read more]