Kellan sjönk ner i stolen. Han kunde känna de värsta blåmärkena pulsera under huden och varje rörelse kändes som en kraftansträngning. När A’eldia började fukta hans kinder och panna med det varma vattnet slappnade han av lite, även om hans tankar fortfarande var ett kaotiskt… kaos.
“Så här var det inte meningen att det skulle gå,” tänkte…[Read more]
Under tiden hon förberedde teet så vandrade hennes tankar tillbaka till städer och marknader. Nu skulle han ju ändå stanna en stund, så hon började samla mod för att ställa fler frågor om staden och världen utanför. Det enda hon visste var ju det som hennes mor berättat, och det var ju mest hur hård och orättvis den var. Hon räckte honom koppen oc…[Read more]
Nuwa sneglade på sin resekompanjon med en viss sorg i blicken då Yian nekade maten. Hon förstod inte helt innebörden i vad hon egentligen menat med ‘inte längre några behov’, men ändå stack det lite i henne att se Yian neka sig själv mat. De hade egen, förvisso. De skulle klara sig utan problem och kunde fylla på utmed vägen. Hon svalde hårt…[Read more]
Kaiyo luktade på de olika teerna och valde ett på måfå. Hon hade rätt i att det inte var som i storstaden men han hade aldrig varit förtjust i te, han hade bara valt det för att det skulle ge honom möjlighet att stanna kvar här längre. “Det är ingen fara, detta blir utmärkt.” sa han och räckte henne en burk.
Han såg på medan Zaria förberedde tee…[Read more]
Ise såg hur Abbe såg mer och mer förvånand ut av hennes ord och hon var säker på att han skulle säga något om att han inte delade hennes känslor. När han tog hennes hand och strök henne över handryggen tittade hon upp och in i hans bruna ögon.
När han sneglade bort mot Vidar och uttryckte oro över vad hennes bror skulle säga följde hon hans…[Read more]
Vid nämnandet av Valfadern så spottade hon återigen på marken och gjorde en grimas. En grimas som gick över till ett illvilligt leende och hon nickade uppmuntrande mot Samira. Med en utsträckt klo pekade hon på henne och skrattade lågt.
“Småsint, ja! Oduglig, fet, halvblind och maktfullkomlig…!” skrattet fortsatte och hon såg upp mot den mörka n…[Read more]
Zaria stod på helspänn vid alkoven och lyssnade på andetagen. Efter en kort stund andades hon ut och sänkte axlarna. Det var bäst om hennes mor förblev sovande under tiden Kaiyo var där. Hon vände sig mot honom igen men blicken stannade till vid de rullar och böcker som låg nedanför hennes mors alkov. Hon mindes tydligt då hennes mor gömt dem, o…[Read more]
Eirik suckade. Det var så kallt att vintrarna hemma i Frostheim kändes som vår i jämförelse. Men det var inte kylan som tyngde honom. Visst var den jobbig, speciellt när han skulle försöka spana. Dimman gjorde allt dessutom så mycket värre. Den la sig som ett tunt vått lager på allt, hästhår, yterkläder, verktyg. Inget kom undan, togs det ut i…[Read more]
Först fick hon ett uttryck av förståelse och nästan skrattade till när hon insåg att hon hade hört fel. Inte blod. Blot! Det mindes hon läsa någonting om, en slags ritual. När kvinnan däremot rättade sig kallnade Samira lite och insåg att det inte alls var så oskyldigt. Visst, öl, men också djur och människor. Hon rynkade lite på näsan åt tanken a…[Read more]
Kaiyo följde efter Zaria in i stugan, och på vägen in slängde han en erfaren blick på runorna längs dörrkarmen. En snabb blick räckte för att se att de var gediget gjorda av någon med extensiv kunskap inom magi. Kaiyo hade svårt att se att det var Zaria som gjort dessa men hon kanske var bättre på att ljuga och manipulera än han fått intryck…[Read more]
Bain hann knappt hosta och väsa över vågen som drottningen dränkt honom i, drog handen genom sitt långa böljande hår samtidigt som han kände något greppa tag om honom. Det var inte utan att ett skrik undslapp honom där han hissades upp, skamset hållandes händerna för sina privata delar. Inte för att han hade något att skämmas över, men Bain…[Read more]
Abbe höjde ena ögonbrynet i förvirrad förundran när Ise började prata. Först förstod han inte vart hon var på väg med sina ord, som mest lät som svammel utan mening under pressen av att behöva säga någonting. När tyget rycktes undan över såret och han kände första stinget av nålen som penetrerade hans trasiga hud bet Abbe ihop sina käkar, lät ett…[Read more]
Zaria skrattade nervöst åt hans kommentar om att oknytten skulle lugna ned sig. Eller så var för att han verkligen tackat ja till hennes erbjudande. Te ville han ha också, vilket både skulle kokas, svalna, serveras och drickas. Men bitterheten byttes snabbt ut mot nyfikenhet då han berättade om sin uppväxt. Hennes ljusgröna ögon blev stora av f…[Read more]
Långsamt knöt och öppnade hon nävarna, gång på gång, medan hon hummade lågt. Där det var lättast för människorna att mötas? Hon höjde fundersamt blicken och försökte komma på vad det skulle vara för en plats. Men tankegången avbröts av frågan om blod och hon fäste blicken i kvinnans.
“Vissa blotar öl, andra djur,” sa hon lågt med allvarlig stä…[Read more]
Kaiyo hade noterat att det fanns runor runt dörrkarmen, vilket i sig inte var ovanligt och allmänt klokt att ha så här nära Ard. Men han behövde en närmare titt för att kunna se om de var funktionella eller bara skrock. Dock noterade han att träkarmen hade spruckit på ett par ställen och där med gjort skyddet overksamt. Kan det vara så att hon…[Read more]
“Det är min smet, självklart kommer jag befinna mig i den,” Började hon lite irriterat och vandrade tyst en stund utan att kommentera resten som Ithia hade sagt, innan hon började närma sig de lägre människodistrikten där levnadsförhållandena var synligt sämre än där hon själv borde. Att så tydligt kliva in i ett annat samhällsskikt,…[Read more]
Samira blev lite obekväm av just hur nära främlingen kom, men försökte dölja det. Hon log åt henne och försökte att inte studera de många obehagliga detaljer som gjorde att någonting inte kändes helt rätt med kvinnan framför henne.
“Det är intressant. Sharahs tempel är byggda där det är som lägligast för att så många människor som möjligt…[Read more]
Ambrosina rynkade lite på näsan åt erbjudande. Omgående blev det lite motbjudande när barnet erbjöd sig frivilligt, även om det såklart inte var barnets egna fria vilja. Det fick honom att dofta lite smutsigt kunde hon tycka när hon betraktade honom efteråt, och hon placerade sedan handen på huvudet hans. “Du överskattar mig om du har minsta fört…[Read more]
“Antalet oerfarna i ditt sällskap lär alltid vara i minoritet.” Svarade hon åt honom. “Var glad att jag nöjer mig med två.” Hon log lite lätt och assisterade dem sedan med allt de behövde som hon kunde förse dem med. “Vi är inte under någon inbillning att detta kommer bli enkelt för oss eller att vi ens säkert kommer överleva, men vem den döda sat…[Read more]
Det fanns inga flådda kattungar hängandes i fönstret. Stugan var som vilken skogsstuga som helst. Men runt dörrkarmen fanns det en hel räcka inristade symboler och runor, en skyddsbesvärjelse mot objudna gäster och ondska. Visst var det vanligt att vidskepligt folk lät mer eller mindre pålitliga magiker rista sådana besvärjelser, ofta mot en gan…[Read more]