“Ja.” Svarade Elbereth enkelt och log åt Ninu. “Jag skulle inte beskriva det så enkelt och det skulle inte vara min önskade strategi, men det är inte bortom möjligheterna. Posera åt dig själv att det är ett av alternativen, att vi har att göra med demoner, att de lever i vår värld just nu och att de är av en tillräcklig skala för att motivera ett…[Read more]

“Saker går lite slösaktigt till här, ja det kan jag nog hålla med om ibland. Lite annorlunda från livet i bergen.” Hon lät sig falla ner från staven och landade försiktigt på sina fötter framför Toku. “Någon dam är jag dock inte. Det reserverar jag till politikerna och de rika.” Hon flinade och höjde sin stav för att med dess spets ömt skjuta und…[Read more]

Aenya såg hur kugghjulen verkade rulla i hans huvud, och hon höjde ett ögonbryn lite frågande. Kanske inte allt för tålmodigt medan hon väntade på hans svar. Då han äntligen verkade tänkt igenom sakerna och ställde sin fråga såg hon lite tankfull ut.
‘Ja, om du ska vara någon slags… dubbelagent… vore det väl mest logiskt. Du kan väl sälja i…[Read more]

Asgeir fick väl lov att hålla med Ylva där.
‘Visst, du har väl rätt som vanligt, men även i en pressad situation som i en sköldmur kan gott humör rädda dagen!’ sa han envist, kanske mest för att reta henne.
‘Och en smed som vet var alla vapens svaghet finns, och kan reparera rustningar och vapen efter att striden är över?’ tillade han. ‘Det är oer…[Read more]

Ayperos närvaro i hennes sinne var som ett mörkt hav, lugnande för att de kände varandra, men hisnande kanske då man började känna på djupet av de många år han levt vilket ruvade där i utkanten av deras kontakt. Något i hans närvaro verkade tveka en stund, kanske kände han skillnaden där i henne. Att det fanns något mer än det två där mellan d…[Read more]

Aenya mötte hans blick fortfarande med en viss intensiv skärpa i sig, nästan lite utmanande. Men kanske mjuknade hon lite, då hon såg sin lillebror påverkad så av hennes humör. Trots allt verkade det som om den fruktade ledaren för upproret hade en svag punkt då det kom till Bain. Kanske något hon inte förväntat sig själv heller. Men i slutändan v…[Read more]

Aenyas snabba steg var otåliga, och visade ingen nåd för hans känslor eller oro över hur hon reagerat. Just då kände hon bara ilska, märkligt hur hon så lätt blev arg nuförtiden utan att själv märka av det. Kanske var hon bara alltid arg, med några lugna stunder emellan. Inte svårt att tända eld på den elden.

‘Förlåt?’ fräste hon åt hans försök…[Read more]

Caspian kanske inte hade någon riktig föraning om hur allt detta skulle lägga hans liv i fara. Dödlig fara, kanske mer dödlig än någonsin innan. Men saker som liv och död var kanske svåra att förstå helt, innan man verkligen stod ansikte mot ansikte med sitt öde. För honom fanns det väl inget utfall där han inte på något vis skulle få sin vi…[Read more]

Förvånad över att hon besvarade kyssen och viskade tillbaka gav han ifrån sig ett nöjt hummande. En liten panik knöt sig i hans mage dock. Vad kunde han egentligen lära henne? Lite nervöst nästan svalde han för att låta sina stora händer – som inte var så klumpiga som man kunde tro – trassla sig in i hennes hår medan han funderade.

“Va…[Read more]

Kommentaren från Nenya hade varit ett nästan intill lamt försök att väcka en ilska hos sig själv, eller kanske till och med hos häxan. Men inte direkt till någon nytta ett litet förvånat åh! lämnade hennes läppar när hon plötsligt trycktes mot karets fortfarande kalla yta. Hjärtat slog så hårt att det var svårt att koncentrera sig på något annat…[Read more]

Åt den första kommentaren kunde Nenya inte rå för att fnittra till lite grann och skaka på huvudet över alla ord som ströddes där. Det var svårt att riktigt ta in dem. Eller sanningen var väl det att hon inte ville ta in det. Hon hade alltid skjutit bort det. Rädd för sanningen själv. Den farliga och kaxiga fasaden, kanske hon egentligen n…[Read more]

“Vem kunde tro något sådant?” svarade hennes vän med ett roat flin på läpparna medan hon utan någon genans bytte om där i rummet. Obrydd och kanske till och med omedveten om det ens fanns några blickar på henne. Hon vred och vände sig en stund mot en spegel för att försöka vänja sig med bilden av henne i sådana kläder igen.

Egentlig…[Read more]

Att han betraktade henne lite närmre var inget som undgick drottningen, och när han lite försiktigt rörde även vid hennes sinne så var det som att hon vacklade för ett ögonblick. De tudelade känslorna inför den hemlighet hon fortfarande höll sipprade fram, som vatten genom en spricka. Först tänkte hon försöka dölja det, täppa till sprickan, men ho…[Read more]

Komplimangerna var alltid trevliga, något hon alltid tyckt om… Men sättet hon sa det kändes märkligt, annorlunda och nästan lite överrumplande. Som om hon inte riktigt hade förväntat sig att hon skulle säga något. Utan att riktigt vilja det kände hon hur hennes kinder hettade till och rodnade som en blyg ung kvinna som hört något sådant för f…[Read more]

Sömn var inte något som Toku hade haft på länge. Trots den sköna, och allt för stora sängen, som hon så många gånger på gatorna hade drömt om kunde hon knappt sova en blund. Ljudet om nätterna påminde henne om Solfalkarna och om Okaji. Hennes dam. Som inte verkade riktigt kunna släppa henne ur sitt sikte, trots faran för henne att vara så nära…[Read more]

Elbereth log åt henne. “De är gåvor för det mesta. Vissa har jag haft gjorda för särskilda evenemang, men över åren har många haft för vana att tacka mig med uttryck från deras kultur. Av någon anledning har uppfattningen bildats att jag tycker om kläder.” Hon ryckte lite på axlarna och flinade för sig själv när hon kände på en av klänningarna öm…[Read more]

Det dröjde inte många minuter, om ens sekunder, innan hon slungades överbord själv. Allt tycktes snurra runt, runt…. Det var svårt att uppskatta det vackra som fanns omkring dem. De olika färgerna, formerna… Men hon tycktes se ett svagt marinblå ljus som fångade henne i ögonvrån. Något som hon tycktes ha sett ombord med. Fast hennes vän Talle…[Read more]

Samtidigt som hon strök sin lite vassare tunga över sin underläpp för att få bort blodet som Athanishka hade kletat ut där, kunde hon inte rå för att skratta lite lätt åt kvinnans envishet. En envishet som hon själv hade… eller kanske mer brukade ha? För tillfället kändes det som om det var lite för lätt för den här kvinnan att influera henne. <…[Read more]