Kaiyo satt och betraktade Zaria medan hon läste tills Rowan kom med material för amuletterna. Omsorgsfullt började han skapa amuletter. De små träbitarna låg prydligt uppradade framför honom, och med varje ristning i träet följde en mjuk, knappt hörbar ramsa. Hans fingrar rörde sig vant över materialen; åratal av träning gjorde att han knappt be…[Read more]

För ett ögonblick trodde Nasrin att han skulle ge med sig. Snaran om halsen drogs åt och hon tryckte knivspetsen hårdare mot hans hals för att understryka att hans liv lätt kunde tas ifrån honom. Men sanden slutade inte röra sig omkring dem och ett frustrerat ljud lämnade henne då repet skars av. Hennes blick flackade till mannen på hästen och…[Read more]

Elbereth flinade till och log varmt åt Ninurith när hon berättade om sitt besök till Brinkerna. Hon rätade lite på sig och såg mot sin vän. “Min kära vän, draken visar sig bara till de som behöver den eller som hotar deras hem. Du kan behöva återvända som alv i nöd eller erövrare, så kommer du säkert få se den!” Hon nickade vetande med en tän…[Read more]

Tath’nels långa och smala fingrar lekte tankfullt med kanten på vinglaset, och de gråa ögonen  stirrade tomt ut över bordet.  Orden ifrån Alienna och Bains underliggande frustration var något han hörde och kände, men de fastnade inte riktigt. Han hörde vad de sa, men i sitt sinne var han långt borta, i minnenas dimma. Ord som ekade hat, ilska och…[Read more]

Orden ifrån hennes moster förvirrade henne – döda sina föräldrar? När var det…. varför? Själva syftet och dådet i sig verkade vara som bortblåst i Nenyas huvud och hon rynkade lätt på ögonbrynen. För att disträ stryka en hand över Athanishkas kind medan blicken vandrade mot sina släktingar. Något tomt i blicken, som om hon försökte att pussla…[Read more]

Eshe höll sina händer framför sig vid sin midja, fingrarna sammanflätade för att visa tillit genom att inte vara redo för strid och strök ena handen med sin tumme medan hon lyssnade på först alven och sedan alla de andra i rummet. Många tankar snurrade under tiden, men hon gjorde så gott hon kunde för att inte bygga förutfattade meningar. De…[Read more]

Zaahl hade varit naiv och bara mött hennes blick när hon stegage fram till honom, oförmögen att förutse sparken som mötte hans ansikte. Det knakade till en aning i nacken när hans huvud slungades åt sidan och blodblandat saliv skvätte ut över sanden. Skrattet dog omedelbart, liksom leendet i hans ögon. Ett ringande pip ljöd i öronen, irriterande…[Read more]

Zaria sjönk instinktivt ihop då Kaiyo lutade sig fram och hon stannade mitt i rörelsen att ta ytterligare en munfull av grytan. Boken. Hon sneglade upp på Kaiyo från bakom luggen. Där kanske fanns svaret på vad monstret var för något. Men kanske också något som skulle kunna hjälpa henne. Hon sänkte blicken igen och tog sin sista tugga innan…[Read more]

Kaiyo höll noga koll på Zaria när de anlände till byn, och när hon insisterade på att han skulle få bo med dom, kände han en del spänning rinna av honom. Faran var inte över än, men hans hot verkade ha haft effekt.
När Zaria blev erbjuden ett bad som hon insisterade på att ta i enskildhet frågade Kaiyo om det fanns möjlighet för honom också att…[Read more]

‘Du har ett nytt och ungdomligt perspektiv, jämfört med mig som är uppvuxen i denna roll, och Tath’nel som varit med sedan riket grundades, därför lägger jag stort värde på hur du ser saker och ting.’ erkände Alienna, som mötte Bains blick, tankfull om hur hon skulle svara därefter. Sanningen var ju att det var svårt att tänka sig världen ur e…[Read more]

‘Lite för mycket, kanske…’ erkände Arand som svar till Maeves ord.
Arand reste sig långsamt med Maeves hjälp, halkade i processen med en svordom, innan han kom upp, hans ben svaga och darrande efter den ansträngande användningen av magi, snarare än den fysiska ansträngningen att slåss mot dessa varelser med vapen och alla muskler han hade. Ha…[Read more]

( tråden fortsätter här: https://talanrien.com/forums/topic/kidnappad/page/5/#post-20328 )

Det var inte bara för att dölja de tysta tårar som rann längst hennes kinder som hon såg bort medan männen talade, utan hon var även rädd att ilskan i hennes ögon skulle synas. För varje lögn som passerade Kaiyos läppar bet hon ihop käkarna hårdare och hårdare. Att någon kunde vara så falsk var bortom hennes förståelse. Hon ville bara skrika…[Read more]

Kaiyo stod stilla och lyssnade på rösterna som närmade sig, hans hand vilade vid svärdsfästet av gammal vana. Men när han såg männen komma fram genom skogen, ändrade han snabbt sitt uttryck. Han släppte sin vaksamma hållning och lät en vänlig, nästan lättad min ta över. Han ville inte väcka misstankar, inte ännu.

När Rowan och de andra närmade s…[Read more]

Zaria krympte under hans kalla blick. Hon kunde tänka sig bybornas ansikten, rädda och förtvivlade. Men inte inför att hon var magiker. Utan inför den terror Kaiyo och hans likar inte var främmande för att utföra. Tanken att hon skulle vara orsaken till att de brände ned Grimsbo var inget hon ville utsätta dess invånare för. Hon svalde hårt. Hon m…[Read more]

Nasrin fnös bort hans kommentar. För henne var det otänkbart att männens lojalitet till henne endast var en form av lydnad. De hade svurit sin trohet och sina liv till hennes far och familj, och edsbrytare var bara något man hörde om i de gamla sagorna. Det var inte naivitet som fick henne att inte tvivla på sina män utan snarare arrogan…[Read more]

Ise stannade abrupt när Abbes hand slöt sig om hennes arm. Hon stirrade på honom, övervägde att rycka sig fri, men hans blick var fast och fylld av en sådan beslutsamhet. Han hade rätt, förstås. I hennes hjärta visste hon det. Men ändå. Att lämna de andra sovande var dumdristigt, men tanken på att återvända till lägret, till Vidar och hans vaksamm…[Read more]

Merel lyssnade med växande fascination på Keziahs ord medan de gick. Som vanligt imponerades hon av hur Keziah kunde binda samman spridda trådar av kunskap till något så insiktsfullt. Demoner som gudar, gudar som människor, en värld av nyanser där inget var helt gott eller ont — det var en tankevärld som Merel både lockades av och ibland förs…[Read more]

Kaiyo lutade sig mot grottväggen, försiktig att inte komma åt sin arm och studerade Zaria och hennes mor utan att dölja sin irritation. Dimman som låg över bäcken kanske kunde få någon annan att känna något slags lugn, men inte honom. Han vred lätt på axeln, kände efter att vapnet satt som det skulle, och mötte Zarias blick. Hennes oro var tydlig…[Read more]

Zaahls ögon smalnade av och blicken flackade som hastigast till vattenskinnet. Hade hon tänkt ge honom något att dricka, och han hade förstört sin chans? Nej, förmodligen inte. Med största sannolikhet hade hon bara tänkt dricka själv för att håna honom ytterligare. Det tycktes trots allt vara vad han fick utstå från och med nu. Kvinnans ned…[Read more]