Och så var det förstås. Hon hade låtit sin vrede gå ut över byarna på vägen till Ranheim, något hon till viss del skämdes över. Inte för att hon ångrade att hon dödat de som gjort motstånd, men för viset på vilket hon gjort det och för de hon dödat trots att de knappast skulle ha kunnat ha med konflikten att göra mer än deras jarl stått på Turins…[Read more]

Precis som demonen så försökte Isra låta bli att tänka på Nenya och orsaken till hennes frånvaro. Om bara den andra kvinnan hade haft bättre vett att tygla sina känslor, då hade hon inte blivit tagen ifrån dem, så hade denna stund kunnat vara en annan, en delad av tre istället för två. Hon hade redan från början förlikat sig med tanken på att den…[Read more]

Athanishka sneglade ned på deras händer, Nenyas som nu höll om hennes egen. En skeptiskt blick sköts sedan upp i vampyrens ansikte. Trots att de nyligen varit sammanflätade i badet vred hon nu på handen i hennes grepp, men stillade sig innan hon dragit sig undan. Hon hummade eftertänksamt åt svaret hon fick och vred sina avsmalnade bleka ögon mo…[Read more]

Praasox såg på dom två äpplena, tillsammans på det som mannen kastat innan. Nej, det var inte alla. Han var skarpsynt och kunde räkna, men skulle han se mellan fingrarna eller ej? Mannen var halvt ärlig mot honom i alla fall. Kanske lite mer eftersom han fått tillbaka tre i alla fall.
Lejonmannen övervägde hur han skulle göra, att låta någon gå hu…[Read more]

En irriterad rynka dök upp emellan hans ögonbryn. Det var inte direkt som om han hade väntat sig detta. Svårt att riktigt avgöra vad han skulle göra men lite trött drog han fram två äpplen till. Ett tänkte han minsann spara till sig själv. Hans mage pratade redan tillräckligt.

“Så! Det var alla.” påpekade han och korsade sina armar lite irritera…[Read more]

Den stora lejonliknande mannen fångade äpplet med den stora näven, men han hade inga planer på att låta mannen gå så enkelt. Istället höll han enkelt fram den andra näven med de långa klorna och vinkade lite med fingrarna som ett ‘ge mig’.
“Allihop, min herre”
Han visste att många gick i svälttider, men han kunde inte göra undantag för alla. Han…[Read more]

Som en fluga som hoppfullt flög mot fönsterrutan, längtandes efter friheten, studsade hon tillbaka när de smala och beniga fingrarna slöt sig kring hennes käke hårt. Orden som viskade mot hennes kind fick henne att rysa till och hjärtat slog hårt i bröstkorgen. Om det var kvinnans närhet, eller rädslan att bli lämnade ensam i en evighet av t…[Read more]

“Om du oroar dig sådär mycket kommer du få tydligare rynkor i din panna.” påpekade Ninurith lite roat för att följa hennes blick till folket och lät den mötas då och då. Vänliga nickar breda leende ett och annan höjd hand samt löften att tala senare med några bekanta som inte sett henne på länge. Inget som bekymrade henne dock. Uppmärksamheten…[Read more]

Lite roat höjde hon sitt ena ögonbryn för att korsa sina armar lite menande åt denna forna främling – som kanske kunde bli en bekant eller närmre någon dag.

“Det finns betydligt mer intressanta individer och ting att se på här än mig.” påpekade hon med ett varmt leende och en glimt bakom ögonen som visade att det fanns en skämtsam glimt där ba…[Read more]

Orden fick honom att fnysa. Kanske han kunde spela på sin fattigdom? Uppväxt? Tankarna virvlade i hans huvud vilken ursäkt som skulle kunna passa bäst där. Istället lät han sina rappa fingrar fånga upp ett av äpplena och slunga det mot främlingen.

“Om du är så hungrig behöver du ju inte göra en sån stor sak av det!” sa han. Det var ett hårt kasst…[Read more]

Athanishka såg på Nenya då hon föll ihop. Dåraktigt utav henne att försöka slänga upp sina murar och stänga ute denna… häxa, som hon blivit kallad. Hennes anlete var blankt, med undantag för en liten bekymmersrynka mellan ögonbrynen – så grund att den knappt var märkbar. I en graciös rörelse, så som hon ofta förde sig, sträckte hon fram…[Read more]

Det gick inte att hindra ett litet flin som drog på mungiporna, som om rädslan i Nasidirs röst matade honom med belåten energi. Lågorna glimmade i Bains ögon, färgade dem eldigt röda i kontrast mot den gröna kulör som gömde sig under det flammande ljuset. Vilken fröjd att få ge tillbaka—att få känna sig överlägsen på något vis. Det var en beru…[Read more]

Nuwa rättade till tygsäcken som låg över axeln. Steg för steg gick hon nedför trappan. Blicken vändes mot Yian då orden började välla ut. Det låg ett allvar i Nuwas mörka ögon, och hon tog varsamt in allt som sades. Det kröp under skinnet av att höra berättelsen, både av obehag men också ett inre begär av att få bekämpa dessa orcher. Nuwa ville s…[Read more]

“Värre finns det,” Svarade Bodil ärligt, med tankarna riktade mot Hillevi, och ryckte lite på axlarna. “Turin har inte alltid haft alla hästar hemma, men det har nog mer fungerat till er fördel. Vid fullt medvetande eller inte har han alltid varit en damm som hindrat den flodvåg många bland oss önskar. Turin drivs av en tro på ödet, Gudarnas…[Read more]

Ett litet skratt lämnade Nenyas läppar, ett glatt ett. Även om hon inte var helt säker på om hennes kommentar var ett skämt. Kanske mest för att hon var lite obekväm med tanken ännu – att någon ville ha henne som bara sin. Utan att kunna göra något vände hon sig om, allt en obekväm känsla och hon kunde inte rå för att ge ifrån sig ett litet smä…[Read more]

Det fanns mycket Yian hade kunnat säga under tiden de gjorde sig i ordning, men hon valde att tiga och mot sin uppfostran lät kvinnan bära allting, någonting hon abolut skulle bearbeta under resans gång så att hon fick hjälpa till. Yian såg till att tacka alla varje chans hon fick, både för all mat, men också för att de fanns där överhuvudtag…[Read more]

Vad Aenya tänkte och tyckte höll hon så klart för sig själv, där hon bevakade från en plats där hon var väldold. Ändå kunde hon inte rå att rynka på ögonbrynen över knuffen Bain fick, en ilska över att se sin bror behandlad så. Men på samma gång så var han tvungen att lära sig försvara sig själv, en knuff och hårda ord skulle vara det minsta…[Read more]

Nuwa skulle inte döma kvinnan. Hon var trots allt i chock och utöver det träffade Nuwa sällan utomstående, utan umgicks mest med de inom sekten. Här var allting lugnt, hövligt och väluppfostrat. Kanske var det därför som Yians blick lämnade en gnagande känsla i huden. Hon såg på henne med ett svagt leende, försökte verkligen se genuin ut den h…[Read more]

Smärtsamt medveten om att Aenya bevittnade allting pressade Bain ner sina osäkerheter och rädslor, djupare och djupare samtidigt som de klöste inom honom. Det var dock omöjligt att dölja hur hans gröna ögon flimrade till när Nasidir knuffade honom. Bain gav ifrån sig ett huff och tvingades stappla bakåt två steg. Det gjorde lite ont där den and…[Read more]

“Jag har mina brister, en hel del av dem,” Började hon och lade en hand på Sarethnas hand när hon blev klappad på sin axel, och höll den mindre handen ömt. “Men min känsla kan vi oftast räkna med. Inte ens prästerna Nenya räddade mig från hade jag fel i min känsla om. De VAR präster, de tjänade ljuset och de trodde säkerligen att de hjälpte mig. J…[Read more]