Salim stod kvar, stadig som en klippa, men stormen i hans inre fick hans hjärta att slå hårdare. De smala ögonen rörde sig mellan Eshe och Idirath, medan hans käke knappt märkbart spändes vid Seras ord. Hennes passion var oförneklig, nästan skrämmande. Så mycket av hennes föräldrar fanns där, så mycket eld och envishet. Men det var hennes ord om j…[Read more]

Det var något väldigt roande med jargongen mellan Tath’nel och Bain där och då, vilket syntes i Aliennas nästan glittrande ögon och strålande leende. Det kanske var ett skådespel, men det var en glädje att se Tath’nels mer muntra och lekfulla sida än den som så ofta fanns där på hans ansikte nuförtiden. Den dystra, som om skuggorna jagade honom…[Read more]

Männen hade övergett allt vad stolthet och prestige var och följde deras direktiv, de påbörjade ivrigt elden på så säkert avstånd som de kunde bygga utan att vara för långt bort när elden var klar. Under tiden som de slank iväg för att förbereda mer eld hade Bodil lyckats samla sig och med båda hennes yxor dragna rörde hon sig i Maeves närhet oc…[Read more]

Snart hörde hon hovar. Inte långt senare kunde hon se en ljushårig figur närma sig ovanpå en mörkbrun häst, inget märkvärdigt kanske om det inte vore för ögponen som glimmade gult.

En bit bort noterade han det svaga ljudet av en melodi som låg och svävade i luften, en mjuk ton från en luta som slog igenom den annars stillsamma morgonen. Han…[Read more]

A’eldia stannade upp mitt i rörelsen, nålen fortfarande i handen, medan hon lyssnade på honom. Hon mötte hans blick och för en stund såg hon nästan förvånad ut, som om hon inte väntat sig den sortens uppriktighet från honom, inte efter allt de just gått igenom. Det var en fråga som verkade tränga igenom hennes egna skyddsmurar, de murar hon så…[Read more]

Ayperos lutade sig tillbaka i vagnen och lät blicken vandra över de dystra murarna som närmade sig, medan Isra talade. Han kunde inte låta bli att le åt hennes ord om rening. Eld hade alltid varit ett så effektivt sätt att skapa ordning ur kaos. Ibland behövdes världen brinna för att något bättre skulle kunna resa sig ur askan. Men Izotars rap…[Read more]

Sarethna stannade och stod stilla bredvid sin högresta dotter. Hennes ögon, självlysande som en klar natthimmel, smalnade när hon betraktade Athanishka. Hon kunde inte rå att himla lite åt Ambrosinas torra svar.
‘Åh så utomordentligt trevligt. Din far saknar dig, din mor med, trots att du försökte döda dem i Loradon, allierad till den jävla demo…[Read more]

Arand såg i ögonvrån hur Bodil och hennes män skyndade sig att tända eld, hur Maeve skickligt kastade sin sköld och fick det förvridna monstret att vackla. Draugen rörde sig som en orm, vrålade med ett ljud som slet genom luften och in i benmärgen, kanske för att kalla på fler av sitt odöda släkte. Dess blottade käft var fylld med tänder i ett f…[Read more]

Alienna kämpade med sin inre kamp, ilska och förnedring som fick det att hetta om hennes kinder. Egentligen borde hon inte ta det personligt, och bara ignorera adelsmannen, men efter allt som hänt var det svårt. Det var inte första gången hon mötte kritik eller ifrågasattes av de högalver, de flesta såg henne bara som en bricka i det stora spe…[Read more]

Eshe log varmt åt alven som hade klivit in kort efter henne och mötte hans gest på samma sätt, nyfiken över i stort sett varje ord han hade sagt och lade på minnet att prata med honom om hans kultur och hem. Hon hoppade självklart på att prata med människorna om detsamma, men hon kände ändå att hon hade ganska bra koll där, även om hon alltid va…[Read more]

Bodil stod stum för ett ögonblick när den avslöjade sig, kunde inte göra mycket annat än att stirra på den odöda varelsen för att sedan ryckas tillbaka till verkligheten av hennes män som redan börjat gräva genom sin packning för verktygen så att de kunde göra eld. Hon själv hade låtit sina tankar vandra till alla de sagor hon hört som liten s…[Read more]

Salim hade känt Seras armar runt sig när hon omfamnade honom. Hårt, som om hon inte ville släppa taget. Och kanske ville han inte heller. Men de kunde inte hålla fast vid det som varit. Tårar brände bakom hennes ögon, det såg han men lät bli att kommentera det. Sera svalde dem, precis som han gjorde. Det fanns ingen plats för tårar här. De sto…[Read more]

Folkmord. Utvisning. Stöld. Smärta, sorg, död. Eshe förde sin bara hand längst en av de forna byggnaderna i den övergivna staden de blivit kallade till och undrade om detta en gång varit en plats hennes folk kallade hem. Hon visste att det som idag är människans en gång varit deras, men tiden hade slukat så mycket av det förflutna att hon inte ha…[Read more]

Drottningen gav Tath’nel ett litet roat leende, ett som avslöjade hur väl hon kände honom, det var tydligt att han saknat att vara i dett sällskap och denna omgivning med tanke på hur enkelt han beställde av personalen. Lite lugn, lite ro, innan det hårda arbete som väntade dem började.
‘Framtiden och gott sällskap,’ sa hon, och höjde sitt gl…[Read more]

Salim satt redan vid mötesplatsen, omsluten av nattens tysta öken och den svala vinden som svepte över sanddynerna. Den dova gnisslingen från några hängande lampor i det lilla tältet var det enda ljudet i nattens stillhet, medan han väntade på Sera. Han och Sera hade länge sedan beslutat att liknande möten skulle ske på denna avlägsna plats, långt…[Read more]

Arand kunde känna hur pulsen ökade när de närmade sig dalen. Kanske var det stämningen, kanske vad som väntade. Med sin träning tvingade han ner pulsen, höll sitt sinne lugnt och skarpt. Kylan bet genom kläderna, men det var inte kylan som gjorde honom nervös. Det var något annat i luften, en känsla som kröp längs huden som en klibbig, obek…[Read more]

Brinken verkade lite tveksam, visst han var ju van med att röra sig under marken då så många hem i Brinke var under marken i det kulliga landskapet. Men detta verkade så mycket mer mörkt och otäckt på något vis, trots att de befann sig i ett ökenrike med hur mycket sol och värme som helst. Han såg på de andra, som för att se om de kanske tänkte…[Read more]

Hillevi studerade honom när han spekulerade och lekte med olika idéer. Det var uppfriskande helt klart att se honom så, men också så väldigt märkligt. Hon kunde inte låta bli att le åt hela situationen, men nickade så snart frågan ställdes henne. “Hennes folk så väl som Bodil vet redan vad Maeve har gjort, de har alla förlorat familj och vän…[Read more]

“En perfekt plats för ett bakhåll!” Konstaterade Bodil muntert och kanske lite provokativt, som om hon förstod precis varför Maeve sa det hon sa. “Hade vi velat döda dig däremot så hade jag tagit strupen din när du sov i min säng.” Hon skickade en blinkning till Maeve och gestikulerade åt hennes män att följa efter henne, och de tre ledde sedan…[Read more]

Samira lyssnade nyfiket på Fim när hon pratade och nickade aktivt under tiden, fascinerad av hennes perspektiv och sätt att prata på. “En gåva är en gåva. Allt som rörs av ljuset må också ha en skugga av olika storlek, men vårt lidande gör inte gåvan mindre av en gåva.” Hon flinade till och tittade ner på sina händer. “Jag brände en kär vän till…[Read more]