“Jag har nog förändrats en del. Hatten är ny! Lång historia. Kroppen är ny också! Kortare historia. Jag provar också någonting nytt till håret!” Agaroth vred sedan huvudet och blicken nyfiket mot Aenya när hon visade sig konfrontativ mot Alienna och lät blicken vandra mellan dem medans hon log försiktig, lite osäker på hur allting skulle utveck…[Read more]

Nästan med barnslig förtjusning såg Sandor på hennes reaktion då hon tog in stället. Det var ju trots allt spektakulärt i sin oväntade mångfald av besökare, och av storleken. Där verkade finnas något som passade alla, trots allt. Stolar och stop för att passa små brinker, vättar occh annat kort folk, en sektion som verkade mer som ett bad där me…[Read more]

Arand fnös lite över sättet Vargas pratade.
‘Klyva fienden itu.’ upprepade han, nästan lite sarkastiskt. Nå det var ju ett mål man kunde ha i livet, inte helt olikt hur hans egna liv sett ut om sanningen skulle komma fram. Men som mannen sa, så var det väl bara att vänta då i hopp om att något skulle hända, kanske få en inblick i vart de hade tagi…[Read more]

Ayperos suckade inombords över Nenyas kraftiga reaktioner. Visst var det den explosiva personligheten som gjort att han hållit henne vid sin sida, men ibland hade den en tendens att försvåra saker. De senaste veckorna hade det känts som om hon hade börjat kontrollera sina känslor mer och mer, men det verkade som om han gjort en missbe…[Read more]

Aenyas ögon smalnade något över de två som stigit in i lägret då chocken lagt sig något efter deras uppdykande, inte nöjd över att de bara kunde dyka upp så där. Minst inte en mörkeralv. Kanske blev hon ännu mer uppretad och spänd över utstrålningen denna alvkvinna, Alienna, hade. Det var svårt att sätta fingret på vad det var som påverkade henn…[Read more]

Faegrim skrattade nästan lite generat över frågorna, men samtidigt var han också en som tyckte om berättande och uppmärksamhet så honom gick det ingen nöd på.
‘Åh ja, visst fick vi träffa bergakungen, en riktigt gammal och och otäck men samtidigt majestätisk figur det där.’ han skakade på huvudet över minnet, men en upprymd glimt fanns i hans ög…[Read more]

Beslutet låg hos Verena, så han ryckte på axlarna lätt. Han gav sina råd, så som han varit van att göra i sitt liv, men han hade mindre tålamod än han brukat ha och kände hur det var torrt i munnen. Något att dricka skulle han nog behöva, om det nu fanns något här efter all förödelse. På något vis brukade spriten överleva även i de dystraste timm…[Read more]

Agaroth log när hon såg Ter’ath ställa sig framför henne, och ändå mer åt de två nykomlingarna som verkade interagera med bland andra Ter’ath. Hon lutade sig åt sidan från bakom Ter’ath för att få en bättre bild, och vickade huvudet åt sidan. Leendet breddades och hon placerade sedan en hand på Ter’aths axel.

“Du kan alltså se dem också, det är i…[Read more]

“Anledningarna är lite olika,” Började Bodil och höll ömt sin panna mot korpens huvud för att visa sin respekt. “För mig handlar det om att möta mitt folks önskan. Frejdal var trogna Kung Iki och de gamla lärorna. De saknar havets vindar, plundringarna och ett liv fritt från omvärldens politik.” Hon ryckte lite på axlarna åt sitt svar och höjde si…[Read more]

Ayperos hade fortfarande ett litet lurigt leend,e som om han förväntat sig Nenyas reaktion. Han visste väl att Nenya ville vara vid hans sida, och klart ville han ha henne vid sin sida. Men de hade en möjlighet här att forma ett starkt fäste i Karm.
‘Kanske mer villiga att lyssna ja. Kanske till och med villiga nog att ge över makten till dig, o…[Read more]

Sloan stod tålmodigt och väntade på att ett beslut skulle tas, även om han själv redan visste vad han föredrog. Då de verkade komma till en slutsats nickade han. Han kunde notera Verenas förvirring över hans ord, och fnös lite roat åt det. De var uppenbarligen blinda, båda två. Blindare än en blind.
‘Så här är vi nu, i Karmanskt inbördeskrig.’ f…[Read more]

Villi var kanske inte helt nöjd över sin lott i ledet, en man som han gillade inte regler och hierarki, men han fann sig i prinsarnas utspel och var tyst för stunden. De gånger Ylva blickade bakåt mot honom gav han henne ett leende och en blinkning med ena ögat tillbaka, som om de kanske delade hemligheter de andra inte visste om. Han fick hitta…[Read more]

‘Åh rädsla och rädsla…’ sa Faegrim lite lurigt nästan över hennes ord.
‘Det har ju hänt sig att man kommit ut härifrån utan att tid passerat i omvärlden… En gång så kom jag in på kvällen, och jag kan svära att då jag kom ut var det den föregående morgonen jag mötte! Har du varit med om det någon gång, Rushla?’ undrade han, lite nyfiket och st…[Read more]

Jezeral betraktade henne tankfullt, lite misstänksamt nästan, då han började organisera platsen med ved som låg omkring för att förbereda en eld.
‘Sova i grenarna?’ fnös han, som om han fann det lite roande, ja rent utsagt barbariskt. Han hade ju inte vuxit upp i skogen, utan i städerna och hade en liten annan syn på livet som alv.  Han sneglade u…[Read more]

De känslor som Neila kände kunde så klart Caspian inte ens föreställa sig. Den största ångesten han känt i sitt liv var att bli av med sitt hus och sitt rika liv då han tvingats in i paladinernas ranger. Hans största problem hade varit att behöva resa enkelt i smuts, att ständigt förlöjligas av de andra paladinerna för att han var av rik härkoms…[Read more]

Kungen fnös över hennes lekfulla ord och alla de kallenamn hon slänge ur sig som kunde tolkas som retsamhet eller komplimanger, han valde att ta det som retsamhet.
‘Åh om folk såg på mig med sådana ögon skulle Karm vara ett lugnt land. De namn de flesta har för mig är nog av mörkare karaktär, är jag rädd.’ sa han med ett snett leende, som o…[Read more]

Sloan stod och trampade lite obekvämt över de unga kvinnornas samtal, något för intimt för hans bekvämlighet. Men återigen gav han bara Vinga en nickning, beslutet var hennes och det var dags för henne att välja sin väg, snarare än den mållösa väg hon levt efter att hon lämnat Kaelred.
‘Jag följer med, vart du går, Vinga.’ sa han bestämt, livet m…[Read more]

Faegrim skrattade roat över tanken på Zevuprin som en älva med vingar.
‘Åh nej, ingen älva! Han är en brink, som mig!’ sa han och gjorde en stolt gest över sitt bröst, ett stort leende och muntert prat. ‘Men magi som en älva, det kanske man kan säga han har. Ovanligt bland vårt folk, måste man säga. Min farfars farfar lär ha kunnat läka ett sår…[Read more]