Kanske förvånade det henne en aning att Bodil gick med på förslaget så utan vidare, men den andra kvinnan hade ju rätt i det hon sade. Den enda som hade något att förlora på att hon gick och dog, eller för den delen lyckades dräpa den eller de odöda som hemsökte Ranheim, var hon. Varför Arand föreslagit det hela visste hon inte, kanske för att…[Read more]

Fredryl böjer knä och bugar sig framför drottningen som är tradition där han kommer ifrån och väntar på att hon ska erkänna honom han kan känna den inre styrkan hos henne och känner sig nöjd med sitt val att komma till Kaldrland han lyssnar på de två kvinnorna små kivas med varandra och han ler smått medans han väntar

Zaria kikade på honom då han tilltalade henne, ovan att någon överhuvudtaget skulle intressera sig i vad hon hade att säga. Hans vänliga leende fick henne att först öppna munnen som om hon tänkte säga något. Så frågade han om hennes föräldrar och hennes mage drog ihop sig. Innan hon slog ned blicken syntes sorg i hennes ögon, men också skam. Hon…[Read more]

Planen upprepades steg för steg i hennes huvud. Allt var likt ett schackspel för henne, alla spelare utbytbara. Ingen stod säker i hennes planer, var just därför ingen kunnat lista ut vad hennes mål varit. Det gick inte att förstå denna kvinnas tankegång då hon inte drevs av rättvisa, av makt eller andra värdelösa känslor. Hon drevs inte av ett h…[Read more]

Mot muren, genom gator och torg, sprang en liten pojke på sina trasiga skor. Ena sulan knäppte för varje steg han tog, sömmen obefintlig i hälen. Hans för stora kläder, utan tvekan ärvda, böljade kring den taniga kroppen för varje stort steg han tog. Snart nog nådde han muren, sneglade upp och började sedan klättra upp för en trapp i närheten. Ste…[Read more]

Bains gröna ögon smalnade av där han kallt stod och betraktade Eärmelindo medan den uråldriga rösten svepte sig kring den obehagliga känslan som funnit sin väg in i sinnet. Värmen och oändligheten kunde tyckas fascinerande och härlig, men Bain ville kasta den ur sig—Erethil skulle veta att han desperat försökte. De mörka skuggorna i honom klöste…[Read more]

“Bra,” mumlade Athanishka med ett svagt leende på sina läppar. En förälskads leende, lekande vackert i hennes motsägelsefulla aura. Veckorna hade varit snälla mot henne, som om huden blivit varmare i tonen, något sånär som på smilgropar svagt skymtandes och håret hade fått volym efter de hisnande tvättarna hon utstått för Nenyas skull. Det var…[Read more]

Kvinnan, Zaria, verkade extremt blyg men bodde tydligen i utkanten av skogen vilket var ytterligare ett tecken på att hon kanske var den han sökte. Kaiyo insåg att han behövde fortskrida försiktigt.

“Zaria var det?” sa Kaiyo och log mot Zaria “jag skulle gärna höra vad du har hört och sett om du bott så nära skogen, hur var det att växa upp…[Read more]

De glada samtalen och skratten blandades med tonerna från en sång, vilket slutligen fick Zaria att se upp från sin mugg. Fascinerat kikade hon mot spelmannen från sin plats bredvid Rowan och förundrades över hans mörka drag och turkosa kläder. Hon hade aldrig sett en sådan man tidigare, varken till utseende eller klädsel. För ett ögonblick…[Read more]

Eärmelindos genomborrande men vänliga blick studerade Bain och Tath’nel, men den verkade se genom deras yttre, fylla dem med värme och kanske också den hisnande känslan av år och tid som inte ens gick att räkna. En rymd fylld av stjärnor som alla representerade minnen och möten som dessa, tillräckligt många för att skapa ett bländande ljus inom ho…[Read more]

Arand höjde ett ögonbryn över den lite spända situationen och ordförväxlingen mellan de två.
‘Vad säger du?’ frågade han Maeve. ‘Det är väl bättre än att sitta här och vänta på ingenting.’ konstaterade han, som om han redan gissade att Turin aldrig skulle gå med på duellen med Maeve. Säkert skulle ynkryggen bara låta henne vänta i evighet, el…[Read more]

Tussies hand var liten i Lias men greppet var inte det av ett barns. Lia förundrades över hur otroligt allt var medan Tussie började prata om äventyr och bortglömda skatter. Faegrim verkade bli ännu gladare av Tussies förslag och när han frågade om Tussies ville följa med på äventyr nickade Lia instämmande.

“Ja, det hade varit kul om du kunde föl…[Read more]

Kellan följde A’eldia medan hans kropp skrek av smärta från Tandors brutala slag. Varje steg kändes som att gå genom ett fält av krossat glas, och hans andetag kom i korta, flämtande stötar. Han försökte hålla sig upprätt, men hans ben kändes som gummi.

Han kände sig som en idiot. Allt självförtroende han hade haft tidigare hade försvunnit. Hur…[Read more]

Bodil litade på sina folk, men det krävdes bara att en av dem tolkade en blick eller ett ord från henne fel, så kunde det bli otrevligt, även om hon inte trodde att det skulle bli farligt. Så hon lät sin blick vandra bland alla medan de åt. När hon hörde sitt namn vände hon fokuset till duon framför henne och log. Hon kunde känna hennes folks…[Read more]

“Mor,” Började hon lite förnärmad och log sedan åt henne. “Hur tror du jag tog mig ut och in ur vårt hem i hemlighet som ung? Eller lyckades leva i Faelgras en tid för den delen?” Hon såg upp mot muren och tyckte inte den verkade värre än trapporna och klipporna i jättarnas rike. Ambrosina var inte en tekniskt duktig klättrare, men hon hade aldri…[Read more]

Sarethna nickade lätt åt sin dotter, ett svagt leende där.
‘Jag föreslår att vi inte går genom porten.’ sa hon. ‘Vi får lämna hästarna någonstans här utanför.’ konstaterade hon, och snart hittade de en bondgård som var villiga att ta hand om hästarna för några mynt några dagar, så fick de röra sig mot staden och i mörkret glida av från vägen för a…[Read more]

Den glada brinken log muntert och uppmuntrande – äventyr i sällskap skulle bli roligt. Det var ändå ett tag sedan sist, och utan sällskap var världen liksom lite grå på något vis. Men nu då Tussie var närmare var världen kanske lite mindre grå, och han log lite drömmande nästan mot skogstrollet.
‘Ska du hänga med på skattjakt, Tussie?’ frågade…[Read more]

Yian log ljust åt deras beslut och kände sig så stolt att hon kunde spricka. Hade hon förhindrat en strid? Den kunde fortfarande komma, det kunde vara en fälla eller så kunde de ångra sig om bara en liten stund även om de menade det de sa just nu… men Yian behövde tro på lite medmänsklighet i den här stunden och valde att lita på dem. Kanske…[Read more]

“Säg inte det,” började hon och log lekfullt mot sin vän. “Jag hade en nyktfull kväll i Agaroths sällskap vill jag minnas, under en av hennes manliga faser. Det skulle förklara varför ungen dröjer så, det måste vara förvirrande för en ofödd att komma från en hamnskiftare.” Skojade hon och ryckte på axlarna. “Det var dock mycket längre sedan ä…[Read more]

Ambrosina höjde ett ögonbryn åt förslaget och log för sig själv åt tanken av att smaka på något laddat med magi. Kanske var det precis vad hon behövde… eller så var det nästa beroende, nu när hon gått så länge utan att smaka på en älva.

“Vi kan prova några stenar först, kanske finns det någon vakt på samma ställe som smakar gott, så kanske…[Read more]