Athanishka var en förträfflig älskare i den bemärkelsen att hon visste exakt hur den hon var med ville ha det. Om någon tänkte Lite mer såhär… snappade hon upp det direkt. Alla outtalade önskningar sattes i verket, fantasier blev till verklighet och hon visste precis när hon skulle fortsätta med det hon höll på med – vilket också gick att döma…[Read more]

“Ärligt, jag vet inte.” Eirik svarade Asgeir fundersamt medan han gav tyglarna till någon som skulle kontrollera alla remmar och se över packningen. “Han kanske inte är i kuv med Turin, men han är oberäknelig. Han är trevlig och kan säkert vara till hjälp,” Eirik blickade bara lite snabbt runt omkring dem för att se vilka som var inom hörhåll, så…[Read more]

Aenyas snabba steg var otåliga, och visade ingen nåd för hans känslor eller oro över hur hon reagerat. Just då kände hon bara ilska, märkligt hur hon så lätt blev arg nuförtiden utan att själv märka av det. Kanske var hon bara alltid arg, med några lugna stunder emellan. Inte svårt att tända eld på den elden.

‘Förlåt?’ fräste hon åt hans försök…[Read more]

Caspian kanske inte hade någon riktig föraning om hur allt detta skulle lägga hans liv i fara. Dödlig fara, kanske mer dödlig än någonsin innan. Men saker som liv och död var kanske svåra att förstå helt, innan man verkligen stod ansikte mot ansikte med sitt öde. För honom fanns det väl inget utfall där han inte på något vis skulle få sin vi…[Read more]

Förvånad över att hon besvarade kyssen och viskade tillbaka gav han ifrån sig ett nöjt hummande. En liten panik knöt sig i hans mage dock. Vad kunde han egentligen lära henne? Lite nervöst nästan svalde han för att låta sina stora händer – som inte var så klumpiga som man kunde tro – trassla sig in i hennes hår medan han funderade.

“Va…[Read more]

Kommentaren från Nenya hade varit ett nästan intill lamt försök att väcka en ilska hos sig själv, eller kanske till och med hos häxan. Men inte direkt till någon nytta ett litet förvånat åh! lämnade hennes läppar när hon plötsligt trycktes mot karets fortfarande kalla yta. Hjärtat slog så hårt att det var svårt att koncentrera sig på något annat…[Read more]

För att ha varit instängd under livstid efter livstid tycktes ändå muskelminnet vara tillbaka kring hur man rörde vid någon—hur man kysser någon. Athanishkas annars ogemytliga väsen stod i kontrast till hur mjukt hon kysste Nenyas läppar, pressandes sin passion mot hennes. Hennes händer klämde kring vampyrens höfter, begärde dem i en rörelse mot…[Read more]

Åt den första kommentaren kunde Nenya inte rå för att fnittra till lite grann och skaka på huvudet över alla ord som ströddes där. Det var svårt att riktigt ta in dem. Eller sanningen var väl det att hon inte ville ta in det. Hon hade alltid skjutit bort det. Rädd för sanningen själv. Den farliga och kaxiga fasaden, kanske hon egentligen n…[Read more]

“Vem kunde tro något sådant?” svarade hennes vän med ett roat flin på läpparna medan hon utan någon genans bytte om där i rummet. Obrydd och kanske till och med omedveten om det ens fanns några blickar på henne. Hon vred och vände sig en stund mot en spegel för att försöka vänja sig med bilden av henne i sådana kläder igen.

Egentlig…[Read more]

Med släpande blick såg Athanishka upp i hennes ögon och ett litet leende skymtade i hennes mungipor. Det såg förvånansvärt genuint ut. Kanske var det till och med så. Nenyas läppar hade varit mjuka mot hennes, smakandes lika farligt som hon i sanning var. Att vara intim med en vampyr skulle bli någonting nytt för häxan. Å andra sidan var det mest…[Read more]

Aurelia

Hon kände hur han smekte hennes kind så försiktigt och hans skratt fick hans varma andedräkt att blåsa hennes hår ur hennes ansikte. Hon log större och fann sig själv att luta sig närmare honom, ställa sig något upp på tå för att tillslut möta hans läppar med sina. Det var som om en explosion av bubblor skedde i magen och hon tänkte på v…[Read more]

Nelia

Hon såg på honom då han nickade så bestämt och såg efter kokerskan som smitit iväg och lämnat dem ensamma. Det känns som en evighet sedan de varit själva och ändå var det knappt ett dygn sedan sist. Hon rodnade lite om kinderna vid minnena. Hon svalde och mötte hans blick då han ställde sin fråga.

“Tills dess får du förbereda dig.”…[Read more]

Ylva

Hon flinade till mot Asgeir då han talade om sin mor och hennes sätt att uttrycka sig. “Ja det gör hon. Men hon förväntar sig också svar…” svarade hon med ett retsamt ögonbryn höjt innan samtalet gled vidare in på annat och uppdraget. Hon skrattade mer lättsamt ju mer tid de red intill varandra. ” Jag önskar att livet och allt som följde…[Read more]

Att han betraktade henne lite närmre var inget som undgick drottningen, och när han lite försiktigt rörde även vid hennes sinne så var det som att hon vacklade för ett ögonblick. De tudelade känslorna inför den hemlighet hon fortfarande höll sipprade fram, som vatten genom en spricka. Först tänkte hon försöka dölja det, täppa till sprickan, men ho…[Read more]

Komplimangerna var alltid trevliga, något hon alltid tyckt om… Men sättet hon sa det kändes märkligt, annorlunda och nästan lite överrumplande. Som om hon inte riktigt hade förväntat sig att hon skulle säga något. Utan att riktigt vilja det kände hon hur hennes kinder hettade till och rodnade som en blyg ung kvinna som hört något sådant för f…[Read more]

Sömn var inte något som Toku hade haft på länge. Trots den sköna, och allt för stora sängen, som hon så många gånger på gatorna hade drömt om kunde hon knappt sova en blund. Ljudet om nätterna påminde henne om Solfalkarna och om Okaji. Hennes dam. Som inte verkade riktigt kunna släppa henne ur sitt sikte, trots faran för henne att vara så nära…[Read more]

Elbereth log åt henne. “De är gåvor för det mesta. Vissa har jag haft gjorda för särskilda evenemang, men över åren har många haft för vana att tacka mig med uttryck från deras kultur. Av någon anledning har uppfattningen bildats att jag tycker om kläder.” Hon ryckte lite på axlarna och flinade för sig själv när hon kände på en av klänningarna öm…[Read more]

Abbe fann Vidar djupt in i dimman. Först var allt bara tyst men sedan tycktes han höra någon kämpa. Gestalter började synas genom diset och genast när han kunde urskilja Vidar tog han ett stadigt tag om sin yxa och rusade fram för att hjälpa honom. Med ett vrål började han hugga de varelser som hans vän slogs emot. Till synes var ingen skada sked…[Read more]

Athanishka nästan himlade med ögonen. Det lät befängt att de skulle ro om hennes yttre. Hålla på och tvätta sig, fixa håret, ha sig med kläder. Usch, nej. Till en viss gräns kunde hon låta Nenya påverka hennes utseende men andra kläder tänkte hon då rakt av inte ha. Hon hade införskaffat två–tre luftiga klädnader i skirt silke, mycket lika det hon…[Read more]