Det förvånade inte Izana att Bastian skulle neka att låta henne gå och egentligen ville hon inte det själv men samtidigt så behövde han skicka in riktigt duktiga krigare och vem var inte mer passande än hon själv? På något sätt skulle hon behöva strida så livet skulle oavsett sättas på spel, visst behövde hon inte öka risken onödigt mycket. D…[Read more]

Mannens blickar bekymrade inte Athanishka det minsta. Hon frodades inte direkt i dem, tillika var hon inte sorgsen över att hans vision faktiskt en gång varit sann. Hennes utseende som förvrängts av århundranden av demonisk påverkan, mörker, hjärtesorg och hennes egna växande krafter hade hon accepterat för länge sedan. Inte ett ljud sa hon och in…[Read more]

Rhig såg sig omkring, även om det inte var mycket att titta på, ju längre nedåt i berget de kom. Till slut kände hon inte ens igen sig och började undra vart sjutton Renn förde henne. Hade hon varit klokare kanske hon skulle börjat bli misstänksam men nu lät hon bara blicken flyta som för att lägga vägen tillbaka på minnet. Det var knappt hon lag…[Read more]

Abbe hade inte gjort mycket mer än att lätt sparka på tvillingarna för att väcka dem innan han gick och la sig. För att hålla värmen lade han sig nära Ise, arm mot arm. En liten stund låg han bara och lyssnade på hennes andetag och de andras småpratande medan tvillingarna bjöd Vidar på något att äta. Det lugnade honom tillräckligt efter striden me…[Read more]

Bastian tittade hela tiden på Izana. Först lös han upp en smula vid de goda nyheterna. Det fanns alltså en väg hela vägen in, förhoppningsvis lika hemlig nu som då. Det var riskabelt, men det kunde vara värt risken. Någon var tvungen att sätta livet på spel och gå igenom tunneln för att se om det gick att ta sig in innan Bastian skulle våga s…[Read more]

Aenyas ögon smalnade något över de två som stigit in i lägret då chocken lagt sig något efter deras uppdykande, inte nöjd över att de bara kunde dyka upp så där. Minst inte en mörkeralv. Kanske blev hon ännu mer uppretad och spänd över utstrålningen denna alvkvinna, Alienna, hade. Det var svårt att sätta fingret på vad det var som påverkade henn…[Read more]

Faegrim skrattade nästan lite generat över frågorna, men samtidigt var han också en som tyckte om berättande och uppmärksamhet så honom gick det ingen nöd på.
‘Åh ja, visst fick vi träffa bergakungen, en riktigt gammal och och otäck men samtidigt majestätisk figur det där.’ han skakade på huvudet över minnet, men en upprymd glimt fanns i hans ög…[Read more]

Beslutet låg hos Verena, så han ryckte på axlarna lätt. Han gav sina råd, så som han varit van att göra i sitt liv, men han hade mindre tålamod än han brukat ha och kände hur det var torrt i munnen. Något att dricka skulle han nog behöva, om det nu fanns något här efter all förödelse. På något vis brukade spriten överleva även i de dystraste timm…[Read more]

“Lilla gumman?” fnös Vinga och satte sin näsa i vädret och korsade sina armar lite envist för att sedan möta Verenas utmanade blick med sin lika utmanande. Lite vågat, samtidigt med röda kinder steg hon fram så att hon stod nästan panna mot panna med henne.

“Du ser yngre och vackrare ut i alla fall, så fröken rider inte någonstans ensam!” sa…[Read more]

Vingas reaktioner undgick Verena i vanlig ordning. Hon tolkade henne som lite blyg på sin höjd, kanske lätt till att få rodnader. Hon var ju rödlätt i övrigt och det hängde alldeles säkert ihop. När Vinga fnös åt henne höjde hon ena ögonbrynet och tog ett steg tillbaka. Så hon själv fick föreslå att bege sig ut i världen på egen hand trots att…[Read more]

Kinderna verkade bli ännu rödare efter hennes smekning och ord. Som om hon verkligen brydde sig om henne. Och att hon stod nära nog för Vinga att känna Verenas andetag mot sig. Bara tanken fick det att pirra inombords.

“Rida själv?” fnös Vinga, som om hon vaknade till lite efter Verenas ord och rynkade lätt på ögonbrynen och gestikulera…[Read more]

Nervöst rörde hon sina hårtoppar medan hon rörde sig ned för de slingrade korridorena ännu längre ner i bergsdjupet. En trappa till och de var nere i fängelset. En liten suck lämnade hennes läppar och hon höll fram sin hand för att stoppa kvinnan innan hon fortsatte.

“Det jag visar dig, är en välbevarad hemlighet. Den får inte komma ut. Förs…[Read more]

När han vände sig bak och försökte le blev hon tyst och fick bita sig i kinden för att inte göra några miner. I hennes värld hade det sätt rätt roligt ut men på ett litet läskigare sätt men hon ville verkligen inte göra något dumt nu när han försökt. Det krävdes dock mycket vilja för att hålla sina muskler i schack i ansiktet innan ett litet leen…[Read more]

Bain stod en aning handfallen och överrumplad av allt som hände helt plötsligt. Blicken flackade mellan personerna som anlänt, Agaroth och Aenya. Något som förvånade honom var den starka känslan av tillhörighet när dessa främlingar trätt fram. Visst, han kände absolut ingen annan där och de skeptiska blickar han tidigare fått skulle väl knappast b…[Read more]

Vad än kvinnan hade gjort så verkade åtminstone inte mannen skrika av rädsla men reaktionen var kanske inte lika välkomnande som andra kunde tro. Näsan rynkades något, lite förnärmad över att han reagerat starkare på Ash än åt henne, vilket betydde att vad än Ash gjort så tyckte mannen att hon var vackrare än Almithara. Även om utseendet inte v…[Read more]

Agaroth log när hon såg Ter’ath ställa sig framför henne, och ändå mer åt de två nykomlingarna som verkade interagera med bland andra Ter’ath. Hon lutade sig åt sidan från bakom Ter’ath för att få en bättre bild, och vickade huvudet åt sidan. Leendet breddades och hon placerade sedan en hand på Ter’aths axel.

“Du kan alltså se dem också, det är i…[Read more]

Trots Kostyatyns ord om att ge Märehn ett mål anade Emiliyja att han kanske inte helt delade hennes uppfattning. Kanske tyckte han att hon var naiv. Förmodligen var hon det.

Nu när hon rest sig ur badet kände hon en mild yrsel krypa sig på. “Jag kanske borde sätta mig ner igen…” Hon släppte honom med blicken och rörde sig förbi honom mot sänge…[Read more]

“Anledningarna är lite olika,” Började Bodil och höll ömt sin panna mot korpens huvud för att visa sin respekt. “För mig handlar det om att möta mitt folks önskan. Frejdal var trogna Kung Iki och de gamla lärorna. De saknar havets vindar, plundringarna och ett liv fritt från omvärldens politik.” Hon ryckte lite på axlarna åt sitt svar och höjde si…[Read more]

Gork stornjöt på gräset brevid Galasha. Gork hade lättat på skorna och låta Gorks fötter svalka sig i vinden och i gräset. Gork och Galasha hade ju ändå gått en bra bit, så fötterna, även om Gork inte visade några externa bekymmer, hade Gorks fötter ändå gnagat fram sin vilja att få lite luft. Gork och Galasha låg där i gräset en bra stund.…[Read more]

Jo hon hade hört några namn sedan innan och hon själv hade några gömda djupt inom sig, mördare, tyrann, kallblodigt, vidrig, ja dem gömde sig djupt in hennes hjärta men de kändes inte lika skarpt som innan, de suddades allt mer ut då han var så vänlig mot henne. Fanns en charm där som var svår att inte märka och därav fick hon svårare att sty…[Read more]