En rodnad spred sig på Tokus kinder när hon insåg att hon kanske hade varit lite för otrevlig. Det var svårt att riktigt tänka rätt när paniken kröp sig på när hon fick något smutsigt på sig. Trots allt hade den varit på marken – och vem visste vad för äckligt det kunde vara på den. Försiktigt log hon.

“Förlåt mig…” viskade hon för att sedan s…[Read more]

Sarethna skakade på huvudet över pratet om prästerna. De var onda i hennes ögon, en farsot hon inte tålde och gärna skulle slita i stycken – även om de inte hade rört hennes dotter, vilket de så klart gjort.
‘En lång färd, för att försöka hitta Nenya. Men… Vi måste göra det. Vad gör man inte för familjen, hm?’ frågade hon och tänkte på allt det…[Read more]

“Låt mig inte störa ert bråk om vem som är bäst – och mest lämplig och sådär. På honom bara Galeas!” sa systern när hon steg in i rummet och tog en matkniv som hon stack framför sig retsamt mot dem båda med ett lurigt leende. För att sedan lite lojt kasta ner den i smöret som den sjönk fast i.  Alia rörde sig förbi fåtöljen för att sedan sträc…[Read more]

Medan Nasidir och hans vänner var upptagna med Bains magiska trick, något otäcka läten som hördes i bakgrunden, hade drottningen inne i cellen rest sig för att lite varsamt röra sig närmare Bain. Kanske lite trevande över vad det var som lät i bakgrunden. Då Nasidir pinats länge nog och tagit sig lite längre bort i sin vånda hade Alienna glidi…[Read more]

Ayperos kunde inte rå att le ett finurligt leende och vända blicken mot henne över hennes uppenbara förvirring.
‘Ja, vårt barn måste ha ett namn, inte sant?’ undrade han, och det fanns något väldigt mänskligt plötsligt i deras relation. Han var gammal, han var en demon, men det blivande fadersskapet kanske också gjorde honom lite mindre övernaturl…[Read more]

Caspian fnös lite roat åt broderns kommentar, kanske en tradition de två hade – att munhuggas och ge pikar vid varje möjliga tillfälle. Nå, så var det väl syskon emellan och speciellt bröder. Medan de säkert kunde hur vuxna som helst i offentliga sammanhang, nå Caspian kanske alltid var en gnutta självisk och barnslig, så var de ändå som ung…[Read more]

Fortfarande lite blygt nickade hon mot Alethir. Lite osäker på hur hon ens skulle sammanfatta hennes resor. De var så många minnen, goda och mindre goda som tävlade om hennes egna minne. Hon följde dem upp på plattformen – lite osäker på vad hon egentligen gjorde där. Det kändes lite malplacerat, men hon gav Elbereth ett svagt leende för att fö…[Read more]

Yian torkade sig om ögonen, även om inga tårar hade runnit. Det kändes som om hon hade gråtit, så det blev lite av en reflex, men än så länge kändes hela händelsen nästan lite overklig. Hon fick fram ett nytt leende och böjde huvudet åt Nuwa. “Jag går dit du leder. Skulle det vara upp till mig, vet jag inte ens om jag skulle hitta till kejsaren,…[Read more]

“Jag vet inte hur mycket tid jag har, men du skulle säkerligen hinna lista allting innan jag får chansen att träffa kejsaren.” Hon flinade. “Jag retas. Ingen vill sitta och lista saker eller personer som är mer intressanta än dem.” Hon tog tillbaka sin stav när hon märkte hur besvärande det var, och lutade sig mot den.

“Förlåt, jag ska inte kall…[Read more]

En svår fråga att svara på – speciellt när hon inte hade tänkt få svara på den själv. Många av de som fanns här  var så upptagna av sig själva så de gladeligen talade mer och hörde på sin egna röst. Innerst inne hade hon kanske hoppats på det egentligen. Att vara i centrum var inte direkt något som Toku var så intresserad av, eller kanske snarar…[Read more]

Tre enkla knackningar hördes på dörren, men innan någon utav bröderna hann ropa och antingen neka eller bjuda in henne hade deras syster tryckt ner handtaget och stigit in. Det mörka håret låg omkring henne i ett organiserat virrvarr med lockarna som hennes kammarjungfru alltid beklagade sig över. Huden läckert solbränd, även om så många adelsd…[Read more]

Kanske till broderns förvåning så visade det sig vara hans äldre bror, Caspian, som stod utanför och nu kom promenerandes in i Galeas frukostritual, som om saker varit som de varit många år sedan. Så klart var det inte så, eftersom han tjänstgjorde i Paladinorden och sällan var hemma, och tydligen hade han anlänt denna natt eftersom detta var f…[Read more]

En liten lättad suck lämnade Nenyas läppar över att Athanishka påpekade att de skulle jaga – så de slapp de obekväma klänningarna som mest var i vägen. Alla löjliga korsetter och krims krams… som om man vore en docka som vacker och fint skulle sitta still och nicka när man blev tilltalad. Ja, gud bevare om man inte skulle hålla med, vilket liv…[Read more]

Elbereth lite omedvetet förde en hand till sin panna för att känna efter rynkor, medan hon samtidigt log och behandlade det hennes vän hade sagt som ett skämt. Hon oroade sig väl inte för mycket? Det var väl ändå en rimlig andel oroande hon gjorde, med tanke på världens tillstånd. “Får jag rynkor är det säkerligen någonting som våra druider kan…[Read more]

“Jasså? Vilka individer här är mer intressanta än dig?” Hon log utmanande, men var också nyfiken på hur Toku skulle förhålla sig till frågan. Hon reste sig upp helt, sträckte på sig, plockade upp sin stav och snurrade den lite elegant innan hon vilade den mot hennes axel och vände sedan blicken i riktningen mot kejsarens kammare, även om den inte…[Read more]

Den försiktiga rörelsen med fingrarna för att besvara hennes egna smekning fick Nenyas hjärta att slå lite snabbare igen. Mumlandet mot örat och den varma andedräkten som kittlade det lite spetsiga örat fick henne att fnittra till lite flickaktigt nästan. Snabbt lade hon sin ena hand över sin mun för att hindra att ännu ett sådant löjligt bete…[Read more]

Att någon skulle tycka synd om honom – var inte direkt något som han tyckte om och han stod kvar med korsade armar och en min som inte direkt såg så nöjd ut. Kanske inte direkt reaktionen man kunde tro men lite demonstrativt tog han äpplet för att nästan sluka det helt i två tuggor.

“Som om jag skulle vara här länge nog för att göra det till en…[Read more]

En märklig känsla att hålla någons hand på det viset – det kändes inte riktigt som en pusselbit som passade in i varandra. Fast vem hade hon någonsin ens så ivrigt tagit i handen? Kanske Ayperos i sina unga dagar, när hon visade Saelorians boning. Så stolt hon hade varit… Ivrig att visa upp vad hon hade väckt ifrån årtal av tomhet. Hon sk…[Read more]

Och så var det förstås. Hon hade låtit sin vrede gå ut över byarna på vägen till Ranheim, något hon till viss del skämdes över. Inte för att hon ångrade att hon dödat de som gjort motstånd, men för viset på vilket hon gjort det och för de hon dödat trots att de knappast skulle ha kunnat ha med konflikten att göra mer än deras jarl stått på Turins…[Read more]

Precis som demonen så försökte Isra låta bli att tänka på Nenya och orsaken till hennes frånvaro. Om bara den andra kvinnan hade haft bättre vett att tygla sina känslor, då hade hon inte blivit tagen ifrån dem, så hade denna stund kunnat vara en annan, en delad av tre istället för två. Hon hade redan från början förlikat sig med tanken på att den…[Read more]