Väktaren var fascinerande, så uttrycksfull och utstrålande en sådan väldig kraft. Samira placerade en hand mot sitt bröst skyddande av ren reflex när kvinnan nämnde kraften inom henne. Hennes första tanke gick till livskraften, till hjärtat som bultade och hennes anda, men så snart hon fortsatte lyssna så började hon förstå att det såklart inte v…[Read more]

Ambrosina valde att inte kommentera klumpigheterna, då det inte var hennes mest stolta minnen de gånger hon fallit under sina klättringar och försökt dölja brutna ben och andra skador med åren. Hon hade upplevt sig själv duktig på att dölja även sina värsta skador som barn med smink eller genom att gå genom smärtan, men baserat på vad hennes mor…[Read more]

Sarethna såg på sin dotter lite menande.
‘Som jag minns det så var du alltid en klumpeduns med dina långa armar, ben och din längd.’ sa hon, lite retsamt.
‘Tror du inte jag lät dig smita ut ur hemmet?’ skrockade hon, trots allt visste mödrar mer än vad barnen som unga trodde. Men hon fick ändå se lite stolt ut då hon såg hur Ambrosina klarade sig…[Read more]

Hon var något skakig och darrig efter vad som skett, men kunde inte fokusera på det just då. Nu behövde de bara snabbt hitta bort innan de blev sedda vid brottsplatsen, om de inte redan blivit sedda. De snirklade sig genom trånga gränder och gångar, en bra bit och en god stund innan hon öppnade en anspråkslös dörr, föste in honom och gled in. Nå…[Read more]

Det väktaren hade sagt förvirrade Samira minst sagt, men hon var investerad i situationen nu och valde att göra det riskfyllda och stannade kvar trots att hon inte hade någon anledning att egentligen tro att främlingen skulle återvända. Trots allt lät det hon sa som avsked som en förolämpning, vilket sällan innebar att personen skulle komma till…[Read more]

Hon log varmt åt honom, de var rimliga frågor. “Du är en bra tjuv, men jag känner en kanske bättre spanare. Vårt lilla kollektiv är bland de främsta på det var och en av oss gör och spanaren vår kanske bäst av oss alla. Dock stannar kompetensen där, då de inte är mycket för att träffa folk eller smutsa ner sig.” Hon flinade till och skakade på h…[Read more]

Samira studerade varelsen, kvinnan framför henne och höll sig på varsamt avstånd även om hon var övertygad om att enda anledingen att hon levde just nu var för att främlingen önskade det. Det var någonting mäktigt, otyglat omkring henne och Samira kände sig som om hon var en vindpust från sitt slut. Hon tog ett djupt andetag dock, samlade sig,…[Read more]

Ni-hin skrattade. “Du är bra rak du,” Började hon med ett flin. “Bekväma kläder är en fara. Jag har god rörlighet i dessa, de är enkla att göra och av lättillgängligt material. Om de kliar, skaver, irriterar så hjälper det mig att lära mig bortse från livets mindre distraktioner, jag lär mig fokusera genom dessa frustrationer och många fler. Om…[Read more]

Bodil kunde känna blickarna från sina män omkring henne när Maeve antog att hon behövde prata med Turin och Bodil skakade på huvudet. Om hon fick gissa varför så ville de lista ut just hur mycket frihet hon gav sig själv och hur mycket under Turins häl hon var. “Han anförtrodde din övervakning till mig och jag antar att han även förväntar si…[Read more]

Felaërns blick studerade henne lite vaksamt då han följde henne, nästan som en livvakt. Inte för att hon behövde så mycket skydd, men hon hade varit med om mycket och behövde det stöd hon kunde få – även den starkaste var sårbar i en stund som denna. Och utan henne var nog alvernas framtid och drömmar om frihet i Iserion borta, åtminstone p…[Read more]

Alienna såg på Tath’nel som hastigast över frågan, verkade inte reflektera just då över hur nära det varit för hela sällskapet gällande inträdet till staden, med tanke på dialogerna de haft med Eärmelindo.
‘Jo… Det finns en badplats inte långt härifrån. Minns du den,Tath’nel?’ frågade hon.
‘Linniras.’ påminde hon Tath’nel, samtidigt som det…[Read more]

Eärmelindos genomborrande men vänliga blick studerade Bain och Tath’nel, men den verkade se genom deras yttre, fylla dem med värme och kanske också den hisnande känslan av år och tid som inte ens gick att räkna. En rymd fylld av stjärnor som alla representerade minnen och möten som dessa, tillräckligt många för att skapa ett bländande ljus inom ho…[Read more]

Arand höjde ett ögonbryn över den lite spända situationen och ordförväxlingen mellan de två.
‘Vad säger du?’ frågade han Maeve. ‘Det är väl bättre än att sitta här och vänta på ingenting.’ konstaterade han, som om han redan gissade att Turin aldrig skulle gå med på duellen med Maeve. Säkert skulle ynkryggen bara låta henne vänta i evighet, el…[Read more]

Bodil litade på sina folk, men det krävdes bara att en av dem tolkade en blick eller ett ord från henne fel, så kunde det bli otrevligt, även om hon inte trodde att det skulle bli farligt. Så hon lät sin blick vandra bland alla medan de åt. När hon hörde sitt namn vände hon fokuset till duon framför henne och log. Hon kunde känna hennes folks…[Read more]

“Mor,” Började hon lite förnärmad och log sedan åt henne. “Hur tror du jag tog mig ut och in ur vårt hem i hemlighet som ung? Eller lyckades leva i Faelgras en tid för den delen?” Hon såg upp mot muren och tyckte inte den verkade värre än trapporna och klipporna i jättarnas rike. Ambrosina var inte en tekniskt duktig klättrare, men hon hade aldri…[Read more]

Sarethna nickade lätt åt sin dotter, ett svagt leende där.
‘Jag föreslår att vi inte går genom porten.’ sa hon. ‘Vi får lämna hästarna någonstans här utanför.’ konstaterade hon, och snart hittade de en bondgård som var villiga att ta hand om hästarna för några mynt några dagar, så fick de röra sig mot staden och i mörkret glida av från vägen för a…[Read more]

Den glada brinken log muntert och uppmuntrande – äventyr i sällskap skulle bli roligt. Det var ändå ett tag sedan sist, och utan sällskap var världen liksom lite grå på något vis. Men nu då Tussie var närmare var världen kanske lite mindre grå, och han log lite drömmande nästan mot skogstrollet.
‘Ska du hänga med på skattjakt, Tussie?’ frågade…[Read more]

Yian log ljust åt deras beslut och kände sig så stolt att hon kunde spricka. Hade hon förhindrat en strid? Den kunde fortfarande komma, det kunde vara en fälla eller så kunde de ångra sig om bara en liten stund även om de menade det de sa just nu… men Yian behövde tro på lite medmänsklighet i den här stunden och valde att lita på dem. Kanske…[Read more]

“Säg inte det,” började hon och log lekfullt mot sin vän. “Jag hade en nyktfull kväll i Agaroths sällskap vill jag minnas, under en av hennes manliga faser. Det skulle förklara varför ungen dröjer så, det måste vara förvirrande för en ofödd att komma från en hamnskiftare.” Skojade hon och ryckte på axlarna. “Det var dock mycket längre sedan ä…[Read more]

Ambrosina höjde ett ögonbryn åt förslaget och log för sig själv åt tanken av att smaka på något laddat med magi. Kanske var det precis vad hon behövde… eller så var det nästa beroende, nu när hon gått så länge utan att smaka på en älva.

“Vi kan prova några stenar först, kanske finns det någon vakt på samma ställe som smakar gott, så kanske…[Read more]