Som en fluga som hoppfullt flög mot fönsterrutan, längtandes efter friheten, studsade hon tillbaka när de smala och beniga fingrarna slöt sig kring hennes käke hårt. Orden som viskade mot hennes kind fick henne att rysa till och hjärtat slog hårt i bröstkorgen. Om det var kvinnans närhet, eller rädslan att bli lämnade ensam i en evighet av t…[Read more]

“Om du oroar dig sådär mycket kommer du få tydligare rynkor i din panna.” påpekade Ninurith lite roat för att följa hennes blick till folket och lät den mötas då och då. Vänliga nickar breda leende ett och annan höjd hand samt löften att tala senare med några bekanta som inte sett henne på länge. Inget som bekymrade henne dock. Uppmärksamheten…[Read more]

Lite roat höjde hon sitt ena ögonbryn för att korsa sina armar lite menande åt denna forna främling – som kanske kunde bli en bekant eller närmre någon dag.

“Det finns betydligt mer intressanta individer och ting att se på här än mig.” påpekade hon med ett varmt leende och en glimt bakom ögonen som visade att det fanns en skämtsam glimt där ba…[Read more]

Orden fick honom att fnysa. Kanske han kunde spela på sin fattigdom? Uppväxt? Tankarna virvlade i hans huvud vilken ursäkt som skulle kunna passa bäst där. Istället lät han sina rappa fingrar fånga upp ett av äpplena och slunga det mot främlingen.

“Om du är så hungrig behöver du ju inte göra en sån stor sak av det!” sa han. Det var ett hårt kasst…[Read more]

“Värre finns det,” Svarade Bodil ärligt, med tankarna riktade mot Hillevi, och ryckte lite på axlarna. “Turin har inte alltid haft alla hästar hemma, men det har nog mer fungerat till er fördel. Vid fullt medvetande eller inte har han alltid varit en damm som hindrat den flodvåg många bland oss önskar. Turin drivs av en tro på ödet, Gudarnas…[Read more]

Ett litet skratt lämnade Nenyas läppar, ett glatt ett. Även om hon inte var helt säker på om hennes kommentar var ett skämt. Kanske mest för att hon var lite obekväm med tanken ännu – att någon ville ha henne som bara sin. Utan att kunna göra något vände hon sig om, allt en obekväm känsla och hon kunde inte rå för att ge ifrån sig ett litet smä…[Read more]

Det fanns mycket Yian hade kunnat säga under tiden de gjorde sig i ordning, men hon valde att tiga och mot sin uppfostran lät kvinnan bära allting, någonting hon abolut skulle bearbeta under resans gång så att hon fick hjälpa till. Yian såg till att tacka alla varje chans hon fick, både för all mat, men också för att de fanns där överhuvudtag…[Read more]

Vad Aenya tänkte och tyckte höll hon så klart för sig själv, där hon bevakade från en plats där hon var väldold. Ändå kunde hon inte rå att rynka på ögonbrynen över knuffen Bain fick, en ilska över att se sin bror behandlad så. Men på samma gång så var han tvungen att lära sig försvara sig själv, en knuff och hårda ord skulle vara det minsta…[Read more]

“Jag har mina brister, en hel del av dem,” Började hon och lade en hand på Sarethnas hand när hon blev klappad på sin axel, och höll den mindre handen ömt. “Men min känsla kan vi oftast räkna med. Inte ens prästerna Nenya räddade mig från hade jag fel i min känsla om. De VAR präster, de tjänade ljuset och de trodde säkerligen att de hjälpte mig. J…[Read more]

Yian studerade, i princip stirrade på Nuwa under deras möte och så snart det var dags att skiljas från ledaren så böjde hon sitt huvud av respekt och skyndade sig sedan efter Nuwa. Yian var inte en krigare, inga av hennes styrkor låg i någonting användbart för strid, men om det var någonting hon kunde, så var det människor. Hon kunde spendera tim…[Read more]

Caspian hummade lite över det.
‘Så, om du håller huvudet lågt och inte gör väsen om dig, menar du att du lämnas ifred?’ undrade han och funderade lite på det. Tanken att lämna henne gjorde honom orolig, men det kanske var det bästa sättet för honom att förbereda sig och sedan stifta utmaningen han planerade. Men då hon sedan pratade om en annan l…[Read more]

Detta komplicerade saker betydligt. Men det fanns också möjligheter som kunde gynna dem. Om de kunde rädda  Nenya innan Ayperos, för hon antog att Ayperos fortfarande var involverad.
‘Intressant. Kanske en fiendes fiende kan bli vår vän, och vi rädda Nenya.’ sa hon, mer för sig själv, innan hon skakade på huvudet. Något mer en kvinna redo att ag…[Read more]

Ayperos höjde ett ögonbryn, en nyans av ett leende i hans mungipor över hennes skratt.
‘Vad är det som är så lustigt nu?’ kunde han inte undgå att fråga. Det hade ju bara varit en vanlig fråga, ändå trots sin demoniskhet, sitt långa liv, kände han sig förvånansvärt spänd över det samtal de hade nu. Kanske gick det inte att komma ifrån denna rädsl…[Read more]

Arand i sin tur hade fått spendera största delen av kvällen i sällskap med den odräglige muskelmannen Vargas innan han låsts in i något skrymsle. Vid gryningen hade han släppts ut, fått en kort audiens med någon i staden som kunde avgöra om han skulle få gå fritt eller inte. Tydligen hade Arand en väldigt bra dag då det kom till att övertyga och b…[Read more]

Nasidir såg lite stöddigt på Bain då han kom och irriterade där med sin närvaro.
‘Stick och brinn.’ fnös han och vände uppmärksamheten mot fängelset istället, uppenbarligen såg han inte Bain som något hot. Men då Bain inte verkade ha någon avsikt att ge sig av var han väl tvungen att göra något åt saken. Så lite slött knuffade han sig från fängels…[Read more]

Ledaren hann inte mer än att släppa hennes hand så gick hon ner på knä och föll in i en djup bugning så låg att hennes panna tog i marken. “Prisad vare Sei!” kläckte hon ur sig instinktivt fastän hon sedan länge slutat ägna tid åt att hylla skaparen, något som hon trodde låg bakom henne. Hon var för smart för tro och vördnad av en allsmäktig ska…[Read more]

“Du ser inte nöjd ut,” Hon lutade sitt huvud åt sidan och studerade Toku. “Du har ett vackert skratt, men du har knappast sett nöjd ut de gånger jag sett dig.” Ni-hin log och rullade med sina tummar bakom ryggen sin medan hon vände sig och såg sig omkring. Hon var tyst en stund, men riktade sedan en menande blick mot Toku.

“Jag har alltid föres…[Read more]

“Och jag kommer tänka på det länge till.” Beklagade Elbereth med ett tvingat leende, då ämnet knappast var ett roande ett. Hon hälsade på de många som de passerade och fastän hon inte kunde urskilja vad som sades, kunde hon höra att de skvallrade, gissade och viskade om henne och säkerligen Ninurith. Vad märkligt det inte måste ha varit för de…[Read more]

“Och hur vet jag inte att du släpper din illusion och låter mig skämmas framför alla?” frågade hon med ett roat höjt ögonbryn fortsatt och placerade sin ena hand på sin höft som visade upp hennes vackra former lite mer.  Magi hade alltid skrämt och fascinerat henne på samma gång. Möjligheterna… Det kändes svindlande nästan som att stå vid ett…[Read more]