Elbereth log åt Ninu medan hon blev släpad genom staden och utanför, ivrigt fundersam på vad hon hade i åtanke och när de väl kom fram till grottan och den varma källan sköljdes ett lugn som genom magi över Elbereth som tacksamt mötte Ninuriths blick. Tacksamt nog var klänningen inte av den åtsittande sorten och med bara några rörelser kund…[Read more]
Faegrim kunde inte annat än att hålla med, skydd var nog något de behövde. Tanken på att fastna i en storm var inte en behaglig en. Hans blick såg på Tussie, visst hade han ju följt med i stor del på grund av henne, och inte ångrade han väl det, men denna tillvaro var inte en behaglig en! De två kvinnorna verkade ha koll på läget, han var inte…[Read more]
Medan Athanishka och Nenya samtalat hade två främlingar tagit sig in i staden. Nå, främlingar för Athanishka, familj för Nenya ifall hon kom ihåg de som en gång varit henne nära. Sarethna Saelorian, hennes faster, och Sarethnas dotte Ambrosina. Ända från platsen där Nenya blivit kidnappad hade de kommit, följt de små spår av henne som fanns att…[Read more]
Villi satte sig obekymrat ned, som om han visste att Ylva avundades han värme. Men han kunde väl inte behöva be om ursäkt för sin natur? Det fanns något finurligt där i hans ögon, och nästan något drömmande då hans blick vandrade över landskapet.
‘Ah, jag älskar bara dessa mäktiga och farliga landskap. Jag brukade resa här en hel del för några å…[Read more]
Lätt nickade Tath’nel åt Bains förslag – även om det förstås gick emot lite. Fast denna gången skulle han nog behöva svälja sin stolthet. Fast det smakade bittert. Åt Aliennas söta sätt kunde han inte rå för att skratta varmt över hur hon hade så svårt att be om ursäkt – eller för den delen hur magen kurrade så högt.
“Om de inte hört din ilskna…[Read more]
Förstås var det inte svårt att se hur hon nästan stelnade till vid hans namn. Dåraktigt tänkt att vara så förbannat ärlig. Samtidigt vad hade han att dölja för henne? Förutom hela sin existens. Kanske det snarare var en del av hans stolthet som hade gjort tanken att presentera sig som någon annan än sig själv. Eller fåfängan? Trot…[Read more]
I det här skedet, då hon drogs tillbaka av Tath’nel hade Alienna en röd ton på sina kinder. Hon skämdes så klart för sin bristande kontroll av sitt humör och känsloutbrott – något som alltid varit hennes stora problem i högalvssamhället där man alltid skulle vara belevad och i kontroll. Trots sin status, trots sin härkomst, saknade hon nog den b…[Read more]
Ett svagt leende fanns på Nenyas läppar, lite som om hon inte riktigt trodde på faran som Athanishka verkade se i deras framtid. Förstås mindes hon inte heller att hon hade forna nära och kära som letade efter henne. Men hon kunde inte rå för att fnittra till lite över de dramatiska ord som lämnade alven. Milt strök hon en hand igenom hennes hår…[Read more]
Orden om kejsaren nickade Toku lätt. Det fanns förstås något i det som han sa. Även om hon inte riktigt ville erkänna det – för inte hade väl hennes Okaji varit lika bortskämd? Tanken på en flyktväg dock fick henne att grimasera. Osäker på hur hon skulle ta sig ut – förstås visste hon hur man kunde komma ut som tjänare. Men… var den vägen verkl…[Read more]
Sanden var levande på ett annat sätt än den skog och berg hon var van med. Det var nästan som om det påminde om havet. En liten rysning gick igenom hennes ryggrad. Det var något hon aldrig riktigt hade uppskattat – dess böljor blå och vilda sätt. Sen var väl inte direkt den varma solen något att föredra för henne och det delikata hud som de flest…[Read more]
Ytterligare soldater anslöt sig i rask takt till hennes led och fler skulle komma med tiden. Hon stannade upp vid den brinnande byggnaden och därmed vid gränsen till alverna och tog ett djupt andetag, hennes ögon slutna. Hennes egna tankar rusade lika mycket i hennes huvud som orden Ithia hade yttrat och hon visste hur rätt hennes gamla skol…[Read more]
Resan mellan Karm och Iserion var längre än hon förväntat sig, men det hade också givit henne tid att fokusera och träna, att resa sina sköldar och skärpa sitt sinne för det som skulle komma. Ändå kände hon sig fruktansvärt oförberedd när de väl nådde den dystra staden och i maklig takt närmade sig de höga murarna och den beryktade järnport…[Read more]
En del av henne var irriterad över avbrottet, över att de tvingades promenera upp i samma jävliga bergspass som de nyss lyckats ta sig ned ifrån, bara för att jaga ett påstått monster… Men den andra delen av hennes själ hade också längtat tillbaka ut dit, bort från intrigerna och till det enkla i att strida och överleva. Att hon kanske skulle…[Read more]
Ni-hin skrattade. “Det är första gången jag blivit så artigt kallad smutsig.” Hon log medan hon reflekterade över det som sagts om kejsaren och hon lät det smälta lite. “Det är nog svårt att växa upp när man växer upp instängd i sitt hem. De flesta av oss hade nog blivit bortskämda ungar om vi isolerades till ett liv fyllt av privilegium,…[Read more]
Hillevi satte ned sin mat på tallriken och tog några djupa andetag, ögon slutna. “Jag tyckte mer om dig när du var förvirrad.” Suckade hon och petade lite på sin mat innan hon riktade blicken mot honom och nätet han jobbade med. Det var uppfriskande att se honom så aktiv med sina händer och att han faktiskt gjorde något produktivt, men hon hade…[Read more]
Ithia verkade förvånansvärt lugn trots allvaret och stressen i Anahitas röst.
‘Självklart.’ svarade hon med irriterande lugn. ‘Men du behöver ta ett djupt andetag och tänka klart just nu. Hur tror du alverna kommer reagera ifall du marscherar in så här?’ undrade hon och nickade över axeln mot alla de beväpnade i följet bakom henne.
‘Du kommer kast…[Read more]
Förvånad – som om hon tyckte att inte någon lång tid alls hade gått – såg Ninurith upp ifrån sin bok. För att sedan slå igen den med en smäll och lägga undan den i sin axelväska som hon tycktes bära på jämt. Hon lade läderremmen på sin axel och kramade milt hennes händer sedan.
“Har jag inte alltid varit din riddare i skinande rustning?” frågad…[Read more]
Komplimangen fick henne att rodna lätt. Det värmde sådär skönt på både kinderna och magen. Vilket fick henne att slå ner blicken. Lite skamset strök hon undan några av de mörka slingorna bakom örat för att se försiktigt upp mellan sina långa ögonfransar.
“Förlåt, det är bara det att era händer är smutsiga och… tanken på smuts stressar mig.” e…[Read more]
Ilsket blängde Trond efter riddaren – inte direkt hans riddare i skinande rustning. Även om han nu hade försökt göra ett gott intryck. Räddare i nöden. En liten fnysning lämnade hans läppar och han vände sig om. Varför skulle han ens bry sig om människorna? Visste han inte vad de gjorde för att förpina de som var annorlunda.
“Inte i mer problem.…[Read more]