En ovanlig rodnad spred sig på hans mörkare hy. Goda vänner, eller minnen, var saker som han hade haft sparsamt om de senaste årtusendet Trots allt var han enbart en av många av hennes lärlingar och det kändes märkligt att hans lektioner var bland hennes fasta minnen. Samtidigt som en ära.

“Så många gånger du tvingade lära mig något?” reta…[Read more]

Svaret från den nästintill främlingen förvirrade henne – kunde det faktiskt vara så? Att hon hade någon inom dessa murar som hade kunnat hjälpa henne? Det var åtminstone en uppfriskande tanke och hon höll ner huvudet artigt som tack.

“Jag vet faktiskt inte…. riktigt vart jag ska börja. Men Okajis framfart i staden oroar mig.” påpekade…[Read more]

En märklig känsla – som om han skulle vara tillbaka till att vara en liten pojke igen. Som precis hade gjort något dumt som Agaroth ville lära honom något. Just som då, var det så många ord och saker att det var svårt att följa med. Eller kanske var det snarare en fråga om att han inte riktigt ville lyssna?

“Har du börjat prata ännu mer sen de m…[Read more]

Jezeral var inte nöjd över att ha blivit nedklubbad av en liten brink, men återhämtade sig rätt snart. Att de skulle få en till kompanjon på denna resa glädjes han inte över, och gjorde det klart att om plutten skulle följa med fick han bara se till att hänga med, annars skulle han lämnas åt sitt egna öde. Han grabbade tag i sitt svärd, och mu…[Read more]

Sarethna kunde inte låta bli att himla lite med ögonen åt dotterns garderade svar.
‘Nu låter du som min fåordige bror. Under alla de resor du gjort, så lång tid du varit borta, måste du ju ha gjort och sett massor. Upplevt katastrofer, äventyr, glädje och sorg. Vuxit till dig, blivit… ja, en kvinna.’ hon gjorde en gest över sin flicka som inte d…[Read more]

Aliennas blå ögon fortsatte betrakta Bain, nyfiken på vad han skulle svara. Förhoppningsfull, förväntansfull. Hon förstod så klart att det hon frågade var en stor press, att be honom förråda sin syster och rebellerna. För de var idealister, de trodde på sin sak, och hon hade snubblat rakt in i deras lilla konflikt som hon börjat inse att hon var e…[Read more]

En rysning gick ner längst hennes ryggrad. Åtminstone hade Ayperos låtit henne ha hennes tankar ifred, eller var tillräcklig diskret med att få henne att tro annat. Vattnet som skvätte runt foten fick henne att grimasera något. Försökte så gott det gick att undvika dess droppar. Åt ordet med barn fnös hon. En längtan var inte direkt kanske det h…[Read more]

Hennes ord gjorde honom orolig, det var tydligt att se på hans ansikte. Men det var en blandad oro, om det skulle innebära att garnisonmästaren inte skadade henne tills han hunnit ta itu med saken kanske det var det bästa. Men liksom hon kundek änna känslorna han hade kände han även från henne, den oron som fanns där, rädslan för att inte vakna…[Read more]

Arand gav Maeve kanske ett litet fåfängt leende, han visste nog att han riskerat planen flera gånger om på sättet han agerat. Men han kunde inte rå för det, natten med Maeve fången och han irrandes i staden hade varit svår att hantera, vilket kanske var tydligt på sömnpåsarna under hans ögon. Han hade nog inte sovit en blund, orolig för vad de h…[Read more]

Ayperos nickade lite åt det, tankfullt.
‘Ett mäktigt namn, denna gång kanske mer passande än dess förra ägare. Om det blir en pojke.’ höll han med och nickade sedan. Lite vila, och sedan skulle det riktiga arbetet börja.

Där de gick dagarna senare kunde inte Ayperos annat än att hålla med. Han var en tålmodig man, för det mesta, men hon kunde no…[Read more]

“Makt?” skrockade han, ännu en gång som en fnysning för att skaka på huvudet med ett litet roat leende. För att låta blicken vandra mot den vackra omgivningen. Ett sting av saknade inom honom. Vad kunde det egentligen blivit? Om saker hade varit annorlunda. Han suckade lätt.
“Makt har aldrig varit något jag begärt. Snarare kunskap, och nyfikenh…[Read more]

Alienna såg på Bain lite forskande, som om hon gissat vilken reaktion som skulle komma. Det var ju så de flesta såg på mörkeralver och ish’dalaar. Hon med, en gång, men hon hade lärt sig att ha ett lite mer öppet sinne genom Tath’nel. Hon undrade vad som rörde sig i hans sinne, då den unge magikern verkade vrida och vända på hennes ord, som sis…[Read more]

Först hade han sett sig omkring, som om han hade svårt att riktigt förstå vart han var någonstans. Som om allt det som hänt, alla de sekler hade varit en mardröm. Det var nästan som om han hade tänkt förklara för sin mästare om drömmen. Fast… det var ingen dröm. Det märkte han snart nog och han skakade på huvudet för att vakna till något med s…[Read more]

Tiden hade passerat långsamt i cellen. Inte för att han vanligtvis brukade fundera över tiden när den hade en tendens att inte vara så rak som många ansåg den var. Men i den mindre cellen hade han första gången på länge känt sig uttråkad och en aning nervös. Alienna var så förbannat naiv ibland. Som om hon inte såg motpartens illvilja. Or…[Read more]

Orden fick henne att humma lätt medan hon funderade. Inte för att hon själv hade fått mycket sömn av allt ljud. Eller för den delen, tanken på Solfalkarna som skulle hamna i trubbel å hennes vägnar. Kunde inte Okaji få sina tankar och förnuft till det bättre? I slutändan var hon ju inget mer än en gammal kammarjungfru. Eller nå, hon han väl knappt…[Read more]

Nervöst stod Ninurith och drog i sin klänning. Varför var hon inte helt säker på – för i centrum var hon van med att vara. Faktum var att hon trivdes i det. Kanske det snarare var ämnet och nervositeten för sin vän. Förstås klarade sig Elbereth väl. Ett vackert tal som gjorde precis vad det skulle – väcka tankar, känslor och diskussion. B…[Read more]

Åt brödernas diskuterande gjorde rynkade hon lite på näsan för att låta blicken vandra ut mot horisonten. De vackra gröna kullarna, staden nedanför och det okända. Trots allt hade hon förstås varit utanför Isilas men hon skulle snarare kalla det att forslas som boskap till nästa slakt.

“Oavsett om vi skulle använda mig som någon jävla ursäkt,…[Read more]

‘Tanroc, ja…’ hummade han tankfullt, han kom väl ihåg något från sina studier om platsen men hade aldrig lagt så mycket vikt på något utanför Karm. Knappt så mycket vikt där heller, egentligen, förutom det som drillats in i honom av deras käre far och deras många privata lärardomsmästare. Han fylldes fortfarande av ilska över tanken att någo…[Read more]

Villi himlade åter med ögonen över Ylvas ord.
‘Se så, låt mig vara ytlig, resten ordnar sig nog. Man måste ju resa i stil, inte sant?’ frågade han med ett finurligt leende.
‘Men kanske man kan färga hästen så den matchar mig?’ föreslog han skämtsamt, medan han betraktade Ylva och hennes inspektion. Han lyssnade på hennes ord, och nickade lite…[Read more]

Rodnaden var irriterande nog kvar på hennes kinder – det kändes som ett nederlag och hon höll hårt i sjalen som hon hade fått ifrån den yngre brodern. Något tomt där i hennes blick, som om hon inte riktigt ville kommentera det – eller kanske snarare erkänna för sig själv och andra vad som egentligen hänt. Innan hon hann protestera hade Caspian låt…[Read more]